När vi med hjälp av TNS Sifo i vår årliga Seniorbarometer frågade nyblivna
pensionärer om de hade velat jobba längre svarade 30 procent ja. Men inte för att få mer i det orange kuvertet utan för att de trivs på jobbet. Det är glädjande för både samhälle och individ och visar att det krävs bättre förutsättningar för att fler ska kunna jobba längre. Men lika viktigt är att få fler att börja jobba tidigare. Sverige har en av världens högsta examensåldrar, hela 29,4 år. Snittet för OECDländerna är på drygt 26 år.

Nyligen fick Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglund och tidigare Metallbasen Göran Johnsson i uppdrag av socialförsäkringsminister Annika
Strandhäll att involvera arbetsmarknadens parter för att komma framåt i frågan om ett längre arbetsliv.

Det är ett välkommet initiativ och det är angeläget att snabbt få resultat. Vi har under många år i Seniorbarometern kunnat se att många både kan och vill arbeta längre. För ett hållbart pensionssystem är antalet arbetade år och timmar på totalen det viktigaste.

I dag jobbar den stora majoriteten av alla pensionärer heltid fram till pension. Nästan var tredje nybliven pensionärer säger att de hade velat arbeta längre. Främst för att man trivs med sitt arbete. En femtedel av pensionärna uppger att de inte gått i pension på eget initiativ. Det finns alltså arbetskraft som bör tas till vara i högre grad än i dag.

Både premie- och tjänstepensionen fonderas och förvaltas av individen och därför har de tidiga åren i arbetslivet i dag en större effekt på den slutgiltiga pensionen än med tidigare pensionssystem. Beräkningar som Skandia gjort tillsammans med Sacos
studentråd visar att den som har tagit ett halvårs uppehåll riskerar att förlora omkring 45 000 kronor i framtida pension. En student som tar ett helt års uppehåll och därefter påbörjar en masterutbildning kan räkna med nära 90 000 kronor mindre vid pensioneringen.

Det är dessutom bara de pensionspengar som vi själva har ansvar för att förvalta, det vill säga premiepensionen och tjänstepensionen. Räknar man in den allmänna pensionen blir beloppet ännu högre.

Vårt räkneexempel utgår från en person som tar examen i ekonomi vid 25 års ålder, arbetar i 40 år och sedan tar ut sin pension. Ingångslönen är enligt Saco:s statistik mellan 26 000 och 27 500 kronor beroende på om anställningen gäller privat eller offentlig sektor. Det första årets avsättning till kollektivavtalad
tjänstepension och allmän premiepension uppgår till knappt 20 000 kronor och värdet av den avsättningen vid 65 års ålder är omkring 90 000 kronor.

Sett som en utbetalning av pension över tid blir värdet ännu större eftersom kapitalet i regel fortsätter att förvaltas.

Huvuddelen av den allmänna pensionen är en direkt omfördelning av inbetalningar från dem som arbetar till dem som är pensionärer. Om fler kom i arbete
tidigt skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet i stort och även dagens pensionärer.

Regeringen bör därför vända blicken mot den tidigare delen av yrkeslivet och se vilka åtgärder som kan stärka möjligheten till snabbare examen.

Sommarterminen är en outnyttjad resurs som om den utnyttjades mer effektivt skulle kunna korta den totala studietiden med upp till ett år. Trots detta har regeringen ännu inte infriat vallöftet om att bygga ut sommarterminen.

Även om en högre pension i sig borde utgöra en tillräcklig morot kan det behövas andra typer av incitament för att fler ska ta en tidigare och snabbare examen. Långtidsutredningen från 2011 föreslog ett premiesystem där studenter som tar examen före en viss ålder skulle få delar av sina studielån avskrivna. Nu är hög tid att undersöka om ett liknande system kan stimulera genomströmningen i högskolan. Ett sådant system bör kombineras med insatser som stärker möjligheten att välja rätt utbildning från början.

Vi kommer alla att behöva arbeta längre för att få en bra pension. Ett tidigare arbetsmarknadsinträde är ett sätt att förlänga arbetslivet. I ett land med en av OECD:s högsta examensåldrar borde satsningar på en tidigare start på arbetslivet vara en högt prioriterad fråga för regeringen och för Annika Strandhäll i synnerhet.

Mattias Munter, pensionsekonom Skandia

Kristin Öster, ordförande Saco studentråd

Läs artikeln i SvD