Regeringen har höga ambitioner om att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass. Dess­värre hoppar tusentals studenter av sin utbildning varje år. Larmen om att urholkade resurser och ineffektiva styrsystem hotar kvaliteten duggar tätt. För att regeringens ambition inte ska bli en tom floskel måste regeringen börja leverera konkreta förslag.

De stora avhoppen i högskolan är ett systematiskt resursslöseri. Trots att en högskoleutbildning är investe­ring för livet hoppar 30 procent av studenterna av sin utbildning redan under första terminen. Felval, bristande förkunskaper och kvalitetsbrister, eller en kombination av dessa, är det som oftast ligger bakom studieavbrotten. Många avhopp hade därför gått att undvika. För att stävja avhoppen, stärka kvaliteten och säkerställa en fungerande matchning mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden, föreslår vi tre konkreta åtgärder:

1. Stärk studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Tillgången och kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen i landets skolor varierar stort. Trots att även tidiga utbildningsval kan få stora konsekvenser för individens förutsättningar på arbetsmarknaden får långt ifrån alla elever får möjlighet att planera och strukturera sina beslut tillsammans med en ut­bildad studie- och yrkesvägledare. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer visar att fyra av tio elever fick för lite eller ingen studie- och yrkesvägledning alls inför sitt gymnasieval. Det är dessvärre inte särskilt förvånande, då en studie- och yrkesvägledare i genomsnitt ansvarar för över 500 elever i högstadiet.

2. Tillgängliggör relevant information om utbildningarnas kvalitet. Att välja en högskoleutbildning är oerhört komplext. För att minimera risken för avhopp samt stärka studenternas möjlighet att göra väl avvägda val krävs det tillgång till relevant stati­stik om utbildningarnas kvalitet. Det är inte minst viktigt för att bredda rekryteringen, då studen­ter från studieovana hem inte har samma möjlighet att rådfråga föräldrar eller vänner. I dag saknas exempelvis statistik över hur det går för studenter på arbetsmarknaden efter examen. Regeringen bör ge Universitets- och högskole­rådet ett utökat uppdrag att förse studenterna med jämförbar information om utbildningarnas kvali­tet, och förpliktiga lärosätena att tillhandahålla den.

3. Stärk kontakten mellan utbildning och arbetsliv. En bättre kontakt med arbetslivet under studietiden ökar inte bara chanserna på arbetsmarknaden efter­ avslutade studier. Det stärker dessutom individens studiemotivation och förbereder dem inför att möta arbetslivets krav. Arbetsanknytningen kan stärkas genom exempelvis utvidgade samarbeten med före­tag. Utbildningar riktade mot arbete inom offentlig sektor, exempelvis vård- och lärarutbildningar, måste försäkras tillräckligt med verksamhets­förlagd undervisning och praktik, som i sin tur behöver bli bättre integrerad med den teoretiska undervisningen.