Dags för ett studiemedel som möter verkligheten

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen att man vill se över studiestödssystemet. Det är ett viktigt steg, men det är avgörande att utredningen faktiskt gör skillnad och löser de brister som finns. Studiestödssystemet är en av grundpelarna i svensk utbildningspolitik och det är hög tid att det görs en gedigen reform som verkligen möter dagens och framtidens behov. Dagens studenter utgör Sveriges framtida arbetsmarknad och innovationskraft. Ett välfungerande studiestödssystem är därför en förutsättning för ett starkt och hållbart samhälle.

Dagens studiestödssystem har haft samma huvudsakliga utformning sedan 2001. Även om det internationellt sett är ett generöst system så finns det flera studentgrupper som hamnar i kläm. Många studenter har i dag en tuff livssituation med ekonomisk otrygghet, höga boendekostnader och osäkerhet på arbetsmarknaden. Regeringen har nu chansen att skapa ett system som ger studenter bättre förutsättningar att lyckas i sina studier.

Strukturella hinder

För många av dagens studenter är den främsta chansen att få arbetslivserfarenhet under studietiden att jobba under sommaruppehållet. Det finns dock strukturella hinder för detta. Fribeloppet, alltså den maximala summan en student kan tjäna utan att förlora studiemedlet, är i dag indelat efter kalenderhalvår. Det gör att sommarinkomsterna räknas in och kan drabba studentens studiemedel under terminerna. Vi borde i stället uppmuntra studenter att jobba under sommaren.

Studiemedelssystemet måste också tillåta utrymme för misstag och omval. Studenter ska kunna ändra sin utbildningsinriktning eller påbörja en ny utbildning, utan att riskera att stå helt utan försörjning under slutet av sin utbildning. Dagens system ger studiemedel för sex års studier, vilket även råkar vara längden på den längsta högskoleutbildningen, läkarutbildningen. Även flera andra akademiska yrken har långa utbildningar, som ämneslärare, civilingenjör, veterinär, psykolog, jurist med flera. Verkligheten för många studenter på dessa utbildningar blir en väldigt otrygg ekonomisk situation där man kan stå helt utan inkomst under de sista terminerna.

Studenter ska kunna ändra sin utbildningsinriktning eller påbörja en ny utbildning, utan att riskera att stå helt utan försörjning under slutet av sin utbildning

Studerande föräldrar är en av de mest utsatta grupperna bland studenter, som ofta möter stora utmaningar när det gäller att få ihop både tiden och ekonomin. För många av dessa studenter är det omöjligt att arbeta vid sidan av studierna, samtidigt som kostnaderna för barnomsorg, boende och andra levnadsomkostnader är höga. Regeringens tillfälligt höjda bostadsbidrag har gett viss lättnad, men långt ifrån täckt behoven för alla. För att verkligen förbättra situationen föreslår vi att tilläggsbidraget, det särskilda stödet för studerande föräldrar, fördubblas. Detta skulle ge större ekonomisk trygghet och möjliggöra för studerande föräldrar att fokusera på både sina studier och sin familj.

En annan utsatt grupp är studenter som drabbas av sjukdom eller skada. För den gruppen finns det flera reformer att genomföra för att förbättra deras situation, en av dem är att möjliggöra deltidssjukskrivning. Den möjligheten finns inte i dag, trots att flera utredningar föreslagit det. Om studenter hade haft möjligheten att vara deltidssjukskrivna med studiemedel hade färre studenter tvingats hoppa av sin utbildning på grund av sjukdom.

Motverka otrygghet

Regeringens översyn måste gå på djupet och leverera bra förslag som genomförs, inte ytterligare en utredning som bara hamnar i bokhyllan. Genom att ta till sig av förslagen från studentrörelsen kan vi skapa ett studiestödssystem som är både hållbart och framtidssäkrat. Ett system som på riktigt uppmuntrar till studier, motverkar ekonomisk otrygghet och skapar incitament för att bidra till samhällsutvecklingen. Sverige behöver fler akademiker – inte färre – och vi måste ge dem rätt förutsättningar för att lyckas. Det är en investering som kommer att löna sig för hela samhället.

Colin Andersson, vice ordförande Saco studentråd

Debattartikel i Göteborgs-Posten