Sverige har nu över 100 000 arbetslösa akademiker

Efter att arbetslösheten föll tillbaka till låga nivåer efter coronapandemin började den återigen öka under sommaren 2023. Ökningen har skett bland breda akademikergrupper. Arbetslösheten har i synnerhet ökat bland yngre, utrikes födda och bland utbildningsinriktningar som redan hade relativt hög arbetslöshet. Grupper med en svagare förankring på arbetsmarknaden, unga och utrikes födda, drabbas ofta hårdare under lågkonjunkturer. Eftersom akademiker idag utgör en betydligt större andel av arbetskraften än tidigare påverkas fler negativt när konjunkturen försämras.

Den ökade akademikerarbetslösheten är bekymrande. Den är särskilt kostsam för individer och samhället. Stora investeringar i utbildning kan inte utnyttjas, uteblivna skatteintäkter, innovationskraft och tillväxt kan försvagas. För individen innebär arbetslösheten att den investering som lagts ned i utbildning, många års studier, ekonomiska uppoffringar och studieskulder inte ger den avkastning som förväntats.

Flera förändringar på arbetsmarknaden har skett parallellt. Ny teknik, artificiell intelligens (AI), har snabbt ökat i omfattning bland svenska företag. Ny forskning på amerikanska arbetsmarknadsdata visar att generativ AI har märkbar påverkan på högutbildad arbetskraft. Enklare och rutinartade arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket i synnerhet drabbar nyexaminerade arbetstagare. Ökad AI-användning kan också bidra till att arbetslösheten ökat bland yngre högutbildade i Sverige. Men för att fastställa detta krävs mer forskning som studerar sysselsättningseffekterna av automatisering och AI på högutbildad arbetskraft, även på svensk arbetsmarknad.