Dold skatt hotar vår gemensamma välfärd

Vår gemensamma välfärd hotas från flera håll. Saco har under flera år lyft utmaningarna vad gäller välfärdens finansiering. Den generella välfärdsmodellen pressas på olika sätt och det är dags att börja diskutera var gränserna går för när välfärdsmodellen inte längre kan sägas vara generell och likvärdig.

Ekonomin i kommuner och landsting är sämre än på många år, enligt en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting. Samtidigt är behoven skriande. Allt färre ska försörja allt fler och andelen som är 80 år och äldre väntas öka med 50 procent på tio år. Det är en ohållbar situation. Regeringen måste skyndsamt tillsätta en skatteutredning för att trygga tillväxt och sysselsättning och inte minst kompetensförsörjning och finansiering av välfärdssektorerna.

Tyvärr är finansieringen av välfärdstjänster i kommuner och landsting inte den enda utmaningen för den svenska välfärdsmodellen. Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen utgör en stor och viktig del av vårt generella välfärdssystem och är till för att skapa trygghet och möjlighet till omställning om man till exempel blir sjuk eller arbetslös.

Den grundläggande tanken med både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är att de omfattar alla och ska ersätta inkomstbortfall vid till exempel sjukdom. Alla betalar till försäkringarna via arbetsgivaravgifter som är proportionella mot inkomsten och ersättningen betalas ut för att täcka inkomstbortfall. Det ska finnas en försäkringsmässighet vilket innebär ett samband mellan avgifter och ersättningar. Modellen för våra trygghetsförsäkringar är också starkt omfördelande och bidrar till ett mer ekonomiskt jämlikt samhälle.

Över tid har dock ersättningen i både a-kassan och sjukförsäkringen minskat medan inbetalningarna till försäkringarna varit relativt oförändrade. Orsaken till minskningen av ersättningen beror på att det så kallade taket i försäkringarna i stort sett legat på samma nivå under ett tjugotal år och därmed inte följt med löneutvecklingen. Taket utgör en gräns för hur hög lön du kan få ersättning för vid till exempel sjukdom. Men avgifterna stannar inte vid taket utan de tas fortsatt ut av staten, proportionerligt för all inkomst även över taket.

Idag är taket i sjukförsäkringen 31 000 kr. Knappt 80 procent av lönen upp till taket ges i ersättning från sjukförsäkringen vid sjukdom. Fyra av tio, nästan hälften, av alla som yrkesarbetar har idag en inkomst som ligger över taket. Uträkningar som Saco har gjort visar att bland akademiker är det sex av tio som ligger över taket. Vi pratar alltså om stora grupper medelinkomsttagare som slår i taket för ersättning från sjukförsäkringen.

Saco arbetar just nu med en rapport för att åskådliggöra hur trygghetsförsäkringarna har utvecklats från att vara inkomstbortfallsförsäkringar till något som mer liknar låga grundförsäkringar. Rapporten är ännu inte klar, men vi kan dock redan nu säga att cirka 50 procent av det som idag betalas in till socialförsäkringarna via arbetsgivaravgifter inte går tillbaka i form av till exempel sjukersättning. Istället är det att likställa med en dold skatt. Hälften av pengarna som betalas in via arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen är alltså pengar som försvinner in i statsbudgetens svarta hål.

Den här utvecklingen kan om den fortsätter undergräva hela legitimiteten för socialförsäkringsmodellen. Viljan att bidra till trygghetsförsäkringar som inte ger den förväntade tryggheten för stora grupper medelinkomsttagare är långt ifrån given.

Den här urholkningen av de generella trygghetssystemen innebär en utveckling mot en helt ny välfärdsmodell. Vi går mot ett system med en grundtrygghetsförsäkring som toppas upp med andra försäkringslösningar. En sådan utveckling bidrar också till en betydligt svagare ekonomisk omfördelning mellan grupper i samhället och ökar inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som på grund av sjukdom eller arbetslöshet inte arbetar.

Även OECD pekar på att en av de viktigaste orsakerna till att skillnaderna i inkomst växer snabbt i Sverige beror på de relativt låga ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. OECD har vid ett flertal tillfällen uppmanat Sveriges regering att se över ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen.

Saco menar att det nu är dags att regeringen talar öppet om urholkningen i socialförsäkringarna och den dolda skatt som arbetstagarna i Sverige betalar.

Vill regeringen att Sverige fortsatt ska ha ett socialförsäkringssystem som bygger på principen om omfördelning och inkomstbortfall är det hög tid att höja taket i både sjukförsäkringen och a-kassan. Det är också på sin plats att man redovisar relationen mellan avgifterna och ersättningarna.

Det som nu sker är nämligen att genom politiska icke-beslut förvandlas de generella trygghetsförsäkringarna till grundförsäkringar som individen sedan toppar upp med privata eller kollektivavtalade försäkringar. Den utvecklingen är skadlig både för det politiska förtroendet och för viljan att bidra till de generella välfärdssystemen. Det riskerar att bidra till att skapa ett ännu mer ojämlikt Sverige.

Göran Arrius
ordförande Saco

Debattartikel införd i Svenska Dagbladet 18 augusti 2019.