- Det är viktigt att kvalitetsutvärderingssystemet mäter kvaliteten på utbildningen, inte kvaliteten på studenterna. Lärosäten ska inte få extra pengar för att de lockar till sig duktiga studenter, utan för att de är duktiga på att utbilda. Det ensidiga fokuset på studenternas examensarbeten speglar delvis vad studenterna lärt sig under utbildning, men viktiga kvalitetsfaktorer saknas, t.ex. hur effektivt utbildningen bedrivs, säger Sacos ordförande Anna Ekström.

Utbildning ska inte bara ge kunskap, kunskapen ska också komma till användning. Att genomgå en högskoleutbildning är en dyr investering för studenten. Kvalitetsutvärderingssystemet ska innehålla alumnenkäter, men det räcker inte. Lärosätena och studenterna måste tidigt få vetskap om anknytningen till arbetslivet brister. Därför måste anställningsbarhet få en mer framträdande roll i kvalitetsutvärderingen.

- Det bästa måttet på anställningsbarhet är självklart om man får ett kvalificerat jobb efter utbildningen. Jag är förvånad över att man inte prövat hur detta kan speglas i kvalitetsutvärderingssystemet, säger Lisa Gemmel, ordförande för Saco Studentråd.

Det nationella kvalitetsutvärderingssystemet ska fokusera mer på resultat än process, och därför ska Högskoleverket inte längre utvärdera det interna kvalitetssäkringsarbetet på lärosätet.

- I de europeiska riktlinjerna för kvalitetsutvärdering står klart och tydligt att det interna kvalitetsarbetet ska utvärderas. Ju mer frihet högskolorna får, desto viktigare blir det ju att följa upp vad de gör med friheten. Varför vill man inte göra det? frågar Saco Studentråds ordförande Lisa Gemmel.

- En bra värdering av kvaliteten skulle tjäna på att bedömningarna i högre utsträckning gjordes av utomstående bedömare. Högskolornas självvärdering är bra, men den behöver kompletteras med kompetens utifrån, inte minst från de områden där studenterna ska arbeta och använda kunskapen efter studierna, säger Anna Ekström.

För kommentarer:

Anna Ekström 0705-49 35 50.
Lisa Gemmel 0705-57 19 84.