Högskolans kvalitet och studenternas framtida inkomster
Det finns en tydlig social snedrekrytering inom högskolan som är kopplad till kvalitetsskillnader. Dessutom finns det samband mellan högskolans kvalitet och studenternas framtida inkomster.
Studenter som har högskoleutbildade föräldrar läser i större utsträckning på lärosäten med hög kvalitet medan studenter som inte har högskoleutbildade föräldrar i större utsträckning läser på lärosäten med lägre kvalitet. Saco har genomfört en studie som visar att hög kvalitet hänger ihop med högre inkomster och karriärmöjligheter efter utbildningen.
Stora kvalitetsskillnader
I studien mäts högskolans kvalitet med tre mått: andel disputerade lärare, medstudenternas gymnasiebetyg och antal lärare per student. De vägs ihop till ett kvalitetsindex. Sambandet mellan indexet och studenternas inkomster efter utbildningen analyseras och redovisas utifrån en mängd bakgrundsfaktorer om bland annat familj, utbildningsval och föräldrabakgrund.
Studien visar att det finns stora skillnader mellan studenter som läser på högskolor av olika kvalitet:
I den högsta kvalitetsgruppen har 43 procent av studenterna minst en högskoleutbildad förälder jämfört med 19 procent i den lägsta kvalitetsgruppen.
Genomsnittsbetygen från gymnasiet är betydligt högre bland studenter som har läst på den fjärdedel av högskolorna som har högst kvalitet jämfört med dem som läst på den fjärdedel av högskolorna som har den lägsta kvaliteten.
Det finns tydliga skillnader även efter utbildningen:
Studenterna i den högsta kvalitetsgruppen tar fler högskolepoäng och en större andel är examinerade.
Studenterna i den högsta kvalitetsgruppen satsar först på arbetsmarknaden och sedan på familj.
Resultaten visar också att det finns ett samband mellan kvalitet och inkomster. Sambandet kvarstår även när effekten av gymnasiebetyg, utbildningsinriktning och föräldrarnas utbildningsbakgrund räknas bort.
Social snedrekrytering inom högskolan
De flesta är medvetna om snedrekryteringen till högskolan, där valet att utbilda sig beror på vilka föräldrar man har. Men färre diskuterar den sneda rekrytering som finns inom högskolan - det är främst studenter med föräldrar som inte har någon högskoleutbildning som går på högskolor av relativt lägre kvalitet. Studenter med högskoleutbildade föräldrar väljer i större utsträckning högskolor som har hög kvalitet. Det finns en länk mellan föräldrabakgrund, gymnasiebetyg, val i högskolan, inkomst och möjligheterna på arbetsmarknaden.
Prioritera kvalitet före nya platser
En orsak till den sneda fördelningen av kvalitet är att högskolepolitiken länge fokuserat på kvantitet istället för på kvalitet. Rättvisa har handlat om antal högskoleplatser. Orättvisan i kvalitetsnivåer och framtida möjligheter på arbetsmarknaden har ignorerats.
Fler högskoleplatser löser inte den sociala snedrekryteringen, varken till eller inom högskolan. För att utjämna orättvisorna inom högskolan måste kvaliteten prioriteras.
Frågor och svar
om Högskolans kvalitet och studenternas framtida inkomster
Finns det en koppling mellan utbildningskvalitet och lön?
Ja, det finns ett samband mellan högskolekvalitet och studenternas framtida inkomster. Studenter från utbildningar med hög kvalitet tjänar bättre och får bättre förutsättningar i arbetslivet. Utbildningsinriktning har naturligtvis också stor betydelse för framtida inkomster.
I studien har man räknat bort effekten av utbildningsval. Så det är utbildningar av samma karaktär som jämförs med varandra när slutsatsen dras att högre utbildningskvalitet är positivt för framtida inkomster.t samband mellan högskolekvalitet och studenternas framtida inkomster. Studenter från utbildningar med hög kvalitet tjänar bättre och får bättre förutsättningar i arbetslivet. Utbildningsinriktning har naturligtvis också stor betydelse för framtida inkomster.
Var ska man läsa om man vill ha en bra löneutveckling?
Framtida inkomster handlar minst lika mycket om vad man läser som var man läser. Men eftersom Sacos studie visar att det finns ett positivt samband mellan kvalitet och inkomst kan vi påstå att det lönar sig att studera på lärosäten med hög kvalitet.
Baserat på fakta som har några år på nacken vet vi att andelen disputerade lärare och genomsnittsbetygen är högre vid gamla universitet och specialhögskolor än de är vid nya universitet och övriga högskolor. Även antalet lärare per student är högre vid gamla universitet och specialhögskolor. När kvalitetsvariablerna vägs ihop till ett index är det specialhögskolorna som får det högsta genomsnittliga värdet därefter följer i fallande ordning gamla universitet, högskolor och nya universitet.
På respektive lärosäte kan det finnas utbildningar som både ligger bättre och sämre till kvalitetsmässigt än vad lärosätet gör i sin helhet.
Hur står det till med kvaliteten på högskolorna?
Den är god, ojämn och orättvis.
Merparten av utbildningarna håller god kvalitet men det finns för stora variationer. Nästa en av fem utbildningar håller inte måttet enligt Universitetskanslersämbetets utvärderingar.
Det finns stora kvalitetsskillnader inom högre utbildning, mellan högskolor och mellan utbildningar. Det innebär att vissa studenter får lägre högskolekvalitet och sämre förutsättningar i arbetslivet. I första hand är det studenter från studieovana hem, slarvigt kallat arbetarbarn, som studerar på utbildningar med lägre kvalitet.
Vilka studerar på lärosäten med lägre kvalitet?
I gruppen med lägst högskolekvalitet finns en större andel kvinnor, fler studenter med barn och en högre andel kommer från studieovana hem. Dessa studenter har lägre betyget vid antagningen, de tar ut färre högskolepoäng och en lägre andel tar examen än i gruppen med högst högskolekvalitet. Studenter från lärosäten med lägre kvalitet får sämre inkomster.
I gruppen med högst högskolekvalitet är gymnasiebetygen och inkomsterna högre än i gruppen med lägst högskolekvalitet. En större andel har högskoleutbildade föräldrar och en lägre andel har barn. De tar fler högskolepoäng, och en större andel har tagit ut examen. Studenter som har gått på högskolor av hög kvalitet har högre inkomster efter utbildningen.
Studien visar att i dagens kvalitetsskillnader gynna studenter från studievana hem.
Vad ska man göra för att utjämna kvalitetsskillnaderna?
Inrätta inga fler högskoleplatser förrän de befintliga håller hög kvalitet och var realistisk till vad kvalitetshöjningen kostar.
Sacos studie visar att andelen disputerade lärare har en stor påverkan på kvaliteten. Utveckling av ett system där inte bara forskningen utan även pedagogisk skicklighet är meriterande skulle främja kvaliteten. På många utbildningar behöver antalet undervisningstimmar öka.
Studien visar också att betygsnivån hos medstudenterna är avgörande för kvaliteten. Förkunskaperna hos studenterna är alltså viktig för vilken kvalitet utbildningen kan hålla. Högskoleutbildning ska inte kompensera för bristande gymnasiekunskaper. En viktig kvalitetsfaktor för högskolan och en åtgärd för att bredda rekryteringen är därför att höja kvaliteten på grundskolan.
Att öka medvetenheten om att det finns stora kvalitetsskillnader och att det går att ta reda på och kräva fakta om kvaliteten inför valet är också en viktig åtgärd.
Vad menas med snedrekrytering inom högskolan?
I Sverige har vi länge fokuserat på snedrekryteringen till högskolan. Lösningen som ska åtgärda problemet har konstant varit att öka antalet platser. Rättvisa har handlat om antal högskoleplatser. Men nu har högskolepolitikens ensidiga fokus på kvantitet orsakat stora kvalitetsskillnader mellan lärosäten. Därför finns det all anledning att istället rikta fokus på snedrekryteringen inom högskolan dvs. att vissa studenter får bättre och andra sämre utbildning. Då är lösningen hög och jämnare kvalitet.
Hur mäts kvalitet i högskolan?
Kvalitetsmåtten i den här studien är andelen forskarutbildade lärare, betygsnivån hos medstudenterna och antal lärare per högskolestudent.
Forskarutbildade lärare antas ge undervisning av högre kvalitet än icke forskarutbildade lärare, och den kvaliteten antas ha positiv inverkan på studenternas kunskaper. Medstudenternas betyg fångar bland annat upp att studenterna lär av varandra. Ju bättre medstudenter desto mer kan studenterna lära sig. Lärartäthetsmåttet antas fånga upp att studenter lär sig mer i mindre undervisningsgrupper.
Att mäta kvaliteten i högskolan är komplext och det finns många andra mått som också kan vara av intresse. Vi har valt tre mått som vi tycker är grundläggande. Liknande mått har använts i nationalekonomiska studier i andra länder.
Vad är bra värden på kvalitetsmåtten?
Ingen utbildning borde ha mindre än 10 lärarledda timmar i veckan.
Andel disputerade lärare på högskolan bör vara minst 50 %.
Kontrollera utbildningens antagningspoäng vid senaste antagningen. Utöver att det ger en indikation på om dina betyg kommer att räcka säger det något om medstudenternas kunskap och ambitionsnivå.
Jämför antal lärare per student på högskolan.
Var utbildningen godkänd vid senaste kvalitetsutvärderingen? Titta på universitetskanslersämbetets webbplats resultatsök, http://kvalitet.uka.se/resultatsok, där utbildningars kvalitet jämförs.
Vad ska man tänka på inför sitt utbildningsval?
Gör ett medvetet val! En högskoleutbildning är en stor investering.
I första hand ska man välja utbildning utifrån intresse. Lägga tid på att granska utbildningens innehåll. Utbildningar med samma namn kan ibland skilja sig mycket i innehåll och upplägg. Självklart är det också viktigt att välja en ort där man trivs.
Ett medvetet val innebär också att ta del av kvalitetsfaktorerna ovan, arbetsmarknadens efterfrågan, karriärmöjligheter och löneutveckling för yrket. Saco har användbar fakta i Välja yrke, Framtidsutsikter och beräkning av livslönekurvor.
