Intervju med Heike Erkers om välfärdskommissionen

Nu har Välfärdskommissionen arbetat i 1,5 år och du har tillträtt som ny ledamot för Saco efter Heidi Stensmyren. Hur ser du på kommissionens uppdrag och arbete hittills? 
Det är mycket bra att regeringen tillsatt välfärdskommissionen. Det är viktigt att kommissionen inte duckar för de svåra frågorna som rör välfärdens finansiering och åtagandet. Saco har sedan länge och i olika sammanhang lyft att det redan finns ett stort gap mellan behov och befintliga resurser i välfärdssystemen. Det är ett momentum – vi får inte missa tillfället att agera då det äntligen tillsatts en kommission som samlar flera statsråd från olika områden och företrädare för kommuner, regioner och arbetstagarorganisationer.

Uppdraget är brett för det innefattar flera områden: hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Hur ser du på denna bredd av frågor?
Saco representerar en bredd av olika professioner och kompetenser genom sina förbund, varav många verkar i eller är beroende av välfärdssektorn inom områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Sacos förbund organiserar medlemmar både i den direkt offentligt finansierade verksamheten såväl som i den indirekt (privat) finansierade välfärdssektorn. Jag tycker också det är viktigt att lyfta att det som förenar oss är att professionsutövningen ska stå på en vetenskaplig grund och utbildningarna som leder till professionerna ska ha en hög kvalitet. För i grunden är det ju också ett medborgarperspektiv vi värnar – vi vill bidra till att den bästa möjliga välfärden levereras i vårt samhälle.

Hur ser du på ditt uppdrag som ledamot i Välfärdskommissionen?
Jag ser mig som en representant för hela Saco och ser att det är viktigt att lyfta fram ett helhetsperspektiv på välfärdsfrågorna. Det finns aspekter som är gemensamma för alla tre områden som kommissionen pekat ut – hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola – men även problem och utmaningar som är specifika för respektive område. Jag tycker det är viktigt att vi frångår stuprörstänket och ser att välfärdsfrågor behöver lösas gemensamt och gränsöverskridande. Men det är även viktigt att lyfta frågor som rör respektive område. Det är viktigt med samarbete inom federationen kring dessa avgörande frågor, och för att fånga upp olika aspekter finns det en Sacointern referensgrupp.

Nu har Välfärdkommissionen behandlat de fyra områdena de aviserade i sitt direktiv, dvs: Förbättrad styrning av välfärden, Åtgärder inom digitaliseringsområdet som frigör resurser till välfärden, En hållbar kompetensförsörjning och arbetsmiljö samt Effektivt nyttjande av offentliga resurser. Vad tänker du om arbetet hittills och förslagen som presenterats?

Jag ser att det är ett stort antal åtgärdsförslag av mycket skriftande karaktär som kommit ut ur kommissionens arbete hittills.

Under området styrning vill jag lyfta förslaget om att det ska göras en översyn av riktade statsbidrag. En grundläggande problematik vad gäller styrning är ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun. Det är något vi lyft och lyfter fortsättningsvis. Det gäller inte minst skolans område.

Det andra mötet handlade om åtgärder inom digitaliseringsområdet som frigör resurser till välfärden. Digitalisering är bra och kan bidra till effektivare nyttjande av resurser, men den måste genomföras på ett klokt sätt – och involvera professionerna i alla led. Digitala verktyg som inte utvecklats i samarbete med de som nyttjar dem kan i vissa fall snarare försvåra än underlätta arbetet.

Saco har också framfört att det statliga ansvaret för en samordnad digitalisering måste öka och vikten av att man i digitaliseringsarbetet beaktar rättssäkerhets-, integritets- och informationssäkerhetsaspekter. Effektivisering genom digitalisering får inte heller ske på demokratins bekostnad. Insyn och offentlighetsprincip måste säkras även när det handlar om algoritmer och automatiserat beslutsfattande.

På området en hållbar kompetensförsörjning och arbetsmiljö har Saco lyft frågan om den arbetssituation och kompetensförsörjningsbehov i välfärdens olika verksamheter. Det handlar dels om arbetsmiljö, dels om villkor och löner och i förlängningen om välfärdsyrkenas attraktion. Det har inte minst aktualiserats under pandemin. En viktig fråga som många förbund lyfter är behovet av att minska administrationen och nyttja kompetensen bättre. Låt proffsen vara proffs!

I kommissionens direktiv är särskilt prioriterade är åtgärder som bland annat syftar till ett effektivt nyttjande av offentliga resurser. Inför mötet som behandlade detta område spelade Saco in att det finns ett behov att belysa kostnaderna för valfrihetssystemen inom välfärden. Det resulterade i ett åtgärdsförslag om att Välfärdskommissionen vill kartlägga kostnaderna för valfrihetssystemen i välfärden. Jag ser mycket positivt på det.

Hur ser du på arbetet framåt?
Septembermötet handlar om liknande tema som tidigare: Utvecklad styrning och långsiktiga förutsättningar för kommunsektorn att leverera välfärd. Men ambitionen är att bli ännu mer konkret kring åtgärdsförslag. I övrigt tycker jag att helhetsgreppet som vi efterlyst fortsatt är viktigt att diskutera. Det behövs en övergripande diskussion om svensk välfärd, vad den ska omfatta, vem som ska göra vad och hur det ska finansieras. Det är viktigt att våga diskutera dessa frågor tillsammans.

Vad vill du att kommissionen ska ha åstadkommit i slutet av detta år?
Jag är imponerad över att kommissionen ändå kunnat jobba på så bra trots pandemin. Men den har ju också visat hur viktiga välfärdsfrågorna är och det ger avtryck i kloka politiska beslut. Nu är det snart ett val och jag hoppas frågorna hamnar högt på agendan. Jag hoppas att man ser att det behövs ett fortsatt gränsöverskridande arbete kring välfärdsfrågorna. Det borgar Saco för.