Dags att räta ut högskolans sociala snedrekrytering

Ännu ett år har gått utan några stora förändringar i antagningssystemet till högre utbildning i svensk skola. Därför kommer även kommande kull som söker sig till högskolan att främst vara de som själva har föräldrar med högskoleutbildning, skriver Mimmi Rönnqvist från Saco studentråd.

Publicerad: Torsdag 15 okt 2020

Senast uppdaterad: Torsdag 15 okt 2020

Det är dags att räta ut högskolans snedrekrytering. Högskolan i Sverige är avgiftsfri och öppen för alla svenska medborgare. Dessvärre är det främst så på pappret. En undersökning från Universitetskanslersämbetet visar att det främst är dina föräldrars utbildningsbakgrund som bestämmer huruvida du kommer att välja att läsa en högskoleutbildning eller inte, oavsett vilka betyg du har från gymnasieskolan.

Det ska inte heller vara så att alla ska vara tvungna att läsa vidare efter gymnasiet. Det måste finnas en viss balans mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Samtidigt är det viktigt att alla har en reell möjlighet att konkurrera om en plats vid ett lärosäte och att alla ser högre utbildning som en möjlig väg i livet.

Studie- och yrkesvägledningen är ett viktigt verktyg i att räta upp högskolans snedrekrytering. Dessvärre har studie- och yrkesvägledare idag alldeles för många elever per vägledare. Mycket av vägledningen i svensk skola läggs därtill alldeles för sent för att en elev ska kunna påverka sina betyg och därmed sina valmöjligheter. Mer behöver göras för att den sociala snedrekryteringen ska rätas ut. Saco studentråd ser tre viktiga områden för att räta ut snedrekryteringen:

Studie- och yrkesvägledning från första klass

Vägledning påbörjas idag allt för sent för att elever ska ha en rimlig chans att se, förstå och motivera sig till att sträva efter en särskild väg i livet. Det är viktigt att barn tidigt i livet möter flera olika typer av förebilder som de kan identifiera sig med. Utan förebilder är det svårt att på egen hand fatta beslut om framtida val. Det räcker inte att prata med en studievägledare i slutet av högstadiet. Vägledningen måste börja tidigt under skolgången för att möta barn på deras egen nivå och öppna deras ögon för alla möjligheter som skolan ger. Studie- och yrkesvägledningen bör sedan fortsätta och utvecklas i takt med att barnen växer och blir äldre.

Fler vägledningstimmar per elev och skolår

Studie- och yrkesvägledare behöver ges tid och möjlighet att möta barn i alla åldrar på barnens nivå. Idag ansvarar en studie- och yrkesvägledare för mellan 400-800 elever samtidigt. Det är ohållbart. Vägledare behöver även tid avsatt för att hålla sig uppdaterad kring vad som händer på arbetsmarknaden och de många alternativ som barn och unga kan välja.

Ersätt ökade kostnader för alternativa urvalsgrupper

Lärosäten som använder alternativa urvalsgrupper bör erhålla skälig ersättning för de ökade kostnaderna som antagningsprocessen innebär. Antagning till högre utbildning kan göras utifrån olika urval. Landets lärosäten har möjligheten att en tredjedel av sina studenter via ett alternativt urval som kan vara exempelvis ett färdighetsprov eller en tidigare erfarenhet. Idag används den alternativa urvalsgruppen i väldigt liten utsträckning då det kräver betydligt mer resurser.

Högre utbildning är en investering för både samhälle och individ. Dina föräldrars livsval ska inte vara avgörande för dina chanser att gå din egen väg i livet.

Mimmi Rönnqvist
Ordförande, Saco studentråd

Debattartikel införd på Dagens Arena den 14 oktober 2020.

Kontaktpersoner

Mimmi Rönnqvist, Ordförande i Saco studentråds styrelse
mimmi.ronnqvist@saco.se

0706159388