Det stämmer att pensionerna inte har ökat i samma takt som lönerna och bromsen är alltför känslig för tillfälliga förändringar. Men de åtgärdsförslag som fem pensionärsorganisationer för fram missgynnar morgondagens pensionärer (Brännpunkt 25/3).

Debattörerna menar att pensionsbromsen varken gynnar dagens eller framtida pensionärer. I själva verket är bromsen just en garanti för att det finns pengar kvar.

Bromsen är nödvändig eftersom genomsnittsinkomsten, inte summan av alla inkomster, ligger till grund för indexeringen. När snittlönen ökar mer än lönesumman blir indexeringen för hög vilket hotar balansen. Att ersätta bromsen med politiska beslut om att sänka och höja pensionerna skulle troligtvis öka utbetalningarna men på sikt riskera att urholka systemet.

Eftersom bromsen behövs borde debattörerna välkomna regeringens förslag. Svängningarna under balanseringsperioder skulle minska och pensionerna skrivas upp mer följsamt med lönerna.

Debattörerna vill flytta över premiepensionen till inkomstpensionen. Detta skulle endast kortsiktigt ge högre utbetalningar och ske på bekostnad av de unga som går miste om möjligheten till en högre avkastning på kapitalmarknaden.

Debattörerna föreslår en höjning av pensionsavgiften för att minska risken att pensionerna sänks. Effekten på pensionerna kan dock bli den motsatta, eftersom höjningen kan leda till minskat arbetsutbud och därmed lägre tillväxt.

Det finns bättre, mer långsiktiga lösningar för hur vi kan höja pensionerna.

Bromsen slår till när inbetalningarna är låga i förhållande till utbetalningarna. Tidigare arbetsmarknadsinträde förlänger arbetslivet och ökar därmed inbetalningarna. Detta skulle bidra till att säkra pensionerna.

Till skillnad från inkomstpensionen är garantipensionen prisindexerad. Vid tillväxt kommer därför garantipensionärer få en lägre standard än både yrkesverksamma och pensionärer.

KRISTIN ÖSTER
ordförande i Saco studentråd

JOHANNES HAGEN
doktorand i nationalekonomi i Uppsala

Införd på SvD Brännpunkt den 30:e mars 2015