Globaliseringen och akademikernas arbetsmarknad

Globaliseringen av ekonomierna har medfört att det har blivit lättare att flytta produktion från ett land till ett annat. Inledningsvis berördes främst enklare arbeten, men i takt med utbyggnaden av utbildningssystemen i omvärlden har också avancerade tjänster berörts. Globaliseringens inverkan på ett lands ekonomi är en fråga som debatteras flitigt inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Är globalisering ett hot eller är det en möjlighet? Hur påverkas akademikerna?

Publicerad: Torsdag 6 dec 2007

Nyckelord:: Arbetsmarknad,; Internationellt,; Lön & livslön

Om det handlar en rapport av Sacoekonomerna Lena Granqvist och Håkan Regnér som nu presenterats vid ett seminarium om akademikerna, lönerna och globaliseringen.

Under 2000-talet har globaliseringens effekter på arbetsmarknaden varit ett återkommande tema i den allmänna debatten. Framförallt har en utflyttning av varu- och tjänsteproduktion till låglöneländer som Kina, Indien och länderna i Central- och Östeuropa beskrivits som ett hot. En utflyttning har sagts leda till ökad arbetslöshet och lägre löner i Sverige.

Än så länge har debatten främst handlat om effekterna för personer med enklare tillverkningsjobb. För svenska akademiker verkar dock inträdet av Kina, Indien och länderna i Central- och Östeuropa inte haft några direkta negativa effekter. Utbildningspremien, som har legat på en låg nivå sedan en lång tid tillbaka, har ökat under 1990-talet trots att utbudet av högskoleutbildade ökat kraftigt och konkurrensen från de nya länderna har tilltagit. Det tyder snarare på att utvecklingen under de senaste åren har lett till en ökad efterfrågan på akademiker. Liknande ökningar av utbildningspremien observeras även för andra länder.

Däremot kommer tekniska framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin på sikt sannolikt att medföra hårdare internationell konkurrens inom många akademikergrupper. Därför måste akademiker i större utsträckning än tidigare vara beredda på perioder av arbetslöshet och krav på kompletterande utbildning. Samtidigt hävdar många arbetsmarknadsekonomer att en decentraliserad lönebildning delvis ger den flexibilitet som krävs för en anpassning till kraven på en globaliserad arbetsmarknad. Om det stämmer för akademikerna får framtiden utvisa.