Allt fler fackligt aktiva mördas i världen – nu måste Sverige markera

Världsfacket ITUC:s rapport, Global Rights Index, mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 145 länder. Årets statistik visar att demokratin lever under hårt tryck – över hela världen. Särskilt utsatta är arbetstagarna i de tio länder som ITUC listar som världens värsta.

Ett nytt land på bottenlistan är Brasilien, som på bara några månader med president Bolsonaro vid makten har infört kontroversiella lagar och i arbetslivet är situationen nu så pass tuff att fackligt arbete är kort och gott livsfarligt.

En av de drabbade är Aroldo Pereira de Souza. Han överfölls den 8 november i fjol av okända män och sköts, tre gånger. Svårt skadad dog han på vägen till sjukhuset – men vad var egentligen Aroldo Pereira de Souzas "brott"? Jo, att som fackligt förtroendevald delta i en lärarstrejk.

Mycket farlig utveckling
Men den tydligaste försämringen av arbetsvillkoren ser ITUC faktiskt i våra grannländer i Europa. Ofta handlar det om osäkra arbeten på beställning, alltså av typen sms-jobb där arbetstagaren kallas in vid behov. Men även orimliga arbetstider, liksom stopp för rätten att uttrycka sina åsikter och förhandla kollektivt.

Över huvud taget pekar Global Rights Index mot en mycket farlig utveckling: demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 54 länder, i 52 länder utsätts arbetstagare för våld och på ett år har antalet länder, där det förekommer massarresteringar av arbetstagare, ökat från 59 till 64.

Vi säger att det är nog nu. Människors frihet och demokratiska rättigheter är i allvarlig fara på många håll och att människor fortsätter att mördas för sitt fackliga engagemang är mycket oroande. Världen behöver ett fortsatt och konkret stöd från och till den svenska fackföreningsrörelsen för att kunna vända utvecklingen rätt, och rädda demokratin.

Arbetar i 100 länder
Genom Union to Union, de svenska fackens bistånds- och solidaritetsorganisation, driver vi 80 projekt som spänner över nära 100 länder, med målet en jämställd och jämlik värld med anständiga arbetsvillkor och en både grön och socialt rättvis tillväxt.

Fackens arbete gör stor nytta: vi stärker jämställdheten i Sydamerika, med ett effektivt arbete mot sexuellt våld och trakasserier; i Nepal kliver kvinnorna fram i samhället tack vare facklig utbildning och miljöprojektet i Kenya trycker på för en miljövänligare kollektivtrafik och fler gröna jobb.

I 16 afrikanska länder har ett framgångsrikt projekt satt fokus på kvinnor som framtidens fackliga ledare och på Volvo Groups lastbilsfabrik i Thailand har arbetstagare förhandlat fram kollektivavtal med förbättrade villkor och lyckats få avskedade medlemmar åter i tjänst. Det här är bara några exempel på det framgångsrika, fackliga utvecklingssamarbetet.

Sverige måste markera
Situationen i världen är nu så pass allvarlig att Sverige som biståndsaktör måste tydligt markera vikten av en stark, global fackföreningsrörelse. Människor kan förbättra sina villkor och uppnå riktiga levnadslöner först när de samarbetar och organiserar sig. En väl fungerande social dialog är vägen framåt till att FN:s globala mål för hållbar utvecklingen blir verklighet.

Grunden i en demokrati är att människors liv är så pass drägliga att de har möjlighet att agera som aktiva medborgare och stärka ländernas välfärd och utveckling.

Därför vill vi att Sverige som biståndsaktör tydligt stärker satsningen på fackens globala arbete. Vi behöver demokrati, mänskliga rättigheter och ett grönt och social rättvist arbetsliv för vår fantastiska planets överlevnad.

Göran Arrius, ordförande Saco
Eva Nordmark, ordförande TCO
Karl-Petter Thorwaldsson, LO
Sofia Östmark, kanslichef, Union to Union

Debattartikel införd i omvarlden.se den 19 juni 2019.