Sommaren kommer inte med samma lust och fägring för alla. För många av de hundratusentals studenter som sätter studierna på paus innebär den tre månader med osäker försörjning. Det, i ett läge, där få sommarjobb kräver högskolekompetens och där konkurrensen om jobben redan är hård.I rapporten "Fler i studier, fler i arbete" som släpps i dag vill vi på ett ansvarsfullt sätt lösa tre problem som skapas när högskolan stänger sina portar för tre månaders sommaruppehåll:

1. Tiden i utbildning är onödigt lång. Det råder stor enighet om att det tar för lång tid innan studenter kommer ut i arbete. Välfärdens försörjning är beroende av ett längre arbetsliv och då spelar genomströmningen i högskolan en given roll. Det har tunga rapporter från exempelvis Framtidskommissionen, Långtidsutredningen och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visat. Förvånansvärt sällan tar man upp det faktum att 250000 studenter sätter studierna på paus under tre månader på sommaren. Det motsvarar ett helt år av en fyraårig utbildning.

2. Många studenter är ekonomiskt utsatta. Två tredjedelar av alla studenter försörjer sig genom studiemedel från CSN. Lika många är osäkra över sin sommarekonomi. Inför varje sommar tvingas 140000 människor med studiemedel hitta andra försörjningskällor, och något offentligt stöd är det inte tal om. En jämförlig situation på arbetsmarknaden skulle vara en lockout av förödande omfattning.

3. En redan mättad arbetsmarknad göds ytterligare. Vi vet att ungdomsarbetslösheten ökar med så mycket som 70 procent mellan maj och juli. Samtidigt kräver nio av tio sommarjobb högst gymnasiekompetens. Det är svårt att motivera varför de unga som letar sitt första jobb efter gymnasiet ska konkurrera med hundratusentals studenter som hellre skulle vilja göra klart sina studier.

För att möta dessa problem föreslår vi en satsning för att utöka sommarstudierna vid svenska högskolor. Sommarkurser ges visserligen redan på de flesta universitet. Men i dagsläget är de få, och antalet kurser som kan tillgodoräknas i utbildningsprogram är nästan obefintligt. Satsningen består av tre delar:

• Höjt ersättningsbelopp till högskolorna för sommarkurser som kan tillgodoräknas i utbildningsprogram. Det skulle stimulera utbudet av relevanta sommarkurser.
• Sommaranpassa studiemedlet som utsträcks till tolv veckor och där lån och bidrag höjs med 375 kronor. På så sätt kompenseras de studenter som väljer bort sommarjobbets inkomst för att snabbare gå genom studierna.
• Skärp kraven på studieresultat för att garantera att sommarstudier inte blir semesterstudier. Ett generösare kursutbud och studiemedel ska matchas med ökade krav på prestation från studenterna.

Frivillighet är ett viktigt inslag. De studenter som trivs med dagens system ska självklart även i fortsättnigen kunna ta sommaruppehåll från studierna. Högskolan ska även fortsättningsvis fritt kunna planera kursutbudet så att sommarkurserna inte blir en påtvingad börda för universitetslärarna.

Enligt våra beräkningar kommer det att kosta 420 miljoner kronor att ge 77000 studenter möjlighet till ökad trygghet och snabbare studiegenomgång. Om vartannat jobb frigörs åt arbetslösa innebär det att en stor mängd arbetslösa ungdomar får en chans på arbetsmarknaden.

Alla blir vinnare på att Sveriges studenter får en försörjning och en sysselsättning som räcker året om.

JOHANNES DANIELSSON
ordförande i Saco Studentråd

Debattartikel införd i SvD 12 juni 2013.