Var är de nya studentbostäderna?
Vi saknar riksdagspartiernas bostadslöften till studenterna, skriver Malin Påhls Hansson och Marie Linder i en debattartikel i Upsala Nya tidning.
Publicerad: Torsdag 30 aug 2018
Senast uppdaterad: Torsdag 30 aug 2018

Nästan 240 000 studenter påbörjar en högskoleutbildning i höst. Enligt Sveriges förenade studentkårers (SFS) senaste bostadsrapport bostadssituationen ohållbar i 24 av 33 studentstäder. För många är höstterminen starten på ett nytt liv, en ny karriär och en flytt till en ny stad. Om det finns någonstans att flytta. I dag påverkas många människors möjlighet till en ny utbildning av deras boendesituation. Det kan inte vi acceptera.
Under valrörelsen 2014 lovade flera partier studentbostäder och hyresbostäder som unga kan efterfråga.
Fyra år senare står bostadsköerna i vägen för studenter runt om i landet och bostadsbristen är fortfarande skriande. De nya bostäder som byggs är dessutom för dyra för de flesta studenter. I årets valrörelse efterlyser vi en bostadspolitik som ger fler möjlighet att bo tryggt och få studera på den studieort de valt.
Bristen på bostäder begränsar inte bara människors möjlighet att studera var de vill. I längden kommer det att påverka arbetsmarknaden. Matchningen in i högskolan påverkar matchningen ut på arbetsmarknaden. Sverige står inför ett kompetensunderskott och fler behöver utbilda sig. Sittande regering har satsat på att bygga ut högskolan och antalet studieplatser. Det är behövligt. Däremot har inte byggandet av studentbostäder hängt med i utbyggnaden av högskolan. I höst vill vi se en regering som på allvar tar ansvar för att det byggs fler bostäder för dagens studenter – morgondagens samhällsbyggare.
Sverige har länge lidit av bostadsbrist. Bostadsbristen har resulterat i växande köer till hyresrätter, ökande bostadsrättspriser och höga andrahandshyror.
För den som på grund av studier behöver byta bostadsort kan detta tvinga människor att tacka nej till utbildningsplatser.
Att inte ha en ordnad bostad skapar i många fall dessutom stress och oro som riskerar att gå ut över studierna och studenternas hälsa.
Dagens bostadsbrist slår främst mot de socioekonomiskt svaga som inte har möjlighet att köpa bostad eller betala höga andrahandshyror. Saco studentråd och Hyresgästföreningen efterlyser satsningar på såväl nationell som lokal nivå för att öka antalet hyresrätter med överkomliga hyror. Det måste byggas studentbostäder som speglar den blandade studentgruppen.
Föräldrarnas plånbok får inte avgöra vem som kan studera vidare, inte heller var i landet.
För lägre hyror bör det statliga investeringsstödet därför vara kvar och utnyttjas i större utsträckning. Vi vill se en skattereform för rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende. I dag beskattas hyresrätter mer än bostadsrätter och villor, och saknar samtidigt rätten till ROT- och ränteavdrag, vilket hyresgästen i slutändan får betala.
Kommunerna har viktiga verktyg för att råda bot på bostadsbristen genom de allmännyttiga bostadsbolagen. Mark måste göras tillgänglig för byggande och kommunerna bör ställa tydliga krav på att marken används till studentbostäder och hyresrätter med överkomliga hyror. Även så kallade kompiskontrakt bör tillämpas i en högre utsträckning av bostadsbolagen.
För att Sverige ska klara av framtidens kompetensförsörjning kan inte bostadsbristen vara ett hinder för människors studier.
Det behövs en politik som satsar på att bygga bostäder till alla studenter. Staten och kommunerna måste ta sitt ansvar och se till att bostadsbyggandet ökar i takt med antalet studenter. Så blir Sverige starkare för framtiden.
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Malin Påhls Hansson, ordförande Saco studentråd
Debattartikel i UNT 29 augusti 2018.