Farmaci, student

Varför valde du en farmaciutbildning?

Ulrika Bergman:

Jag letade på studera.nu efter utbildningar som hade med hälsa att göra. Jag visste egentligen inget om den innan. Jag fastnade för att det är en bred utbildning, man får lära sig om hur kroppen fungerar, kemi och läkemedel. Läkemedel är ju ett spännande område, eftersom människor hela tiden blir sjuka behövs det alltid läkemedel och ofta nya läkemedel. Det händer ständigt nya saker inom yrket på det viset.

Per Wessman:

När jag började studera så började jag med att läsa teknisk fysik. Jag upptäckte så småningom att det var lite hårda ämnen och bytte till apotekarprogrammet. Det var bra, det var mer kemi och biologi, människonära ämnen, de ligger mig nära om hjärtat. Jag visste väldigt lite om apotekaryrket men jag tyckte att kemi, fysik och matte var väldigt kul på gymnasiet.

Therese Landolsi

Jag har alltid varit intresserad av kemi och även av fysiologi, jag tyckte att apotekarprogrammet verkade vara den mest gedigna utbildningen man kunde få inom kemi. Jag tyckte att kopplingen till läkemedel kändes kittlande, det var det som fick mig att välja den utbildningen. Forskningen lockade också, det är svårt att veta vad man ska förvänta sig av ett fem år långt program.

Maria Danell Mörner

Anledningen till att jag valde utbildningen var att jag var intresserad av farmaci efter att jag hade gjort ett arbete på Pharmacia och sen ville jag använda de kunskaperna som jag hade fått på naturvetenskapliga programmet, men jag ville inte bli läkare, sjuksköterska eller kemist. Från början tyckte jag att apotekarprogrammet med fem år lät långt så därför valde jag receptarie. Men nu blev det fem år till slut i alla fall.

Malin Grape:

Jag var inställd på att läsa medicin och kom till Uppsala och började med en termin kemi. Då fick jag höra talas om apotekarlinjen och kom på att jag skulle söka. Jag var lite osäker på om jag ville arbeta kliniskt det vill säga med patienter. Jag valde apotekarprogrammet för att jag tyckte att det var intressant med medicin och läkemedel men jag var inte hundra på att jag ville bli läkare. Jag tyckte att jag fick det innehållet jag var intresserad av på apotekarlinjen men yrket blev ett annat det jag hade tänkt från början.

Vad tycker du utbildningen?

Ulrika Bergman:

Det är en rolig utbildning. Man lär sig så olika saker, både om kroppen och om olika sjukdomar. Och om olika läkemedel. I början är det mycket kemi och det är inte mitt starkaste ämne men nu är det roligare när jag får välja att rikta in mig mer på läkemedel. Roligaste var nog praktiken, vi var ute nio veckor på praktik. Jag var på ett apotek här i Stockholm. Jag var lite negativ till att jobba på apotek först men det ändrade sig. Det roligaste var att man fick tillämpa de kunskaper som jag har fått lära mig på utbildningen. Jag märkte att man gör stor nytta på apotek, det är många frågor som ska besvaras. Personalen på apotek besitter mycket kunskaper, jag tror inte att alla är medvetna om det.

Jonathan Dahlqvist:

Mycket bra, hög kvalitet och duktiga lärare som också är duktiga forskare. Väldigt bred utbildning, Farmakologi, hur läkemedel påverkar kroppen och farmakoterapi, hur läkemedel används i praktiken, var roligast tycker jag.

Vad har du jobbat med och vad jobbar du med idag?

Therese Landolsi:

Jag började på ACO som läkemedelskonsulent. Det betyder att jag var ute och sålde ACO's produkter, presenterade produkterna och utbildade läkare och apotekare så att de kan rekommendera produkterna till sina kunder/patienter på bästa sätt. Det var allt från hudvårdsprodukter till receptbelagda läkemedel. Sen fortsatte jag på vår marknadsavdelning och blev ansvarig för marknadsföringen av hudläkemedel mot olika målgrupper. Sen ett år tillbaka är jag ansvarig för en rad utbildningsaktiviteter, jag tar fram utbildningar gentemot apotekspersona men även interna utbildningar till mina kollegor, det finns många som inte har en farmacevtisk bakgrund och jobbar med våra produkter och behöver input på det området.

Malin Grape:

Efter examen doktorerade jag. Jag forskade på Karolinska på avdelningen för klinisk mikrobiologi, min forskning handlade om antibiotikaresistens. Efter det jobbade jag på apotek i några år, både som utbildningsansvarig och senare som apotekschef. Nu jobbar jag som läkemedelsexpert i granskning av biståndsprojekt som rör sjukdomarna HIV, malaria och tuberkulos. En vanlig dag sitter jag framför datorn och går igenom dokument som jag har fått från projekten i de olika länderna. Det kan till exempel vara att jag ska granska planen för hur läkemedel ska förvaras och distribueras som man har köpt in. En ovanlig dag är jag ute på fältet i något av de länder som jag jobbar med. Då tittar jag till exempel på hur de genomför planen som jag granskade innan. Och så träffar jag de som jobbar med projektet och diskuterar hur de ska hantera och använda läkemedel.

Per Wessman:

Jag hittade den perfekta doktorandtjänsten. Den handlade om fysikalisk kemi med inriktning på cellmembran och peptider. Det var väldigt väldigt kul. Otroligt kreativt jobb! Med mycket frihet och mycket ansvar såklart. Jätteroliga fem år.

Ur ett kemiskt perspektiv förstå peptider som har en antibakteriell effekt, hur de påverkar bakteriernas cellmembran. Många peptider har funnits i naturen i många många år, utan att bli resistenta. Och kanske kan man undvika en del av resistensproblematiken med hjälp av peptider. Gammal antibiotika har använts så flitigt att bakterierna har blivit resistenta. Min forskning handlar om ett annat sätt att angripa bakterierna. Det handlar om att se till att de vi betraktar som enkla sjukdomar som går att bota inte blir dödliga.

Efter att jag hade doktorerat fortsatte jag min forskarkarriär, jag sökte en ny forskartjänst på lantbruksuniversitetet, Ulltuna på deras mikrobiologiinstitution. Jag håller fortfarande på med fysikalkemi men nu försöker jag få bakterierna att överleva istället för att dö genom att använda fysikalkemiska kunskaper för att formulera bakterierna så att de klarar att torkas. Det finns väldigt många bakterier som är nyttiga för människan och miljön. Vårt mål nu är att försöka torka bakterier och få dem att överleva processen. För att sen kunna använda dem vid behov, för att till exempel kunna rena jord. Det ligger faktiskt ganska nära det farmacevtiska eftersom vi använder oss av samma principer när vi formulerar som när man ska göra läkemedel i tablettform eller proteinläkemedel.

Maria Danell Mörner:

Jag jobbar med klinisk farmaci, eller praktisk farmaci det betyder att man tillämpar kunskaper i läkemedelsterapier och sjukdomslära. Vi är ute på äldreboenden och gör läkemedelsgenomgångar. Det betyder att vi går igenom de äldres medicinlistor och ser till att de inte har några olämpliga läkemedel, eller onödiga läkemedel, interaktioner eller biverkningar. När vi är ute jobbar vi i team tillsammans med läkare och sjuksköterskor och även med annan vårdpersonal på äldreboendena. Och ibland blir vi kallade till vårdcentraler för sådana läkemedelsgenomgångar. Sen jobbar jag också med utbildningar och då handlar det om äldre och läkemedel. Vi utbildar oftast sjusköterskor men också läkare och annan vårdpersonal. För mig är det ett drömjobb eftersom jag är intresserad av läkemedelsterapi.

Jonathan Dahlqvist:

Jag jobbar idag inom Uppsala Läns landsting på läkemedelsenheten. Jag jobbar med fortbildningen och det som tar mest tid är att åka runt till vårdcentralerna och utbilda läkarna om läkemedel.

Vad är mest inspirerande med ditt jobb? Vad är roligast? Vad är svårast?

Maria Danell Mörner:

Det roligaste är att jobba i team med läkare och sjusköterskor för tillsammans komma fram till vilken som är den bästa läkemedelsbehandlingen för patienten. Och det är roligt att se när behandlingen bidrar positivt. Svårast är att vara uppdaterad. Det kommer ständigt nya läkemedel och du måste alltid vara påläst.

Jonathan Dahlqvist:

Det är att erbjuda läkare uppdaterad kunskap om läkemedel och ett slags klokt "tänk" kring läkemedel. Det tror vi i förlängningen leder till bättre läkemedelsanvändning, vilket i sin tur blir bättre för patienten. Jag träffar väldigt mycket folk i mitt jobb, mest läkare och sjuksköterskor. Det är inspirerande med alla möten. Svårast är att ur en stor mängd information välja rätt budskap. Det är en sorts pedagogisk och retorisk utmaning och att vara tydlig med vad all denna information säger.

Per Wessman:

Det kreativa, att försöka tänka ut experiment och strategier för att nå dit vi vill. Sen är det också kreativt att skriva om sina resultat, att formulera sig så att man får fram det man vill säga. Och att interagera med en massa andra människor.

Therese Landolsi:

Att jag får jobba med marknadsföring, vilket innebär aktiviteter utåt kunden och att fundera kring vad målgrupperna gillar och sätta sig in i deras perspektiv. Svårast är att å ena sidan har jag som apotekare fått lära mig att tänka logiskt och analytiskt medan med marknadsföring ska man tänka annorlunda, utifrån kundens behov, kombinationen kan vara klurig men rolig.

Malin Grape:

Att det jag gör verkligen gör nytta. Jag ger rekommendationer till ett visst land inom ett visst område, t ex malaria och sen kommer jag dit och de har följt mina rekommendationer och det leder till att läkemedlen har använts på ett bättre sätt och pengarna verkligen gör nytta. Apotekaryrket är ett bra yrke om man vill jobba ute i världen, det finns otroligt mycket att göra. Personligen tycker jag det svåraste är att komma ut till de länderna vi jobbar med och se vilken låg nivå det är på sjukvården. Professionellt kan det vara att hålla reda på alla lagar och regler i de olika länderna.

Varför ska man läsa en farmacevtutbildning?

Per Wessman:

Vill man forska är apotekarprogrammet en väldigt bra bas att stå på. Du kan forska på allt från materialkemi till väldigt biologiska ämnen och över till mer samhällsvetenskapliga ämnen. Det är kreativt att forska men tyvärr är det osäkra arbetsförhållanden.

Ulrika Bergman:

Om du är intresserad av hälsa och människor är detta ett yrke för dig. Arbetsmarknaden ser väldigt ljus ut för receptarier. En fördel med receptarieutbildningen är att den leder till ett legitimerat yrke och du får ett intyg på ditt yrke. Det är skönt med ett program med kurser i en färdig ordning tycker jag. Vill man fortsätta efter examen kan man lägga till en masterexamen, då läser man två år till. Det finns t ex en utbildning inom klinisk farmaci.

Jonathan Dahlqvist:

Om man är intresserad av kroppen, hur den fungerar och hur olika ämnen fungerar i kroppen så har du en väldig bredd i apotekaryrket. Det är inte så många apotekare som jobbar på apotek utan på en massa andra platser. Du har en väldig bredd när du ska välja, allt från att forska inom läkemedelsindustrin till apotek, till myndigheter. Och det som jag gör. En stor fördel är att det går att jobba utomlands. Jag gjorde mitt examensarbete utomlands i Nya Zeeland kring klinisk farmaci.

Therese Landolsi:

Vill du bli extremt allmänbildad inom det medicinska området och få en bred bas att står på som ger många möjligheter, välj denna. Fem år på apotekarprogrammet går snabbt även om det låter långt med fem år från början.

Malin Grape:

I och med att det är en så pass bra och trygg arbetsmarknad så kan man våga prova nytt eftersom det finns så mycket att välja på. Inom internationell hälsa finns det ett jättestort behov av apotekare eftersom läkemedel tar en så stor del av budget, en växande del av den totala hälsobudgeten. Det är jätteviktigt att dessa dyra läkemedel används på rätt sätt. Dessutom ökar kraven på kontroll.

Hur ser dina framtidsdrömmar ut?

Malin Grape:

Jag känner mig lyckligt lottad och tycker bara att jag har roliga jobb, jag skulle kunna återvända till det mesta. Men i framtiden skulle jag önska att jag kunde kombinera med forskning. Friheten med forskningen lockar. Nu är det här intressant och då vill jag gå vidare med det. Men självklart är resultaten viktiga, att kunna hitta helt nya saker. Jag vill inte fastna i ett fack utan fortsätta utvecklas.

Per Wessman:

Jag vill se hur långt jag kan komma i min forskarkarriär. Och skulle jag inte lyckas med det så finns ju alla möjligheter att gå vidare till en annan sektor. Framtiden känns ljus.

Jonathan Dahlkvist:

Jag vill fortsätta jobba med fortbildning och sen komma igång och forska parallellt med mitt jobb. Jag hoppas kunna ta mig till en högre nivå och påverka beslut som rör läkemedelsområdet. Jag ser många brister idag inom detta område och jag vill gärna vara med och göra det bättre.