Sekretess vid anställning av myndighetschefer

Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet "Sekretess vid anställning av myndighetschefer" (SOU 2009:4).

Saco har starkt drivit kravet på en reformering av utnämningsmakten. Syftet har varit dubbelt: dels att fä ett bättre urval vid tillsättningen av myndighetschefer, dels att få en större öppenhet kring hur utnämningsmakten används.

Förslaget att sekretessbelägga alla sökandes alla handlingar åskådliggör den konflikt som kan finnas mellan de båda målen. Om de sökandes namn blir kända först efter tio år innebär detta att allmänheten vid tillsättningen inte vet vilka sökande regeringen förbigått. Även om utlysningen av tjänsten och offentliggörandet av en kravprofil innebär ett steg framåt, så blir genomlysningen betydligt mindre effektiv än den skulle ha kunnat vara.

För verksamhetens och medarbetarnas skull är Saco beredd att sätta sekretessbehovet i första rummet, men förutsätter att regeringen vid varje rekrytering eftersträvar så stor öppenhet som möjligt. Organisationen är därför överlag beredd att tillstyrka utredningens förslag, även om ett offentliggörande av kravprofilen i samband med utlysningen skulle öka öppenheten utan att rimligen skada processen.

När det nya utnämningsförfarandet tillämpats under några år bör det utvärderas. Då bör frågan om offentlighetens inverkan på rekryteringsbasen belysas. Vid en sådan utvärdering bör man som ett alternativ överväga att enbart sekretessbelägga särskilt känsliga handlingar, till exempel psykologtest eller liknande.

Remissvar från Sacos medlemsförbund DIK, Jusek och Sveriges Psykologförbund bilägges.

SVERIGES AKADEMIKERS CENTRALORGANISATION

Gunnar Wetterberg