Ge nyexaminerade studenter en tryggare start

I juni kommer tiotusentals studenter ta sin examen från högskolan efter att ha slitit i flera år med tentor, uppsatser och andra inlämningar. För många av dem är slutet av utbildningen förknippad med en hel del oro kring att söka och få sitt första jobb efter examen. Utan jobb står de flesta nyexaminerade helt utan trygghet och skyddsnät.

I dag har den som avslutat en högskoleutbildning ingen rätt till a-kassa om hen inte hunnit arbeta tillräckligt mycket vid sidan av studierna. Det är en olycklig konstruktion. Heltidsstudier ska vara normen – men tryggheten som finns i a-kassan förutsätter att man jobbat parallellt. Vad blir resultatet av detta? Många blir tvungna att ta första bästa jobb även om det helt saknar koppling till utbildningen. 

Arbetslösheten ligger i dag på 8,5 procent. Unga som ska ta sig in på arbetsmarknaden efter utbildning drabbas särskilt hårt. Många av dem har inte tillräckligt mycket arbetslivserfarenhet för att kunna konkurrera på en tuffare arbetsmarknad. När nyexaminerade då blir tvungna att ta jobb helt utan koppling till utbildningen riskerar det att dessutom tränga undan arbetssökande utan högskoleutbildning. För de arbetssökande som bara har gymnasieutbildning blir det också en tuff situation där de behöver konkurrera om samma jobb som nyexaminerade söker.

Ett annat alternativ för arbetslösa nyexaminerade är att försöka försörja sig på egen hand och fortsätta jobbsökandet. De flesta studenter har dock alldeles för dålig ekonomi för att kunna leva helt utan försörjning. Enligt en rapport från CSN från 2024 skulle endast 54 procent klara av en oväntad utgift på 13 000 kr utan att låna eller be om hjälp. Och ungefär hälften av studenterna använde sparade pengar för att ha råd med sina utgifter. 

Ännu ett alternativ är att fortsätta studera och fortsätta leva på studiemedel ett tag till. För studenter som pluggat på längre utbildningar är inte ens detta ett alternativ då de redan kan ha använt alla studiemedelsveckor för att kunna gå klart sin utbildning. Och för dem som tvingas fortsätta studera efter examen bara för att försörja sig är inte heller det en optimal lösning. Om studenter har varken intresse eller behov av fortsatta studier är det ett slöseri på både utbildningsplatser och studiemedel. 

Vi föreslår därför att ett examensvillkor i arbetslöshetsförsäkringen införs. Den som avslutar en högskoleutbildning och är medlem i en a-kassa bör kunna få grundersättning under en begränsad period – så länge hen aktivt söker arbete. Det är ett konkret och genomförbart sätt att skapa en tryggare övergång mellan studier och arbetsliv.

Ersättningen från a-kassan skulle vara så låg, cirka 11 000 kronor i månaden, att det skulle vara betydligt lägre än en ingångslön för nyexaminerade. På så sätt finns det inga ekonomiska incitamentet att leva på a-kassa framför att ta ett kvalificerat arbete. I stället ger a-kassan en grundläggande ekonomisk trygghet för de som har det tufft att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom innebär detta system att de som blir arbetslösa behöver skriva in sig på arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Det ger stöd till individerna, men sätter också ytterligare press på dem att söka jobb som matchar deras kompetens.

Sverige är fullt av drivna och engagerade studenter som snart kommer ta examen. Men när studenter lämnar högskolan för en osäker arbetsmarknad måste också trygghetssystemen hänga med. En examen ska inte markera slutet på tryggheten – utan början på ett hållbart arbetsliv. Ett examensvillkor i a-kassan bidrar till detta. Det ger nyutexaminerade en rimlig chans att hitta inte bara ett jobb, utan rätt jobb.

Göran Arrius, ordförande Saco

Colin Andersson, vice ordförande Saco studentråd

Debattartikel i Upsala Nya Tidning