Det kan dock se olika ut beroende på att förutsättningarna att hitta jobb kan skilja så mycket mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden kan också påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyutexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek den första tiden. Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar. Många arbetar med att forska inom läkemedelsindustrin eller på lärosäten. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade är att vänta. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen bland annat arbetsmiljöingenjörer efter en tid av nedskärningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer. 

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen. Det påverkar behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Intresset och behovet av rehabiliteringsinsatser i samhället ökar också. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete ökar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter. Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning annan arbetskraft kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker.

Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och att det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. 

Prognosens osäkerhet 

Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. 

Trots att antalet utbildningsplatser utökats råder det fortsatt brist på djursjukskötare och den kommer att bestå även på längre sikt. Detta gäller oavsett om du är nyexaminerad eller yrkeserfaren. Jordbruksverket har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Bedömning är att liten konkurens om jobben lär bestå även på längre sikt. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med om branschen skulle drabbas vid en lågkonjunktur och med hur legitimationen påverkas av alla undantag kring vem som får göra vad inom djursjukvården. 

Vårdvalen har ökat rörligheten på arbetsmarknaden och vi ser tendenser till ökad efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. De senaste årens framväxande rekryteringsproblem i kombination med en förväntad ökning gällande efterfrågan på fysioterapeuter indikerar en fortsatt brist på fysioterapeuter. Bilden stärks i SCB:s Arbetskraftsbarometern där ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren.

Vi förväntar oss också att kompetensen blir mer efterfrågad inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom bör fysioterapeuter bli mer efterfrågade i hälsobranschen avseende hälsa och livsstilsfrågor samt hälsoförebyggande arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror bland annat på hur politiken inom området utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut kring hälso- och sjukvårdens utformning och om vilken verksamhet som ska bedrivas inom ramen för den skattefinansierade välfärdssektorn.

Sammantaget är prognosen liten konkurrens 2022. Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarkitekter. De yrkesverksamma blir troligen färre de kommande åren, så efterfrågan förväntas vara fortsatt hög om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den största osäkerheten i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Dessutom ser utbildningarna över möjligheterna att öka antalet platser, och det bidrar till osäkerheten. Men Sveriges Arkitekter bedömer att det inte påverkar konkurrensen särskilt mycket. I första hand ger det i stället en större marknad. Utbildningarna ger en bild av att många färdigutbildade är egenföretagare, trots att de flesta jobben finns i större konsultföretag. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov, skulle det behöva vara tvärtom

I tider där automatisering och digitalisering håller på att förändra hela arbetsmarknaden är det svårt att föreställa sig något annat än att de allt fler nyexaminerade med it-kompetens kommer att behövas. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med 2 600 personer per år fram till 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser. Utvecklingen går med rekordfart och Sverige har etablerat sig som föregångsland, med många framgångsrika företag. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med vissa svårigheter att bedöma hur it-branschen kommer att utvecklas i Sverige. Antalet it-utbildningar ökar starkt, den tekniska utvecklingen går snabbt och arbetsmarknaden är global med konkurrens från låglöneländer.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som erfarna. Det blir fler kemister som går i pension än som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Dessutom ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning andra grupper kommer att möta efterfrågan, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Det finns också en möjlighet att det finns en hel del nyanlända kemister, laboratorie- och kemiingenjörer.

De kommande åren blir det allt fler barn i grundskolans tidigare år samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori går i pension. Det kommer därför att vara mycket liten konkurrens om jobben inom en femårsperiod, eftersom det dessutom finns krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Enligt SCB kommer även efterfrågan på längre sikt öka, med 25 procent fram till år 2035.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av SCB, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Även om allt fler studerar statistik bedömer Naturvetarna att ökningen inte motsvarar den ökade efterfrågan på matematisk kompetens. Prognosen landar därför i fortsatt liten konkurrens på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till det civila. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Trenden visar just nu att det blir färre lämpliga sökande till officersutbildningen. Det innebär att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som kan göra att det behövs mer personal.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilde optikern. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver, vilket leder till fortsatt liten konkurrens om jobben 2022. Omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Den privata sektorn vill ha fler planeringsarkitekter i och kommunerna har krav på sig att arbeta mer effektivt. Det gör att efterfrågan ökar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Men behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg – mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet. På fem års sikt förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster minskar inom en femårsperiod. Snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Sammantaget finns det goda möjligheter för dem som vill bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som biträdande rektor. Det kan leda vidare till en rektorsbefattning i nästa steg. Det föds nu relativt många barn, vilket indikerar att nya skolledare kommer att behöva anställas och utbildas även de närmaste åren. Åldersstrukturen inom skolledarkåren kommer samtidigt att innebära att många går i pension. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Den höga personalomsättningen som råder bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Större elevkullar i grundskolan, fler nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben.

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga de kommande åren. Därför kommer det 2022 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och nyexaminerade. I Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometern från 2016 uppger 80 procent av arbetsgivarna att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen är liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare år 2022. Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare. Det är därför relativt få som examineras. Elevkullarna i gymnasiet blir mindre, och därför kommer det antagligen att behövas färre studie- och yrkesvägledare i denna skolform. Däremot blir det större elevkullar i grundskolan vilket ökar behovet av vägledning, i kombination med förändringarna i utbildningsväsendet. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten hör ihop med den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Lärarnas Riksförbund bedömer att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare kommer att hålla i sig fram till 2022. Detta trots prognoser om minskade elevkullar och ett minskat intresse för yrkesprogram på gymnasiet. En orsak är att många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket. Hela 50 procent av yrkeslärarna är idag 50 år eller äldre.

Skolverket prognostiserar att det fram till 2029 kommer behöva rekryteras lika många yrkeslärare som ämneslärare till gymnasiet, vilket är väldigt många sett till yrkeskårens storlek. Det har varit liten konkurrens om jobben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare i naturbruksämnen och hantverksämnen de kommande åren än till yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet.                 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut påverkar hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom många kommer att gå i pension under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Det kommer att vara liten konkurrens om jobben som ämneslärare 2022, men det kommer att finnas skillnader beroende på ämne. Fram till 2035 beräknas efterfrågan på ämneslärare öka med cirka 30 procent. Skolverket prognostiserar att det mellan år 2015 och 2029 kommer att examineras 31 700 ämneslärare, medan det skulle behövas 56 400 lärare för att täcka rekryteringsbehovet – alltså nästan dubbelt så många. Det blir färre gymnasieelever under prognosperioden, samtidigt som eleverna på högstadiet blir fler. Därför kommer efterfrågan att vara större för ämneslärare i årskurs 7–9 än för ämneslärare i gymnasiet. Hur arbetsmarknaden ser ut om fem år för en ämneslärare beror till stor del på vilket ämne läraren är behörig i och var i landet den söker arbete. Idag är det liten konkurrens om jobben för lärare i matematik, teknik och naturorienterande ämnen och i vissa språk. Det kommer med största sannolikhet att vara det även 2022.

I gymnasieskolan är det däremot stor konkurrens om jobben i historia och samhällskunskap. Troligtvis är det så även om fem år, eftersom dessa ämnen är de mest populära på lärarutbildningarna. För ämneslärare i naturorienterande ämnen, matematik och teknik i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan har det under flera år varit liten konkurrens om jobben. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometeranger sju av tio arbetsgivare i gymnasieskolan att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det innebär liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade och erfarna idag, och så kommer det med stor sannolikhet att vara även 2022. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Eftersom yrkesgruppen är så stor är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Sannolikt kommer det att vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2022 – speciellt för lärare i de naturvetenskapliga ämnena och i vissa moderna språk.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Ökade pensionsavgångar bland lantmästare kommer troligen att kunna kompenseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar.  Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. 

Prognosen är en förflyttning från dagens läge av liten balans på arbetsmarknaden till balans om fem år. Samhällsbyggnadssektorn går just nu på högvarv och det finns många flaskhalsar som gör det svårt att ytterligare öka volymerna på 5 års sikt. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur efter 2020. Den största osäkerheten är om arkitekterna tillräckligt snabbt förmår ta till sig möjligheterna som digitaliseringen av arbetslivet ger och öppna upp för att involvera en större del av arbetskraften i sina företag eftersom deras traditionella nyckelfärdigheter som kreativitet, fingerfärdighet och sociala kompetens är kompetenser som nu alltfler utbildningar och företag inriktar sig på. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen men också om arkitektutbildningarna och företagen kan möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Även det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetslösheten bland bibliotekarier är låg enligt Sacoförbundet DIK:s statistik. För den som nyss avslutat sin utbildning är första anställningen ofta ett vikariat eller annan visstidsanställning. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas inte särskilt av konjunktursvängningar. Arbetslösheten är låg och pensionsavgångarna kan bli stora de kommande åren. Sammantaget tyder detta på ett fortsatt balanserat läge.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Från politiskt håll görs det försök att stärka skolbiblioteken. Trots att alla elever enligt lag ska ha tillgång till skolbibliotek, är det hälften som står utan. Ska alla elever få tillgång till skolbibliotek, behöver antalet bibliotekarier öka på sikt, vilket kan öka efterfrågan. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas inte särskilt mycket av konjunktursvängningar. 

Vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet, som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Bedömningen är att utvecklingen mot en breddad arbetsmarknad kommer att fortsätta. Idag utbildas fler brandingenjörer. En snabb ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle kunna få en relativt stor effekt eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. Men efterfrågan har under lång tid varit mycket stark. Bedömningen blir därför att utsikterna till arbete kommer att vara fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En ökning av antalet utbildade sker nu men det rör sig fortfarande inte om mer än totalt 60-70 examinerade per år. 

De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskullarna minskar. Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i balans. Men inom ekonomgruppen finns det skillnader. Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning på fem års sikt. För marknadsförare, finansierings- och nationalekonomer är marknaden i stort sett i balans. Läs mer i rapporten Första steget i karriären - ekonomer tre år efter examen.

Pronosens osäkerhet

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer sedan länge varit god eller i balans. Även Universitetskanslerämbetet som gör underlag till högskolornas utbildningsplanering gör bedömningen att det kommer råda balans på längre sikt. Arbetsförmedlingens prognos från 2017, Var finns jobben? gör bedömningen att nyexaminerade möter en god arbetsmarknad det närmaste året. En viss osäkerhet gäller tillgången på arbeten med relevant inriktning eller nivå. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om sambandet mellan kost och hälsa. Men intresset för kompetenserna är samtidigt stort i samhället och många vill utbilda sig till dietist och nutritionist, varför prognosen är att utbudet matchar efterfrågan för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade. Kompetenserna efterfrågas även i allt större utsträckning inom livsmedelsbranschen och det är relativt många som driver egna företag. Eftersom många vill utbilda sig till till dietist och nutritionist bedömer vi att utbudet kommer matcha efterfrågan. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som dietist och därmed kan inga andra kompetenser komma i fråga för de tjänster som finns.

För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och inom energiområdet kommer vi sannolikt se en stark utveckling de närmaste åren. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin.

Även för sjukhusfysiker är prognosen fortsatt balans på fem års sikt. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det landstingen och producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som behöver kompetensen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. För sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Deras kompetens efterfrågas i ungefär samma utsträckning i både låg- och högkonjunktur. 

Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats under de senaste åren. Det beror dels på att klimat- och miljöproblem är i fokus, dels på en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar. De närmaste fem åren kommer man troligen att fortsätta satsa på infrastruktur, arbete för att hantera riskerna med klimatförändringarna och miljöarbete. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten består i hur efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper samt vilka politiska satsningar på exempelvis infrastruktur och miljövänlig energi som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om fem år förutser vi balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsingenjörer. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan Naturvetarnas arbetslöshetsstatistik delvis visar något annat. 

Prognosen är att arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. UKÄ redogör för framtida utbud och efterfrågan på bland annat högskoleingenjörer i sitt underlag (2015) för högskolornas utbildningsplanering. På kortare sikt förväntas ett överskott om inte antalet nybörjare minskar de närmaste åren. På längre sikt bedömer dock UKÄ att läget övergår i balans. Sammantaget gör vi bedömningen att läget för nyexaminerade högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att ingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

SCB:s Trender och prognoser 2014 förutspår en ökning av juristutbildade i arbetskraften med 40 procent fram till år 2035. Samtidigt ökar efterfrågan på jurister under samma period, eftersom arbetsmarknaden för jurister väntas breddas och branscher där jurister är verksamma tros växa. Pensionsavgångarna förväntas ligga på medelhög nivå. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen kommer att kunna slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa. Då kommer det att uppstå en situation med stor konkurrens om jobben. Särskilt nyexaminerade jurister bör ta hänsyn till den faktorn, eftersom de framöver kommer vara en stor grupp. 

Prognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däremot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på stora pensionsavgångar. Många av de yrkesverksamma är 60 år eller äldre. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkonjunkturer. Osäkerheten har främst att göra med att skogen regleras av internationella och regionala regelverk i allt större utsträckning. Överenskommelser kan komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen. 

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade kiropraktorer, av dem har ungefär 300 en akademisk examen.

Sammantaget tror Sveriges Arkitekter att det råder balans 2022. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. De utbildningar som möter detta offensivt kan vidga marknaden till 2022. Landskapsarkitektutbildningen har tagit in många fler de senaste 10 åren vilket förväntas leda till en mättnad av marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet. 

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsplatser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har länge varit stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AEA, Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Landstingens behov av logopeder förväntas inte minska. Den största osäkerhetsfaktorn är istället om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor. 

Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Det kommer fortfarande att vara väntetid för en AT-tjänst.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. År 2015 återupptog regeringen arbetet kring hur den framtida svenska läkarutbildningen ska se ut. Det är för tidigt att dra slutsatser om hur situationen för nyexaminerade läkare påverkas om grundutbildningen och AT-tjänstgöringen förändras. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge. Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. En viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. 

Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare år 2022. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång av nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans, enligt Arbetskraftsbarometern 2016.  Sammantaget förutspås en arbetsmarknad präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare.

Statistiska centralbyråns bedömning är att betydligt fler kommer att examineras än gå i pension under prognosperioden (Trender och prognoser 2014). Det innebär att tillgången på personal- och beteendevetare mer än fördubblas. På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom HR-området väntas gå i pension.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög säkerhet. 

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Prognosen förutsätter också att pensionsavgångarna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension.

Antalet legitimerade psykologer fortsätter att öka och antalet psykologer som är anställda inom hälso- och sjukvården har också ökat. Det är nästan en fördubbling under de senaste 20 åren. Efterfrågan är dock stor på psykologer och bristen börjar bli större, även om det finns regionala skillnader. Bedömningen är att ökningen av antalet psykologer kommer att balansera ut den ökande efterfrågan på yrkesgruppen varför prognosen är balans för nyexaminerade på arbetsmarknaden om fem år. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Det finns ingen offentlig statistik att tillgå för att följa psykologernas arbetsmarknad. Utgångspunkten är arbetslöshetsstatistik från AEA, Akademikernas a-kassa. Psykologförbundet har även gjort kvalitativa undersökningar där vi ser att både klienter och andra yrkeskategorier i fortsatt ökad utsträckning vill ha tillgång till psykologers expertis. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. Det gäller till exempel vilken roll specialistpsykologer kommer att få eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Det är också osäkert om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer. 

Sammantaget är prognosen att arbetsmarknaden för nyexaminerade är fortsatt balanserad om fem år. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med upp mot 90 procent fram till år 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2014. Men den snabba teknikutvecklingen gör att systemvetarna är eftertraktade.

Arbetsmarknaden växer ständigt och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. SCB förutspår att efterfrågan kommer att öka kraftigt och att antalet anställda med programmerar- och systemvetarutbildning ökar på sikt. Systemvetare med eftergymnasial utbildning kommer dock ibland att behöva konkurrera med personer med datautbildning på gymnasial nivå. Samtidigt är systemvetarkåren en ung yrkesgrupp där få går i pension de närmaste åren. Vartefter data- och systemfunktioner blir alltmer tillgängliga behövs det mer kompetens att utveckla program och system gentemot användare. Många företag flyttar sina system till en dataleverantör. Systemförvaltaren eller systemvetaren efterfrågas givetvis även hos leverantören, men inte i samma utsträckning, eftersom utvecklingen leder till att färre personer tar hand om fler system.                  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom it gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt. Vissa systemvetare konkurrerar också med andra grupper som har data- och it-utbildning.

Prognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige. Läsåret 2015/2016 var det totalt 327 svenskar som fick studiemedel via CSN för att bekosta tandläkarstudier utomlands. Det är dock svårt att veta om dessa personer kommer att återvända för att söka arbete i Sverige när de har studerat klart.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras och det kan ändras efter politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration av tandläkare från andra länder.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är balans eller ett litet underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Situationen och framtiden för nyexaminerade veterinärer har därmed blivit bättre bättre och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar men minskningen har avtagit under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjukvård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb. 

Dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning, arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen – 80 % – är beteendevetare. Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens. Antalet biologer har på senare år ökat starkt varför det råder ett överskott på nyutexaminerade. På längre sikt kommer betydligt färre biologer att utexamineras samtidigt som vi kan förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk kunskap. Det borde öka behovet av kompetensen. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring har sällan problem att få ett arbete. Biologer med kunskap om matematik och it finns det också ett ökat behov av. Det kan däremot vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för nyexaminerade biologer som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att främst biologer återfinns inom ett så stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade  på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation. Det finns även en mängd olika utbildningar inom området kommunikation både på akademisk nivå, som diplomutbildning och inom yrkeshögskolan. Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska framöver. Därför är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben om fem år. Men efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya trender och kommunikationssätt kan ändå vara eftertraktad på arbetsmarknaden

arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens. Det finns idag inga tecken på att det ska förändras.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Konkurrensen om tillsvidareanställningarna är hård. Det finns inget som tyder på att antalet som söker sig till sektorn kommer minska eller att utbudet av arbetstillfällen kommer att öka. En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna.

Det examineras fler samhällsvetare än det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2022, enligt Statistiska centralbyråns Trender och prognoser 2014. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern 2016 indikerar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver. Att det kom många nya till Sverige 2015 har också bidragit till att offentlig sektor har efterfrågat och anställt fler samhällsvetare. Men det är svårt att bedöma framtida behov av samhällsvetare på grund av att både konflikthärdar och lagförändringar är oförutsägbara. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Ökade pensionsavgångar bland lantmästare kommer troligen att kunna kompenseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar.  Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. 

Det kan dock se olika ut beroende på att förutsättningarna att hitta jobb kan skilja så mycket mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden kan också påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyutexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek den första tiden. Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar. Många arbetar med att forska inom läkemedelsindustrin eller på lärosäten. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade är att vänta. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen bland annat arbetsmiljöingenjörer efter en tid av nedskärningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer. 

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen. Det påverkar behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Intresset och behovet av rehabiliteringsinsatser i samhället ökar också. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete ökar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Prognosen är en förflyttning från dagens läge av liten balans på arbetsmarknaden till balans om fem år. Samhällsbyggnadssektorn går just nu på högvarv och det finns många flaskhalsar som gör det svårt att ytterligare öka volymerna på 5 års sikt. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur efter 2020. Den största osäkerheten är om arkitekterna tillräckligt snabbt förmår ta till sig möjligheterna som digitaliseringen av arbetslivet ger och öppna upp för att involvera en större del av arbetskraften i sina företag eftersom deras traditionella nyckelfärdigheter som kreativitet, fingerfärdighet och sociala kompetens är kompetenser som nu alltfler utbildningar och företag inriktar sig på. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen men också om arkitektutbildningarna och företagen kan möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Även det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning, arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen – 80 % – är beteendevetare. Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat. 

Arbetslösheten bland bibliotekarier är låg enligt Sacoförbundet DIK:s statistik. För den som nyss avslutat sin utbildning är första anställningen ofta ett vikariat eller annan visstidsanställning. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas inte särskilt av konjunktursvängningar. Arbetslösheten är låg och pensionsavgångarna kan bli stora de kommande åren. Sammantaget tyder detta på ett fortsatt balanserat läge.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Från politiskt håll görs det försök att stärka skolbiblioteken. Trots att alla elever enligt lag ska ha tillgång till skolbibliotek, är det hälften som står utan. Ska alla elever få tillgång till skolbibliotek, behöver antalet bibliotekarier öka på sikt, vilket kan öka efterfrågan. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas inte särskilt mycket av konjunktursvängningar. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens. Antalet biologer har på senare år ökat starkt varför det råder ett överskott på nyutexaminerade. På längre sikt kommer betydligt färre biologer att utexamineras samtidigt som vi kan förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk kunskap. Det borde öka behovet av kompetensen. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring har sällan problem att få ett arbete. Biologer med kunskap om matematik och it finns det också ett ökat behov av. Det kan däremot vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för nyexaminerade biologer som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att främst biologer återfinns inom ett så stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden.

Vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet, som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter. Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning annan arbetskraft kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker.

Bedömningen är att utvecklingen mot en breddad arbetsmarknad kommer att fortsätta. Idag utbildas fler brandingenjörer. En snabb ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle kunna få en relativt stor effekt eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. Men efterfrågan har under lång tid varit mycket stark. Bedömningen blir därför att utsikterna till arbete kommer att vara fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En ökning av antalet utbildade sker nu men det rör sig fortfarande inte om mer än totalt 60-70 examinerade per år. 

De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskullarna minskar. Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i balans. Men inom ekonomgruppen finns det skillnader. Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning på fem års sikt. För marknadsförare, finansierings- och nationalekonomer är marknaden i stort sett i balans. Läs mer i rapporten Första steget i karriären - ekonomer tre år efter examen.

Pronosens osäkerhet

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer sedan länge varit god eller i balans. Även Universitetskanslerämbetet som gör underlag till högskolornas utbildningsplanering gör bedömningen att det kommer råda balans på längre sikt. Arbetsförmedlingens prognos från 2017, Var finns jobben? gör bedömningen att nyexaminerade möter en god arbetsmarknad det närmaste året. En viss osäkerhet gäller tillgången på arbeten med relevant inriktning eller nivå. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och att det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. 

Prognosens osäkerhet 

Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. 

Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om sambandet mellan kost och hälsa. Men intresset för kompetenserna är samtidigt stort i samhället och många vill utbilda sig till dietist och nutritionist, varför prognosen är att utbudet matchar efterfrågan för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade. Kompetenserna efterfrågas även i allt större utsträckning inom livsmedelsbranschen och det är relativt många som driver egna företag. Eftersom många vill utbilda sig till till dietist och nutritionist bedömer vi att utbudet kommer matcha efterfrågan. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som dietist och därmed kan inga andra kompetenser komma i fråga för de tjänster som finns.

Trots att antalet utbildningsplatser utökats råder det fortsatt brist på djursjukskötare och den kommer att bestå även på längre sikt. Detta gäller oavsett om du är nyexaminerad eller yrkeserfaren. Jordbruksverket har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Bedömning är att liten konkurens om jobben lär bestå även på längre sikt. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med om branschen skulle drabbas vid en lågkonjunktur och med hur legitimationen påverkas av alla undantag kring vem som får göra vad inom djursjukvården. 

För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och inom energiområdet kommer vi sannolikt se en stark utveckling de närmaste åren. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin.

Även för sjukhusfysiker är prognosen fortsatt balans på fem års sikt. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det landstingen och producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som behöver kompetensen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. För sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Deras kompetens efterfrågas i ungefär samma utsträckning i både låg- och högkonjunktur. 

Vårdvalen har ökat rörligheten på arbetsmarknaden och vi ser tendenser till ökad efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. De senaste årens framväxande rekryteringsproblem i kombination med en förväntad ökning gällande efterfrågan på fysioterapeuter indikerar en fortsatt brist på fysioterapeuter. Bilden stärks i SCB:s Arbetskraftsbarometern där ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren.

Vi förväntar oss också att kompetensen blir mer efterfrågad inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom bör fysioterapeuter bli mer efterfrågade i hälsobranschen avseende hälsa och livsstilsfrågor samt hälsoförebyggande arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror bland annat på hur politiken inom området utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut kring hälso- och sjukvårdens utformning och om vilken verksamhet som ska bedrivas inom ramen för den skattefinansierade välfärdssektorn.

Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats under de senaste åren. Det beror dels på att klimat- och miljöproblem är i fokus, dels på en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar. De närmaste fem åren kommer man troligen att fortsätta satsa på infrastruktur, arbete för att hantera riskerna med klimatförändringarna och miljöarbete. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten består i hur efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper samt vilka politiska satsningar på exempelvis infrastruktur och miljövänlig energi som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om fem år förutser vi balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsingenjörer. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan Naturvetarnas arbetslöshetsstatistik delvis visar något annat. 

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade  på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

Prognosen är att arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. UKÄ redogör för framtida utbud och efterfrågan på bland annat högskoleingenjörer i sitt underlag (2015) för högskolornas utbildningsplanering. På kortare sikt förväntas ett överskott om inte antalet nybörjare minskar de närmaste åren. På längre sikt bedömer dock UKÄ att läget övergår i balans. Sammantaget gör vi bedömningen att läget för nyexaminerade högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att ingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

Sammantaget är prognosen liten konkurrens 2022. Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarkitekter. De yrkesverksamma blir troligen färre de kommande åren, så efterfrågan förväntas vara fortsatt hög om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den största osäkerheten i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Dessutom ser utbildningarna över möjligheterna att öka antalet platser, och det bidrar till osäkerheten. Men Sveriges Arkitekter bedömer att det inte påverkar konkurrensen särskilt mycket. I första hand ger det i stället en större marknad. Utbildningarna ger en bild av att många färdigutbildade är egenföretagare, trots att de flesta jobben finns i större konsultföretag. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov, skulle det behöva vara tvärtom

I tider där automatisering och digitalisering håller på att förändra hela arbetsmarknaden är det svårt att föreställa sig något annat än att de allt fler nyexaminerade med it-kompetens kommer att behövas. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med 2 600 personer per år fram till 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser. Utvecklingen går med rekordfart och Sverige har etablerat sig som föregångsland, med många framgångsrika företag. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med vissa svårigheter att bedöma hur it-branschen kommer att utvecklas i Sverige. Antalet it-utbildningar ökar starkt, den tekniska utvecklingen går snabbt och arbetsmarknaden är global med konkurrens från låglöneländer.

SCB:s Trender och prognoser 2014 förutspår en ökning av juristutbildade i arbetskraften med 40 procent fram till år 2035. Samtidigt ökar efterfrågan på jurister under samma period, eftersom arbetsmarknaden för jurister väntas breddas och branscher där jurister är verksamma tros växa. Pensionsavgångarna förväntas ligga på medelhög nivå. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen kommer att kunna slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa. Då kommer det att uppstå en situation med stor konkurrens om jobben. Särskilt nyexaminerade jurister bör ta hänsyn till den faktorn, eftersom de framöver kommer vara en stor grupp. 

Prognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däremot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på stora pensionsavgångar. Många av de yrkesverksamma är 60 år eller äldre. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkonjunkturer. Osäkerheten har främst att göra med att skogen regleras av internationella och regionala regelverk i allt större utsträckning. Överenskommelser kan komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen. 

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som erfarna. Det blir fler kemister som går i pension än som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Dessutom ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning andra grupper kommer att möta efterfrågan, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Det finns också en möjlighet att det finns en hel del nyanlända kemister, laboratorie- och kemiingenjörer.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade kiropraktorer, av dem har ungefär 300 en akademisk examen.

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation. Det finns även en mängd olika utbildningar inom området kommunikation både på akademisk nivå, som diplomutbildning och inom yrkeshögskolan. Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska framöver. Därför är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben om fem år. Men efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya trender och kommunikationssätt kan ändå vara eftertraktad på arbetsmarknaden

arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens. Det finns idag inga tecken på att det ska förändras.

Sammantaget tror Sveriges Arkitekter att det råder balans 2022. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. De utbildningar som möter detta offensivt kan vidga marknaden till 2022. Landskapsarkitektutbildningen har tagit in många fler de senaste 10 åren vilket förväntas leda till en mättnad av marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet. 

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsplatser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har länge varit stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AEA, Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Landstingens behov av logopeder förväntas inte minska. Den största osäkerhetsfaktorn är istället om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor. 

Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Det kommer fortfarande att vara väntetid för en AT-tjänst.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. År 2015 återupptog regeringen arbetet kring hur den framtida svenska läkarutbildningen ska se ut. Det är för tidigt att dra slutsatser om hur situationen för nyexaminerade läkare påverkas om grundutbildningen och AT-tjänstgöringen förändras. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge. Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. En viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. 

De kommande åren blir det allt fler barn i grundskolans tidigare år samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori går i pension. Det kommer därför att vara mycket liten konkurrens om jobben inom en femårsperiod, eftersom det dessutom finns krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Enligt SCB kommer även efterfrågan på längre sikt öka, med 25 procent fram till år 2035.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av SCB, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Även om allt fler studerar statistik bedömer Naturvetarna att ökningen inte motsvarar den ökade efterfrågan på matematisk kompetens. Prognosen landar därför i fortsatt liten konkurrens på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare år 2022. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar sker i projektform. Konkurrensen om tillsvidareanställningarna är hård. Det finns inget som tyder på att antalet som söker sig till sektorn kommer minska eller att utbudet av arbetstillfällen kommer att öka. En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna.

Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till det civila. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Trenden visar just nu att det blir färre lämpliga sökande till officersutbildningen. Det innebär att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som kan göra att det behövs mer personal.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilde optikern. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång av nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans, enligt Arbetskraftsbarometern 2016.  Sammantaget förutspås en arbetsmarknad präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare.

Statistiska centralbyråns bedömning är att betydligt fler kommer att examineras än gå i pension under prognosperioden (Trender och prognoser 2014). Det innebär att tillgången på personal- och beteendevetare mer än fördubblas. På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom HR-området väntas gå i pension.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög säkerhet. 

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Prognosen förutsätter också att pensionsavgångarna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension.

Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver, vilket leder till fortsatt liten konkurrens om jobben 2022. Omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Den privata sektorn vill ha fler planeringsarkitekter i och kommunerna har krav på sig att arbeta mer effektivt. Det gör att efterfrågan ökar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Men behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg – mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet

Antalet legitimerade psykologer fortsätter att öka och antalet psykologer som är anställda inom hälso- och sjukvården har också ökat. Det är nästan en fördubbling under de senaste 20 åren. Efterfrågan är dock stor på psykologer och bristen börjar bli större, även om det finns regionala skillnader. Bedömningen är att ökningen av antalet psykologer kommer att balansera ut den ökande efterfrågan på yrkesgruppen varför prognosen är balans för nyexaminerade på arbetsmarknaden om fem år. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Det finns ingen offentlig statistik att tillgå för att följa psykologernas arbetsmarknad. Utgångspunkten är arbetslöshetsstatistik från AEA, Akademikernas a-kassa. Psykologförbundet har även gjort kvalitativa undersökningar där vi ser att både klienter och andra yrkeskategorier i fortsatt ökad utsträckning vill ha tillgång till psykologers expertis. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. Det gäller till exempel vilken roll specialistpsykologer kommer att få eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Det är också osäkert om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer. 

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet. På fem års sikt förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster minskar inom en femårsperiod. Snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det examineras fler samhällsvetare än det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2022, enligt Statistiska centralbyråns Trender och prognoser 2014. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern 2016 indikerar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver. Att det kom många nya till Sverige 2015 har också bidragit till att offentlig sektor har efterfrågat och anställt fler samhällsvetare. Men det är svårt att bedöma framtida behov av samhällsvetare på grund av att både konflikthärdar och lagförändringar är oförutsägbara. 

Sammantaget finns det goda möjligheter för dem som vill bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som biträdande rektor. Det kan leda vidare till en rektorsbefattning i nästa steg. Det föds nu relativt många barn, vilket indikerar att nya skolledare kommer att behöva anställas och utbildas även de närmaste åren. Åldersstrukturen inom skolledarkåren kommer samtidigt att innebära att många går i pension. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Den höga personalomsättningen som råder bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Större elevkullar i grundskolan, fler nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben.

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga de kommande åren. Därför kommer det 2022 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och nyexaminerade. I Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometern från 2016 uppger 80 procent av arbetsgivarna att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen är liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare år 2022. Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare. Det är därför relativt få som examineras. Elevkullarna i gymnasiet blir mindre, och därför kommer det antagligen att behövas färre studie- och yrkesvägledare i denna skolform. Däremot blir det större elevkullar i grundskolan vilket ökar behovet av vägledning, i kombination med förändringarna i utbildningsväsendet. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten hör ihop med den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer.

Sammantaget är prognosen att arbetsmarknaden för nyexaminerade är fortsatt balanserad om fem år. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med upp mot 90 procent fram till år 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2014. Men den snabba teknikutvecklingen gör att systemvetarna är eftertraktade.

Arbetsmarknaden växer ständigt och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. SCB förutspår att efterfrågan kommer att öka kraftigt och att antalet anställda med programmerar- och systemvetarutbildning ökar på sikt. Systemvetare med eftergymnasial utbildning kommer dock ibland att behöva konkurrera med personer med datautbildning på gymnasial nivå. Samtidigt är systemvetarkåren en ung yrkesgrupp där få går i pension de närmaste åren. Vartefter data- och systemfunktioner blir alltmer tillgängliga behövs det mer kompetens att utveckla program och system gentemot användare. Många företag flyttar sina system till en dataleverantör. Systemförvaltaren eller systemvetaren efterfrågas givetvis även hos leverantören, men inte i samma utsträckning, eftersom utvecklingen leder till att färre personer tar hand om fler system.                  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom it gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt. Vissa systemvetare konkurrerar också med andra grupper som har data- och it-utbildning.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige. Läsåret 2015/2016 var det totalt 327 svenskar som fick studiemedel via CSN för att bekosta tandläkarstudier utomlands. Det är dock svårt att veta om dessa personer kommer att återvända för att söka arbete i Sverige när de har studerat klart.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras och det kan ändras efter politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration av tandläkare från andra länder.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är balans eller ett litet underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Situationen och framtiden för nyexaminerade veterinärer har därmed blivit bättre bättre och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar men minskningen har avtagit under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjukvård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb. 

Lärarnas Riksförbund bedömer att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare kommer att hålla i sig fram till 2022. Detta trots prognoser om minskade elevkullar och ett minskat intresse för yrkesprogram på gymnasiet. En orsak är att många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket. Hela 50 procent av yrkeslärarna är idag 50 år eller äldre.

Skolverket prognostiserar att det fram till 2029 kommer behöva rekryteras lika många yrkeslärare som ämneslärare till gymnasiet, vilket är väldigt många sett till yrkeskårens storlek. Det har varit liten konkurrens om jobben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare i naturbruksämnen och hantverksämnen de kommande åren än till yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet.                 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut påverkar hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom många kommer att gå i pension under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Det kommer att vara liten konkurrens om jobben som ämneslärare 2022, men det kommer att finnas skillnader beroende på ämne. Fram till 2035 beräknas efterfrågan på ämneslärare öka med cirka 30 procent. Skolverket prognostiserar att det mellan år 2015 och 2029 kommer att examineras 31 700 ämneslärare, medan det skulle behövas 56 400 lärare för att täcka rekryteringsbehovet – alltså nästan dubbelt så många. Det blir färre gymnasieelever under prognosperioden, samtidigt som eleverna på högstadiet blir fler. Därför kommer efterfrågan att vara större för ämneslärare i årskurs 7–9 än för ämneslärare i gymnasiet. Hur arbetsmarknaden ser ut om fem år för en ämneslärare beror till stor del på vilket ämne läraren är behörig i och var i landet den söker arbete. Idag är det liten konkurrens om jobben för lärare i matematik, teknik och naturorienterande ämnen och i vissa språk. Det kommer med största sannolikhet att vara det även 2022.

I gymnasieskolan är det däremot stor konkurrens om jobben i historia och samhällskunskap. Troligtvis är det så även om fem år, eftersom dessa ämnen är de mest populära på lärarutbildningarna. För ämneslärare i naturorienterande ämnen, matematik och teknik i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan har det under flera år varit liten konkurrens om jobben. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometeranger sju av tio arbetsgivare i gymnasieskolan att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det innebär liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade och erfarna idag, och så kommer det med stor sannolikhet att vara även 2022. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Eftersom yrkesgruppen är så stor är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Sannolikt kommer det att vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2022 – speciellt för lärare i de naturvetenskapliga ämnena och i vissa moderna språk.