Akademiska hus tog över de lokaler som lärosätena bedrev sin verksamhet i och har sedan starten förvaltat dessa och vid behov byggt nya. På majoriteten av våra lärosäten runt om i landet bedrivs undervisning, forskning och föreningsverksamhet i Akademiska hus lokaler.

I grunden är detta en bra lösning. De lokaler som behövs för att bedriva högkvalitativ utbildning och forskning är oftast sämre lämpade för andra verksamheter. Därför krävs det en specialiserad fastighetsägare.

Eftersom verksamheten som bedrivs i lokalerna till största del är finansierad av staten är det en rationell idé att staten har kontroll över ägandet och förvaltningen av lokalerna genom ett statligt ägt aktiebolag.

Detta är en modell som i teorin skulle kunna garantera lämpliga lokaler till rimlig kostnad för samtliga lärosäten. På så sätt kan staten skapa förutsättningar för en likvärdig högre utbildning i hela landet. Men så är inte läget i dag.

I en replik till Gröna Studenter i Dagens industri (8 oktober) skriver Kerstin Lindberg Göransson, vd för Akademiska hus, att bolaget verkar för marknadsmässiga hyror för att gynna konkurrensen och öppna upp för fler aktörer.

Utbildning i kommersiella lokaler

Akademiska hus har under många år arbetat med att ”marknadsanpassa” hyrorna för sina fastigheter. Eftersom fastigheterna inte är bostäder anser Akademiska hus att de förvaltar kommersiella lokaler.

Och eftersom Akademiska hus enligt ägardirektiven ska drivas ”affärsmässigt med marknadsmässiga hyror” jämför bolaget hyrorna för sina fastigheter med hyrorna för kommersiella lokaler på fastighetsmarknaden.

Det innebär att kvadratmeterpriset för lokalerna som Kungliga tekniska högskolan bedriver sin verksamhet i, som är beläget på Östermalm i Stockholm, skiljer sig från kvadratmeterpriset för Luleå tekniska högskolas lokaler.

Samtidigt som regeringen anser att det är fullt rimligt att lärosätena ska betala olika mycket för sina lokaler endast på grund av deras geografiska placering så kvarstår faktumet att lärosätenas finansiering av utbildningen är likvärdig.

Lokalhyra naggar undervisning

En teknologstudent i Stockholm har samma utbildningspeng som en teknologstudent i Luleå. Dessa medel ska sedan användas för att finansiera både undervisning och lokaler. Samtidigt som Sveriges högskolor och universitet har fått betala allt högre hyror har svenska staten kunnat plocka ut allt mer från Akademiska hus genom aktieutdelning.

Konsekvensen av att regeringen missgynnar lärosätena slår inte bara mot studenternas undervisning utan också mot studentlivet. Studenters föreningsverksamhet är förlagd vid campusområden och föreningar hyr in sig i Akademiska hus lokaler.

Krav på pengar kvar i verksamhet 

När lokalhyran vid campusområdena skjuter i höjden riskerar studentverksamheter nu att behöva lägga ner sina verksamheter. Ett aktivt föreningsliv är avgörande för att studenter ska kunna engagera sig och bidra till en levande högskola, ett levande campus och ett levande studentengagemang i samhället.

Ägardirektiven måste förändras och respekteras. Vi kräver att resurserna som tillägnats landets universitet och högskolor inte ska plockas ut ur verksamheten. Alla studenter har rätt till samma förutsättningar under sin studietid, oavsett var i landet vi studerar.

Konsekvensen av regeringens handlande är sammanfattningsvis att:

• Beroende på var i landet högskolemyndigheterna ligger så betalar de olika höga hyror till det fastighetsbolag som regeringen äger, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för en likvärdig utbildning negativt.
• Studentverksamheter tvingas lägga ner eftersom Akademiska hus tar ut alltför höga lokalhyror.
• Alla blir förlorare när regeringen ger med ena handen och tar med den andra.