Jämställdhet på paus
Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest jämställda länder. Men när det gäller ekonomisk jämställdhet står utvecklingen still. Lönegapet mellan högutbildade kvinnor och män uppgår till 16 procent. Det är samma nivå som 2019 visar Sacos rapport - Jämställdhet på paus. I genomsnitt tjänar högutbildade kvinnor ungefär 9 000 kronor mindre i månaden jämfört med män, men storleken på lönegapet varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Löneskillnaderna mellan högutbildade kvinnor och män är ett komplext samhällsproblem som bottnar i flera bakomliggande orsaker.
För att belysa och följa utvecklingen av den ekonomiska jämställdheten publicerar Saco återkommande rapporter om löneskillnader mellan högutbildade kvinnor och män. I november 2025 publicerade Saco rapporten Jämställdhet på paus. Rapporten visar att lönegapet mellan högutbildade kvinnor och män uppgår till 16 procent.
Lönegapet har varit oförändrat sedan 2019, men sett ur ett längre tidsperspektiv har löneskillnaderna mellan högutbildade kvinnor och män minskat. Mellan 2005 och 2024 har löneskillnaden minskat med 8 procentenheter. För grupper på arbetsmarknaden med kortare utbildning har förändringen i löneskillnaderna inte varit lika tydlig.
Arbetsmarknaden för högutbildade är könssegregerad
Arbetsmarknaden för akademiker är tydligt könssegregerad. Detta beror i stor utsträckning på att kvinnor och män gör olika utbildningsval och väljer att arbeta i olika yrken och arbetsmarknadssektorer. Det är skillnader i utbildningsbakgrund och yrke som i störst utsträckning bidrar till att förklara de genomsnittliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom olika sektorer.
Karriärmöjligheterna ser olika ut
Redan vid 25 års ålder börjar männens löneutveckling öka betydligt snabbare än kvinnornas. Kvinnodominerade akademikeryrken, som huvudsakligen återfinns inom offentlig sektor, kännetecknas av platta lönekarriärer och låg lönespridning.
Sett ur ett längre perspektiv har andelen högutbildade kvinnor i toppen av lönefördelningen ökat, men de är fortsatt i tydlig minoritet. Kvinnor når dessutom chefs- och ledningspositioner i lägre utsträckning än män. Det tyder på att det fortfarande finns ett så kallat glastak.
Kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden påverkas också av fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor tar i synnerhet ett större ansvar än män för omsorgen av de egna barnen, vilket leder till ökat deltidsarbete, lägre arbetsinkomst och sämre förutsättningar att nå ledande befattningar. Det påverkar lön, karriär och pension.
Löneskillnaderna mellan högutbildade kvinnor och män är ett komplext samhällsproblem som bottnar i flera bakomliggande orsaker. För att åstadkomma varaktig förändring krävs ett brett jämställdhetsarbete som bland annat omfattar utbildning, arbetsliv och familjepolitik, men också en långsiktig förändring av normer och strukturer som påverkar kvinnors och mäns möjligheter i samhället.
Det är dags att växla upp jämställdheten och Saco vill driva på till en förändring.
Saco vill se:
- En tredelad föräldraförsäkring – där fler månader reserveras för varje förälder – skulle göra uttaget mer jämställt och skapa rättvisare karriärvillkor.
- Stärk studie- och yrkesvägledningen så att unga kan göra välgrundade val utifrån intresse, inte könsnormer.
- Ge fler karriärvägar i offentlig sektor och en lönebildning som faktiskt speglar ansvar och kompetens.
- En skattereform som säkrar välfärdens finansiering och möjliggör bättre löner i kvinnodominerade yrken.
Kontaktperson
- Ämne:
- Lön,
- Skatter