Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Har Saco svängt i synen på minimilöner?

3 frågor till Sacos chefsjurist, Lena Maier Söderberg, om vad som händer i minimilönefrågan och vilken ståndpunkt Saco tar.

1. Vad händer just nu i minimilönefrågan?

På ministermötet EPSCO antogs ett kompromissförslag som det slovenska ordförandeskapet har tagit fram. Det innehåller bland annat en lösning som ska skydda välfungerande kollektivavtalssystem som det svenska. Inför mötet gav den svenska EU-nämnden regeringen mandat att stödja den allmänna inriktningen, vilket stöttades av Saco.

Nu kommer trilogförhandlingar att inledas mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen, sannolikt i början av 2022.

2. Media har rapporterat att regeringen ”svängt" i minimilönefrågan. Det har även sagts att Saco gjort det. Vad är din uppfattning, har Saco (och regeringen) svängt i sin syn på ett direktiv?

Saco anser fortfarande att EU inte ska lagstifta i frågor som rör löner. Samtidigt var det ett faktum att en allmän inriktning om ett minimilönedirektiv skulle antas vid EPSCO, oavsett om den svenska regeringen röstade ja eller inte. Med den kompromisstext som nu lagts fram anser vi att direktivet inte skulle innebära en inblandning i de svenska arbetsmarknadsparternas lönesättning.

Genom att regeringen stödjer den allmänna inriktningen kommer den nu också att få större möjligheter att påverka de fortsatta förhandlingarna. Vi vet att Europaparlamentet vill gå mycket längre än rådet på ett sätt som kan skada vår kollektivavtalsmodell. Då är det viktigt att regeringen har ett inflytande på slutresultatet.

Om resultatet från trilogförhandlingarna skulle innebära att direktivet ändras på ett sätt som direkt ingriper i svensk lönesättning anser vi att regeringen då ska rösta nej.

3. Vad innebär kompromissen? Får Sverige ett undantag?

Kompromissen ger inte Sverige ett rent undantag. Vi bedömer dock att kompromissen innebär att Sverige inte behöver lagstifta om minimilöner vid ett genomförande och därmed att parternas lönesättning inte kommer att påverkas.

Av kompromissen följer att direktivets bestämmelser om adekvata minimilönenivåer endast gäller för länder med lagstiftade minimilöner, vilket Sverige inte har. Direktivet innehåller också bestämmelser om minimilöneskydd, men de kommer nu endast att gälla i det fall det redan finns ett sådant. Det betyder bland annat att direktivet inte kan tvinga fram minimilöner i kollektivavtal där parterna är överens om att inte ha några sådan.

 

Publicerad: 2021-12-08

Senast uppdaterad: 2021-12-08

Ämne:
EU
Dela sidan