Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Hybridundervisning – vägen framåt för en tillgänglig kompetensutveckling i högskolan?

Längre arbetsliv, digitalisering, globalisering och den gröna omställningen ställer helt nya krav på arbetsmarknaden. Inom flera yrken råder redan brist på kvalificerad kompetens – och behovet av vidareutbildning och fortbildning är större än någonsin.

För att spela upp videon måste du godkänna kakor.
Det nya omställningsstudiestödet ger fler möjlighet att stärka sin kunskap och position på arbetsmarknaden. Men för att det verkligen ska fungera krävs att utbildningarna anpassas så att yrkesverksamma faktiskt har möjlighet att ta del av dem.

Saco har genomfört intervjuer med fyra universitetslärare som alla arbetar med hybridundervisning. Lärarna representerar inte hela lärosätets arbete, utan berättar om hur de själva arbetar med och ser på hybridundervisning och dess förutsättningar.   

  • Diana Chronéer, biträdande professor
    Avdelningen för digitala tjänster och system, Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet

  • Fredrik Jeanson, universitetsadjunkt
    Avdelningen för ekonomi och statsvetenskap, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens universitet

  • Jonas Landgren, docent
    Avdelningen för informatik, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

  • Mats Ericson, professor
    Avdelningen för ergonomi, Institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Varför hybridundervisning?

Lärarna berättar varför de valt att använda sig av hybridundervisning i sitt arbete samt vilka fördelar hybridundervisning har gentemot distansundervisning.

Hybridundervisning beskrivs vara ett tillgängligt och flexibelt undervisningsformat som möjliggör deltagandet för en bredare målgrupp. När grupper av studenter med olika erfarenheter möts, berikas undervisningen genom fler dynamiska diskussioner. Formatet erbjuder en möjlighet att kompetensutvecklas på sina egna villkor.  

Vad krävs för att hybridundervisningen ska bli mer etablerad?   

Hybridundervisning måste vara lätt att använda. Därför krävs en fungerande teknik som ständigt underhålls och utvecklas. Lärarna måste involveras i processen av att ta fram den teknik som ska stödja dem i deras undervisning. Genom samarbete, utbildning och support skapas rätt förutsättningar för bra undervisning!

 

Olika sätt att arbeta

Diana (LTU) berättar att de har ett upplägg där man söker antingen en campusutbildning eller en distansutbildning, men att det mesta av undervisningen sker i hybridform. Campusstudenterna har sedan möjlighet att delta digitalt och distansstudenterna kan delta på plats på campus. 

Mats (KTH) har under flera år experimenterat med inspelning av sina föreläsningar i sal och med greenscreen. När pandemin kom utvecklade han tekniken och sina metoder för att arbeta med hybridundervisning.   

Jonas (GU) berättar att det är tydligt från ledningen att man arbetar campusbaserat på Göteborgs universitet. Den hybridundervisning som han arbetar med läggs uppe på det, för att förstärka den campusbaserade undervisningen. 

Fredrik (MDU) använder sig av vad han kallar passiv hybrid för större studentgrupper och aktiv hybrid när gruppen är mindre vid t.ex. seminarier, räknestugor eller liknande.  

Hur är man en bra deltagare i hybridundervisning? 

Det finns olika sätt att hantera en hybridundervisningssituation. Lärarna beskriver att det i större sammanhang kan vara svårt att få till ett aktivt deltagande av alla studenter. Det är upp till läraren att se till att de på distans på bästa sätt inkluderas i undervisningssituationen. Detta kan till exempel göras med hjälp av studenterna på plats.

"En framgångsfaktor är att låta studenterna själva bestämma hur de vill delta i den undervisning som de frivilligt valt att anmäla sig till. Det är inte jag som lärare som bäst kan avgöra vilken plats studierna ska bedrivas ifrån. Undervisning och den kunskap vi försöker förmedla kan förmedlas på en mängd olika sätt och sen kan studenterna avgöra vilket sätt som passar dem vid olika tillfällen bäst."

Jonas Landgren, Göteborgs universitet.

Publicerad: 2022-09-08
Senast uppdaterad: 2025-09-03