Utbildningens betydelse för flöden på arbetsmarknaden

Utbildningens betydelse för flöden på arbetsmarknaden (2007:12), är författad av Helena Persson, Saco tillsammans med Marie Gartell, Institutet för framtidsstudier och Ann-Christin Jans, Försäkringskassan

I rapporten visas att rörligheten på den svenska arbetsmarknaden under tidsperioden 1986-2002 var lika hög som i andra länder, att den var stabil över hela tidsperioden samt att det inte finns någon trend mot lägre rörlighet. Under perioden uppgick andelen nya jobb och nedlagda jobb vardera till drygt 10 procent av den totala sysselsättningen per år (jobbflöden). Andelen individer som började eller slutade en anställning var drygt dubbelt så hög (arbetstagarflöden).

Positiva effekter av högre utbildning

Under de senaste två decennierna har det både skapats färre jobb och försvunnit fler jobb för lågutbildade än för högutbildade. För de med högst utbildning skapades det nästan dubbelt så många nya jobb för varje nedlagt jobb jämfört med för dem med lägst utbildning (1,3 jämfört med 0,7). Som en följd av flödena på arbetsmarknaden har andelen sysselsatta högutbildade ökat och andelen lågutbildade minskat.

Studien visar på goda effekter av att utbilda sig, även på andra sätt än rent lönemässigt. En högre utbildning ökar chansen att få ett nytt jobb samtidigt som den minskar risken för att förlora arbetet. Den rörlighet som sker utöver vad som krävs för att matcha att jobb skapas och läggs ned ökar dessutom med individens utbildningsnivå.

Konjunkturen slår olika

Konjunkturen påverkar utbildningsgrupper olika. Lågutbildade påverkas mer av lågkonjunkturer medan rörligheten för högutbildade varierar mindre med konjunkturen. Resultaten kan tolkas som att lågkonjunkturer är perioder som arbetsgivare använder för att i första hand säga upp lågutbildad personal medan de i större utsträckning behåller högutbildad personal.

Rapporten är en IFAU-rapport och den finns i en längre engelsk version att ladda ner här (pdf).