Arbetsmarknaden kan variera mellan olika delar av landet och olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar. Framöver påverkas dessa möjligheter av företagens livskraft, något som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering.

Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade. Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig åt mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan ha stor effekt på apotekens och regionernas arbetstillfällen. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Det finns flera skäl till att behovet av arbetsteraputer ökar. Ett är att många arbetsterapeuter arbetar med äldre och den demografiska utvecklingen innebär att fler blir äldre i befolkningen. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras också i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. 

Prognosen år 2028 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka.

De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Ett ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att det är brist på barnmorskor i samtliga av Sveriges 21 regioner. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2026, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos från 2022.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för barnmorskor kännetecknas av att det historiskt sett nästan alltid har funnits jobb att få, även om det under kortare perioder inte har funnits samma valmöjligheter. Sedan ett antal år tillbaka är arbetsmarknaden god, oftast med många valmöjligheter, särskilt på större orter.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Både Arbetsförmedlingen och fackförbundet DIK bedömer att det kommer finnas stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie under de kommande åren. Det beror bland annat på att det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pension. En femtedel av bibliotekarierna är över 60 år, och även om många väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen kommer det inte täcka upp för pensionsavgångarna. Erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialistkunskap är särskilt eftertraktade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå och kanske till och med tillta på fem år sikt. Enligt Trender och Prognoser 2020 (SCB) kommer biomedicinska analytiker vara det hälso- och sjukvårdsyrke som det är störst brist på 2035 om åtgärder inte vidtas. Efterfrågan beräknas öka med 10 procent samtidigt som tillgången kommer att minska med 20 procent om ingenting görs.

Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många lämnar yrket. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) bedömer 68 procent av arbetsgivarna att efterfrågan kommer att öka på tre års sikt. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Bedömningen är att för nyexaminerade civilingenjörer kommer det på fem års sikt fortsatt vara liten konkurrens om jobben. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Ett växande intresse för såväl civilingenjörer som för högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskoleingenjörer inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer vuxit mycket kraftigt. Enligt SCB:s senaste långtidsprognos Trender och Prognoser 2020 fortsätter den utvecklingen. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget för civilingenjörer enligt SCB på sikt vara relativt oförändrat.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortsätter, och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Idag utbildas det för få diakoner för den stora efterfrågan. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Efterfrågan på erfarna diakoner är också mycket hög.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Diakonyrket är idag ett bristyrke som kommer att ha en mycket säker efterfrågan för många år framöver.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister och balans för nutritionister. Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa.

Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Prognosen på fem års sikt är fortsatt liten konkurrens om jobben och att det råder brist på djursjukskötare, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen påtalat att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. För det närmaste året anger branschen att det finns ett rekryteringsbehov på ca 350 personer samtidigt som det kommer att examineras ca 115 djursjukskötare per år. Antalet platser på utbildningen räcker inte för att täcka behovet och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten i prognosen påverkas av att det är oklart hur fördelningen av arbetsuppgifter och regleringen av djursjukvården kommer att se ut framöver.

I Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2022 där fler än hälften av alla regioners arbetsgivare bedömer att de råder en ökad brist på fysioterapeuter. Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt för både nyutexaminerade och erfarna fysioterapeuter. Det är idag brist på fysioterapeuter och svårt att rekrytera i hela landet, samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesprognos för fysioterapeuter är att möjligheterna till arbete i hela landet kommer vara fortsatt stora.

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. Det kommer att påverka behovet av fysioterapeutiska insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Fysioterapeuters kompetens förväntas även bli alltmer efterfrågad inom andra områden som elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Det råder stor brist på utbildade förskollärare idag. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 upplever sex av tio arbetsgivare att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna förskollärare. Även Arbetsförmedlingens bedömning är att det råder brist på förskollärare vilket därmed ger stora möjligheter till jobb bland utbildade.  

Även om antalet barn väntas minska något under de närmaste åren råder fortsatt stor brist på förskollärare. Skolverket bedömer att rekryteringsbehovet av förskollärare till förskolan bedöms uppgå till cirka 37 000 heltidstjänster under prognosperioden fram till år 2035, vilket motsvarar i genomsnitt 2 500 per år. Men behovet kan vara större beroende på hur stor andel förskollärare ska finnas på varje förskola.

Rekryteringsbehovet till förskolan beror, liksom för övriga skolformer, till stor del på kommande pensionsavgångar. Eftersom antalet som tar förskollärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt fortsatt kommer att innebära att det är liten konkurrens om jobben. Ett växande intresse för både högskoleingenjörer och civilingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på högskoleingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Sett över tid har tillgången på högskole- och civilingenjörer inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer vuxit mycket kraftigt. Enligt SCB:s senaste långtidsprognos Trender och Prognoser 2020 fortsätter den utvecklingen. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget för högskoleingenjörer enligt SCB på sikt vara relativt oförändrat.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortsätter, och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

SCB ger i Trender och prognoser 2020 en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar.

Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 60 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med 55 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar. Trots ett stort tillskott på utbildade inom området bedömer vi att den pågående digitaliseringen gör att vi även på fem års sikt kan förvänta oss liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade IT-akademiker.

Arbetsmarknaden för IT-akademiker kännetecknas av viss skillnad mellan hög- och lågkonjunktur. Andelen arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket – särskilt bland nyexaminerade. De som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt, medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Konjunktursvängningar, digitaliseringen och möjligheten att skaffa sig kompetens inom området utanför akademin gör framtidsutsikterna svårbedömda.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Under de senaste åren har cirka 600 personer årligen tagit en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem.

Enligt Skolverkets prognos väntas antalet som examineras årligen täcka de rekryteringsbehov som finns, men för att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem är behovet av utbildade ännu större. Sammantaget tyder det på att det kommer fortsätta att vara liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i denna verksamhet. 

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Digitaliseringen har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, analytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). Arbetslösheten är låg och minskar.

På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2020 förväntas efterfrågan på fysiker, matematiker och statistiker öka med cirka 15 procent samtidigt som tillgången beräknas öka med 10 procent.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Sedan år 2008 finns det två officersinriktningar: officer som är en akademisk utbildning på Försvarshögskolan, och specialistofficer som utbildas via Försvarsmakten.

Arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för nya officerare kommande fem år. Försvaret behöver ständigt påfyllning för att kompensera för de som slutar via pension eller går över till det civila. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökat. Trenden har under det senaste året dock varit att allt fler sökt till yrkesofficersutbildningarna, och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det även om fem år kommer finnas mycket goda möjligheter till anställning eftersom det mesta pekar på att det kommer vara mycket liten konkurrens om jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar inte riktigt Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det klart försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som bland annat lett till en etablering av nya regementen, samt nya operativa rutiner och med det ett klart ökat personalbehov.

Målsättningen och viljan att förstärka Försvarsmakten på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden vilar även på en bred politisk enighet.

Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 6 av 21 regioner rapporterar om personalbrist bland optiker.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb, vilket ökar rörligheten, framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag. Men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Bristen är störst utanför storstäderna. För erfarna komministrar och kyrkoherdar är det mycket liten konkurrens om tjänsterna. Däremot konkurrerar arbetsgivarna, församlingarna, om präster. Prognosen fem år framåt är fortsatt mycket liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. I takt med förväntade höga pensionsavgångar är prognosen att behöriga präster kommer att ha en fortsatt mycket god arbetsmarknad med goda utsikter att göra karriär som mellanchefer och även högsta chefer. 

Idag är efterfrågan på nyexaminerade präster större än antalet nyvigda präster. För att kunna arbeta som präst krävs förutom en teoretisk examen även en pastoralteologisk utbildning och därefter en vigning till uppdraget som präst av en biskop i ett stift. En nyvigd präst arbetar i ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg. Det är sannolikt att en pastorsadjunkt har fått en anställning innan adjunktsåret är slut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar. Receptarier kan också arbeta på läkemedels­företag med bland annat myndighetskontakter och försäljning. Andra arbetsplatser är myndigheter, exempelvis Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten.

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. En stor anledning är att många yrkesverksamma förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod, även om apoteksmarknaden förändras, eftersom hälso- och sjukvården har börjat anställa receptarier. Därtill finns det ett ökat intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen förmodligen att övergå till balans för nyexaminerade.

Som följd av pandemin och en samhällsutveckling med krig i Europa och hög inflation, finns en risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd kring ekonomi och annat. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 uppger över sex av tio arbetsgivare att det idag råder brist på nyexaminerade speciallärare och specialpedagoger. Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare i grundskolan låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag.

På grund av att utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar är många i dessa yrken äldre, och över tre av tio väntas gå i pension under de närmast kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga. Därför kommer det år 2028 sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben, både för erfarna och för nyexaminerade.

Enligt Skolverkets prognos från 2021 har antalet som påbörjar utbildning till speciallärare ökat under senare år. Det gör att på längre sikt väntas antalet examinerade täcka de personalbehov som finns. Skolverket poängterar dock att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt. Den sammantagna bedömningen är därför att det fortsatt kommer råda liten konkurrens om jobben 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB samt av Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser till viss del olika ut i olika delar av landet. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har studie- och yrkesvägledare goda möjligheter till arbete idag, men konkurrensen för studie- och yrkesvägledare kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet.

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har i genomsnitt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som antalet studie- och yrkesvägledare som går i pension kommer att öka de närmaste åren Det antas därför fortsätta råda liten konkurrens om jobben som studie- och yrkesvägledare år 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en viss osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens om jobben även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Yrket är inte konjunkturkänsligt, men kan komma att påverkas utifrån efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

För nyexaminerade tandläkare råder det idag liten konkurrens om jobben, och bland tandläkare med yrkeserfarenhet är konkurrensen ännu mindre. Det finns dock stora regionala skillnader.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. 

Erfarna tandläkare möter också fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker, eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som läser till tandläkare utomlands, kan påverka situationen i Sverige. Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen och värdet 2 förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup och långvarig lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2028. Sett till antalet nyantagna till landets tandläkarutbildningar och de senaste årens antal nyexaminerade tandläkare i relation till troliga pensionsavgångar, är bedömningen att tillgången på tandläkare inte kommer att öka i en sådan utsträckning att arbetsmarknadsläget förändras avsevärt.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, med en större ökning är tidigare. Antalet produktionsdjur har minskat en aning men anses ändå vara stabilt. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt, eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är svårt att göra en prognos på fem års sikt men de senaste årens trender håller i sig. Veterinäryrket är beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan, men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. Eventuella strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen kan komma att påverka den veterinära arbetsmarknaden, men efterfrågan på veterinärkompetens förväntas kvarstå.

På produktionsdjurssidan går trenden mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer att köpa rådgivning för att utveckla den förebyggande hälsovården för gårdens djur i stället för att betala för djursjukvård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete, vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan vara stort i förhållande till nuvarande lärarkår, och skillnaderna mellan olika yrkesämnen är relativt små.

Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 6 000 yrkeslärare fram till år 2035 i Sverige. Därmed bedöms bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram till år 2028. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas även av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare, och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor, och pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden, är prognosen relativt säker.

Elevkullarna bedöms öka inom gymnasieskolan under kommande år, vilket leder till att rekryteringsbehovet är större där än i grundskolans årskurs 7–9. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren, samtidigt som en förhållandevis hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb. Skolverket prognostiserar att antalet examinerade ämneslärare i årskurs 7–9 väntas kraftigt understiga de rekryteringsbehov som finns, medan utbildade ämneslärare med inriktning mot gymnasiet totalt sett väntas bli fler än behoven. Då ska man komma ihåg att ämneslärarexamen mot gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9.

De ämnen som Skolverket bedömer har störst rekryteringsbehov på längre sikt är matematik, slöjd, engelska och svenska i årskurs 7–9. I gymnasieskolan är rekryteringsbehoven störst för matematik, engelska och svenska. Historia är däremot ett av de vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för hårdare konkurrens om de jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2028.

På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben för nyexaminerade. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av pensionsavgångar och att efterfrågan på kvalificerad kompetens kommer att öka i spåret av den digitala och gröna omställningen av livsmedelsproduktionen.En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion som talar för prognosen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Särskilt stor efterfrågan är det på lantbruksutbildade med erfarenhet av rådgivning. Vi bedömer att Sveriges livsmedelsstrategi kommer att leda till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens. En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion.

I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) anger 37 procent av arbetsgivarna att antalet anställda agronomer kommer att öka på tre års sikt, samtidigt har andelen som anser det minskat väsentligt från prognosen 2021.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Prognosen är balans för nyexaminerade 2028. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2020 att det år 2035 kommer råda ett visst överskott på arkitekter.

Dagsaktuella hållbarhets- och digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på förmågan att gestalta och planera framtidens hållbara livsmiljöer. Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan en högre grad av cirkularitet i byggsektorn. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentliga sektorns (Kommuner, stat och regioner) förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden.

På kort sikt är arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare i balans. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 svarar en majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade. Resultatet i Arbetskraftsbarometern 2022 anses däremot vara särskilt osäkert eftersom svaren från arbetsgivarna varierade mycket. Samtidigt visar universitetens alumnundersökningar att mer än hälften av studenterna fick ett jobb under utbildningen eller strax därefter och att studenterna snabbt kom ut i arbete. Arbetslösheten är också fortsatt låg bland nyexaminerade och yrkesverksamma beteendevetare. Det kan däremot dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning.

På lång sikt, till 2035, förväntas tillgången öka mer än efterfrågan på utbildade beteendevetare enligt Arbetsförmedlingens Trender och prognoser 2020. Detta innebär att det finns risk att ett visst överskott på beteendevetare uppstår och att det kan bli stor konkurrens om jobben på längre sikt.

Sammanfattningsvis är det knepigt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan är på beteendevetare på arbetsmarknaden år 2028. Beroende på arbetsområde kan det råda stor konkurrens om jobben eller vara mer i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som på miljösidan. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) uppger 27 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Life science-sektorn i Sverige går bra och flertalet företag bedömer att de kommer att anställa fler. Inom flera områden råder det också brist på personal.

Utvecklingen inom precisionsmedicinen (skräddarsydda behandlingar för enskilda patienter baserat på genetisk profil) och ökade satsningar på kompetenscentrum, samt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården, bör också leda till en ökad efterfrågan på biomedicinsk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror framför allt på att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer också att vara hög på revisorer, ekonomistyrare, organisations- och managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt medan ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer att ha större konkurrens.

SCB bedömer i Trender och prognoser 2020 att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2035. Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för ekonomer. Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika klara och tydliga som förr och roller går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer göra det i allt högre grad i framtiden. Det leder till att en del jobb förändras eller försvinner och nya kommer till. Redovisning, revision och bank- och finanssektorn är områden som genomgår stora förändringar, vilket också ställer andra krav på ledarskapet. Många organisationer och företag tar löpande fram rapporter med analyser av den pågående utvecklingen. 

Pronosens osäkerhet

Enligt Arbetskraftsbarometern 2020 upplever arbetsgivarna balanserad tillgång på nyutexaminerade och en viss brist på yrkeserfarna fysiker. Arbetslösheten bland fysiker är låg och minskar.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten och de flesta disputerar innan de lämnar akademin. Det finns likheter mellan civilingenjörers och fysikers arbetsmarknad. Den tekniska utvecklingen styr kompetensbehovet och digitaliseringen har ökat behovet av fysiker.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografiskt informationssystem (GIS) och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Inom området finns stor möjlighet att specialisera sig och många företag upplever att det är svårt att få tag på erfarna inom flera områden. Arbetslösheten är låg och minskar. Nya roller växer fram och kompetens inom exempelvis geografiskt informationssystem (GIS), programmering och avancerad dataanalys kan få ditt cv att sticka ut.

Under de närmaste fem åren kommer troligen satsningar på infrastruktur, arbete med att hantera klimatförändringarna och olika miljöåtgärder fortsätta att vara prioriterat. Bedömningen är att det om fem år kommer att vara balans för nyexaminerade. För erfarna är däremot prognosen liten konkurrens om jobben om fem år.

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten har att göra med att efterfrågan delvis kan mötas upp av andra yrkesgrupper, samt att det finns osäkerhet kring de politiska prioriteringarna.

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examensfrekvensen beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till drygt 1 450 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020 därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med drygt 25 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent.

Den ökade efterfrågan på jurister förklaras av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas. De branscher där jurister är verksamma tros växa och en högre andel av dem som arbetar som planerare och utredare väntas ha en juristutbildning jämfört med i dag. I Arbetskraftsbarometern 2022 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister om fem år, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Prognosen är balans för nyexaminerade och liten konkurrens för erfarna på fem års sikt. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre. SCB bedömer i Trender och prognoser 2020 att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att bestå fram till 2035.

Av Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB), framgår att allt fler arbetsgivare bedömer att det är brist på skogligt utbildade akademiker. När det gäller nyutexaminerade uppger 6 av 10 brist och när det gäller erfarna 7 av 10.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2020 kommer tillgången på kemister minska med cirka 15 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan förväntas öka med 5 procent. Detta stödjer vår bedömning att dagens balanserade situation kommer att övergå i en bristsituation med liten konkurrens om jobben. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) bedömer dessutom 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kemister kommer att öka på tre års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Sveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Det finns dock regionala skillnader. I några regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Utöver regionala skillnader så har det uppmärksammats att det finns en viss utmaning att hitta praktikplatser inom hälso- och sjukvården, medan det inte är några problem alls att hitta praktikplatser på kiropraktorklinik. Den sammantagna arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas ändå av balans, men med inslag av liten konkurrens.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade landskapsarkitekter. Efterfrågan på landskapsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Bland erfarna arkitekter har arbetslösheten i rådande konjunkturläge återigen ökat något men från mycket låga nivåer.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2028. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i mindre kommuner.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad har under lång tid präglats av stabilitet och balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb.

I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 10 av 21 regioner i Sverige rapporterar om personalbrist bland logopeder.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för loogopedernas utbredning inom skolan.

Dagens arbetsmarknad för läkare är i balans men präglas av stor konkurrens om AT-platser. I väntan på AT arbetar dock de allra flesta som olegitimerade underläkare. Studenter på det nya sexåriga läkarprogrammet kommer inte att göra AT. Däremot kommer de behöva inleda sin specialiseringstjänstgöring med bastjänstgöring (BT).

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen till olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer dock sannolikt vara fortsatt stor.  Antalet BT-platser behöver öka kraftigt när de första kullarna från den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028. Trots att det sannolikt kommer vara brist på utbildningstjänster så kommer det inte råda brist på jobb för läkare. De läkare som examineras kommer kunna arbeta som legitimerade läkare i väntan på utbildningstjänster (BT och ST).

Prognosens osäkerhet

Läkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under närmast kommande år förväntas barnkullarna i dessa stadier minska något, vilket leder till ett minskat behov av lärare. En relativt stor andel grundskolelärare väntas också vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. Över en tiondel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren.

Samtidigt finns krav på färre elever per lärare för elever i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Andelen lärare som har en pedagogisk examen är 80 procent, vilket visar på den brist som råder idag. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2021 väntas antalet som tar grundlärarexamen inte täcka behoven, vilket riskerar en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö eller hållbarhet. 
På senare tid har flera kommuner rapporterat om ökade svårigheter att rekrytera miljöchefer och erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och de politiska prioriteringarna.

Personalvetare har en balanserad och mycket bred arbetsmarknad inom både privat och offentlig sektor. I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 18 procent anger att de ser en brist.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 400 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB i Trender och prognoser 2020 en risk för överskott på personalvetare då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare ökar med 40 procent.

Från Arbetsförmedlingens prognos över arbetsmöjligheter framgår däremot att det kommer finnas stora möjligheter till arbete 2023 för utbildade personal- och HR-specialister med liten konkurrens om jobben de närmaste åren. Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen möjligheterna till arbete som goda. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Efterfrågan på planeringsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Efter en återgång till en mer balanserad marknad bland erfarna arkitekter ligger arbetslösheten på en mycket låg nivå.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens 2028. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat samt krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget därmed är litet.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2028. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och Högskolan för design och konsthantverk (HDK) är högt och utbildningsplatserna är få. Samtidigt finns det allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar.

Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan och en högre grad av cirkularitet i bygg- och fastighetssektorn. Inredningsarkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit beroende av uppdrag inom offentlig sektor. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphandlingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsarkitektavdelningar. I lågkonjunktur har inredningsarkitekter haft svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.  

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken som påverkar investeringsmöjligheterna på fastighetsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikationsvetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben. Den pågående lågkonjunkturen kommer sannolikt göra att arbetslösheten stiger, särskilt i privat sektor, vilket kan göra det svårare för nyexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Som exempel på några yrkesgrupper bedömer Arbetsförmedlingen på sin hemsida under Hitta yrken att möjligheterna till jobb kommer fortsätta vara relativt små under de kommande åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Specialkompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna.

Pandemin slog hårt mot kultursektorn och många verksamheter drabbades av varsel och uppsägningar. Enligt Myndigheten för kulturanalys har återhämtningen gått långsamt för museisektorn och antalet anställda är ännu inte tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Det försvårar inträdet på arbetsmarknaden för nyexaminerade.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. SCB förutspår i Trender och prognoser 2020 en fortsatt hård konkurrens och bedömer att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Prognosen är balans till stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare som förväntas öka något varje år från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Överskottet på nyexaminerade för 2022 minskar dock något jämfört med 2021 enligt Arbetskraftsbarometern 2022 men är fortsatt ett överskott.

Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? 2022 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare. Enligt Akademikerförbundet SSR:s undersökning har 7 av 10 kvalificerat arbete inom ett år efter examen och för 2 av 10 dröjer det mer än ett år efter examen (2019). Enligt Akavias undersökning från 2021 har mer än 8 av 10 samhällsvetare jobb ett år efter examen. Efter etablering på arbetsmarknaden har samhällsvetare generellt en låg arbetslöshet.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben för nyexaminerade. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av pensionsavgångar och att efterfrågan på kvalificerad kompetens kommer att öka i spåret av den digitala och gröna omställningen av livsmedelsproduktionen.En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion som talar för prognosen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Särskilt stor efterfrågan är det på lantbruksutbildade med erfarenhet av rådgivning. Vi bedömer att Sveriges livsmedelsstrategi kommer att leda till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens. En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion.

I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) anger 37 procent av arbetsgivarna att antalet anställda agronomer kommer att öka på tre års sikt, samtidigt har andelen som anser det minskat väsentligt från prognosen 2021.

Arbetsmarknaden kan variera mellan olika delar av landet och olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar. Framöver påverkas dessa möjligheter av företagens livskraft, något som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering.

Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade. Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig åt mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan ha stor effekt på apotekens och regionernas arbetstillfällen. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Det finns flera skäl till att behovet av arbetsteraputer ökar. Ett är att många arbetsterapeuter arbetar med äldre och den demografiska utvecklingen innebär att fler blir äldre i befolkningen. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras också i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. 

Prognosen är balans för nyexaminerade 2028. Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. SCB bedömer i sin prognos Trender och Prognoser 2020 att det år 2035 kommer råda ett visst överskott på arkitekter.

Dagsaktuella hållbarhets- och digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på förmågan att gestalta och planera framtidens hållbara livsmiljöer. Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan en högre grad av cirkularitet i byggsektorn. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentliga sektorns (Kommuner, stat och regioner) förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Prognosen år 2028 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka.

De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Ett ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att det är brist på barnmorskor i samtliga av Sveriges 21 regioner. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2026, enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos från 2022.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för barnmorskor kännetecknas av att det historiskt sett nästan alltid har funnits jobb att få, även om det under kortare perioder inte har funnits samma valmöjligheter. Sedan ett antal år tillbaka är arbetsmarknaden god, oftast med många valmöjligheter, särskilt på större orter.

På kort sikt är arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare i balans. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 svarar en majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade. Resultatet i Arbetskraftsbarometern 2022 anses däremot vara särskilt osäkert eftersom svaren från arbetsgivarna varierade mycket. Samtidigt visar universitetens alumnundersökningar att mer än hälften av studenterna fick ett jobb under utbildningen eller strax därefter och att studenterna snabbt kom ut i arbete. Arbetslösheten är också fortsatt låg bland nyexaminerade och yrkesverksamma beteendevetare. Det kan däremot dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning.

På lång sikt, till 2035, förväntas tillgången öka mer än efterfrågan på utbildade beteendevetare enligt Arbetsförmedlingens Trender och prognoser 2020. Detta innebär att det finns risk att ett visst överskott på beteendevetare uppstår och att det kan bli stor konkurrens om jobben på längre sikt.

Sammanfattningsvis är det knepigt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan är på beteendevetare på arbetsmarknaden år 2028. Beroende på arbetsområde kan det råda stor konkurrens om jobben eller vara mer i balans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Både Arbetsförmedlingen och fackförbundet DIK bedömer att det kommer finnas stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie under de kommande åren. Det beror bland annat på att det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pension. En femtedel av bibliotekarierna är över 60 år, och även om många väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen kommer det inte täcka upp för pensionsavgångarna. Erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialistkunskap är särskilt eftertraktade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan på biologer inom såväl life science som på miljösidan. Båda branscherna är under stark tillväxt. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) uppger 27 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Life science-sektorn i Sverige går bra och flertalet företag bedömer att de kommer att anställa fler. Inom flera områden råder det också brist på personal.

Utvecklingen inom precisionsmedicinen (skräddarsydda behandlingar för enskilda patienter baserat på genetisk profil) och ökade satsningar på kompetenscentrum, samt forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården, bör också leda till en ökad efterfrågan på biomedicinsk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror framför allt på att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå och kanske till och med tillta på fem år sikt. Enligt Trender och Prognoser 2020 (SCB) kommer biomedicinska analytiker vara det hälso- och sjukvårdsyrke som det är störst brist på 2035 om åtgärder inte vidtas. Efterfrågan beräknas öka med 10 procent samtidigt som tillgången kommer att minska med 20 procent om ingenting görs.

Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många lämnar yrket. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) bedömer 68 procent av arbetsgivarna att efterfrågan kommer att öka på tre års sikt. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Efterfrågan kommer också att vara hög på revisorer, ekonomistyrare, organisations- och managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt medan ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer att ha större konkurrens.

SCB bedömer i Trender och prognoser 2020 att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2035. Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för ekonomer. Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika klara och tydliga som förr och roller går in i varandra. Digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer göra det i allt högre grad i framtiden. Det leder till att en del jobb förändras eller försvinner och nya kommer till. Redovisning, revision och bank- och finanssektorn är områden som genomgår stora förändringar, vilket också ställer andra krav på ledarskapet. Många organisationer och företag tar löpande fram rapporter med analyser av den pågående utvecklingen. 

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att för nyexaminerade civilingenjörer kommer det på fem års sikt fortsatt vara liten konkurrens om jobben. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Ett växande intresse för såväl civilingenjörer som för högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskoleingenjörer inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer vuxit mycket kraftigt. Enligt SCB:s senaste långtidsprognos Trender och Prognoser 2020 fortsätter den utvecklingen. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget för civilingenjörer enligt SCB på sikt vara relativt oförändrat.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortsätter, och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Idag utbildas det för få diakoner för den stora efterfrågan. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Efterfrågan på erfarna diakoner är också mycket hög.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Diakonyrket är idag ett bristyrke som kommer att ha en mycket säker efterfrågan för många år framöver.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister och balans för nutritionister. Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa.

Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Prognosen på fem års sikt är fortsatt liten konkurrens om jobben och att det råder brist på djursjukskötare, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen påtalat att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. För det närmaste året anger branschen att det finns ett rekryteringsbehov på ca 350 personer samtidigt som det kommer att examineras ca 115 djursjukskötare per år. Antalet platser på utbildningen räcker inte för att täcka behovet och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten i prognosen påverkas av att det är oklart hur fördelningen av arbetsuppgifter och regleringen av djursjukvården kommer att se ut framöver.

Enligt Arbetskraftsbarometern 2020 upplever arbetsgivarna balanserad tillgång på nyutexaminerade och en viss brist på yrkeserfarna fysiker. Arbetslösheten bland fysiker är låg och minskar.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten och de flesta disputerar innan de lämnar akademin. Det finns likheter mellan civilingenjörers och fysikers arbetsmarknad. Den tekniska utvecklingen styr kompetensbehovet och digitaliseringen har ökat behovet av fysiker.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

I Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2022 där fler än hälften av alla regioners arbetsgivare bedömer att de råder en ökad brist på fysioterapeuter. Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt för både nyutexaminerade och erfarna fysioterapeuter. Det är idag brist på fysioterapeuter och svårt att rekrytera i hela landet, samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesprognos för fysioterapeuter är att möjligheterna till arbete i hela landet kommer vara fortsatt stora.

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre. Det kommer att påverka behovet av fysioterapeutiska insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Fysioterapeuters kompetens förväntas även bli alltmer efterfrågad inom andra områden som elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Det råder stor brist på utbildade förskollärare idag. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 upplever sex av tio arbetsgivare att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna förskollärare. Även Arbetsförmedlingens bedömning är att det råder brist på förskollärare vilket därmed ger stora möjligheter till jobb bland utbildade.  

Även om antalet barn väntas minska något under de närmaste åren råder fortsatt stor brist på förskollärare. Skolverket bedömer att rekryteringsbehovet av förskollärare till förskolan bedöms uppgå till cirka 37 000 heltidstjänster under prognosperioden fram till år 2035, vilket motsvarar i genomsnitt 2 500 per år. Men behovet kan vara större beroende på hur stor andel förskollärare ska finnas på varje förskola.

Rekryteringsbehovet till förskolan beror, liksom för övriga skolformer, till stor del på kommande pensionsavgångar. Eftersom antalet som tar förskollärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografiskt informationssystem (GIS) och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Inom området finns stor möjlighet att specialisera sig och många företag upplever att det är svårt att få tag på erfarna inom flera områden. Arbetslösheten är låg och minskar. Nya roller växer fram och kompetens inom exempelvis geografiskt informationssystem (GIS), programmering och avancerad dataanalys kan få ditt cv att sticka ut.

Under de närmaste fem åren kommer troligen satsningar på infrastruktur, arbete med att hantera klimatförändringarna och olika miljöåtgärder fortsätta att vara prioriterat. Bedömningen är att det om fem år kommer att vara balans för nyexaminerade. För erfarna är däremot prognosen liten konkurrens om jobben om fem år.

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten har att göra med att efterfrågan delvis kan mötas upp av andra yrkesgrupper, samt att det finns osäkerhet kring de politiska prioriteringarna.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget därmed är litet.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt fortsatt kommer att innebära att det är liten konkurrens om jobben. Ett växande intresse för både högskoleingenjörer och civilingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på högskoleingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Sett över tid har tillgången på högskole- och civilingenjörer inklusive näraliggande examina och teknologie doktorer vuxit mycket kraftigt. Enligt SCB:s senaste långtidsprognos Trender och Prognoser 2020 fortsätter den utvecklingen. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget för högskoleingenjörer enligt SCB på sikt vara relativt oförändrat.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortsätter, och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2028. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och Högskolan för design och konsthantverk (HDK) är högt och utbildningsplatserna är få. Samtidigt finns det allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar.

Det pågår en mängd initiativ som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan och en högre grad av cirkularitet i bygg- och fastighetssektorn. Inredningsarkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit beroende av uppdrag inom offentlig sektor. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphandlingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsarkitektavdelningar. I lågkonjunktur har inredningsarkitekter haft svagare ställning på arbetsmarknaden än andra arkitekter. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar har stor betydelse. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.  

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen, men även den ekonomiska politiken som påverkar investeringsmöjligheterna på fastighetsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

SCB ger i Trender och prognoser 2020 en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar.

Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 60 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med 55 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar. Trots ett stort tillskott på utbildade inom området bedömer vi att den pågående digitaliseringen gör att vi även på fem års sikt kan förvänta oss liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade IT-akademiker.

Arbetsmarknaden för IT-akademiker kännetecknas av viss skillnad mellan hög- och lågkonjunktur. Andelen arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket – särskilt bland nyexaminerade. De som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt, medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Konjunktursvängningar, digitaliseringen och möjligheten att skaffa sig kompetens inom området utanför akademin gör framtidsutsikterna svårbedömda.

Med utgångspunkt i antalet nybörjare på juristprogrammet och examensfrekvensen beräknar SCB antalet nyexaminerade jurister till drygt 1 450 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser 2020 därmed att tillgången på juristutbildade kommer att öka med drygt 25 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar med 15 procent.

Den ökade efterfrågan på jurister förklaras av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas. De branscher där jurister är verksamma tros växa och en högre andel av dem som arbetar som planerare och utredare väntas ha en juristutbildning jämfört med i dag. I Arbetskraftsbarometern 2022 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister om fem år, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Prognosen är balans för nyexaminerade och liten konkurrens för erfarna på fem års sikt. Bristen på erfarna beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent är 60 år eller äldre. SCB bedömer i Trender och prognoser 2020 att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att bestå fram till 2035.

Av Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB), framgår att allt fler arbetsgivare bedömer att det är brist på skogligt utbildade akademiker. När det gäller nyutexaminerade uppger 6 av 10 brist och när det gäller erfarna 7 av 10.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2020 kommer tillgången på kemister minska med cirka 15 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan förväntas öka med 5 procent. Detta stödjer vår bedömning att dagens balanserade situation kommer att övergå i en bristsituation med liten konkurrens om jobben. I Arbetskraftsbarometern 2022 (SCB) bedömer dessutom 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda kemister kommer att öka på tre års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Sveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Det finns dock regionala skillnader. I några regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Utöver regionala skillnader så har det uppmärksammats att det finns en viss utmaning att hitta praktikplatser inom hälso- och sjukvården, medan det inte är några problem alls att hitta praktikplatser på kiropraktorklinik. Den sammantagna arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas ändå av balans, men med inslag av liten konkurrens.

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm jämfört med landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan och via privata utbildningsanordnare. Många som arbetar med kommunikation har läst medie- och kommunikationsvetenskap, men många har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel inom journalistik, kultur eller samhällsvetenskap. Det är därför många olika grupper som konkurrerar om jobben. Den pågående lågkonjunkturen kommer sannolikt göra att arbetslösheten stiger, särskilt i privat sektor, vilket kan göra det svårare för nyexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Som exempel på några yrkesgrupper bedömer Arbetsförmedlingen på sin hemsida under Hitta yrken att möjligheterna till jobb kommer fortsätta vara relativt små under de kommande åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser.

Arbetsmarknaden är störst i de tre storstadsregionerna, men det är också där det största överskottet på arbetskraft finns. Specialkompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade landskapsarkitekter. Efterfrågan på landskapsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Bland erfarna arkitekter har arbetslösheten i rådande konjunkturläge återigen ökat något men från mycket låga nivåer.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2028. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i mindre kommuner.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad har under lång tid präglats av stabilitet och balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb.

I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 10 av 21 regioner i Sverige rapporterar om personalbrist bland logopeder.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen för loogopedernas utbredning inom skolan.

Dagens arbetsmarknad för läkare är i balans men präglas av stor konkurrens om AT-platser. I väntan på AT arbetar dock de allra flesta som olegitimerade underläkare. Studenter på det nya sexåriga läkarprogrammet kommer inte att göra AT. Däremot kommer de behöva inleda sin specialiseringstjänstgöring med bastjänstgöring (BT).

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen till olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) kommer dock sannolikt vara fortsatt stor.  Antalet BT-platser behöver öka kraftigt när de första kullarna från den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028. Trots att det sannolikt kommer vara brist på utbildningstjänster så kommer det inte råda brist på jobb för läkare. De läkare som examineras kommer kunna arbeta som legitimerade läkare i väntan på utbildningstjänster (BT och ST).

Prognosens osäkerhet

Läkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Under de senaste åren har cirka 600 personer årligen tagit en grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem.

Enligt Skolverkets prognos väntas antalet som examineras årligen täcka de rekryteringsbehov som finns, men för att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem är behovet av utbildade ännu större. Sammantaget tyder det på att det kommer fortsätta att vara liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i denna verksamhet. 

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under närmast kommande år förväntas barnkullarna i dessa stadier minska något, vilket leder till ett minskat behov av lärare. En relativt stor andel grundskolelärare väntas också vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. Över en tiondel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren.

Samtidigt finns krav på färre elever per lärare för elever i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Andelen lärare som har en pedagogisk examen är 80 procent, vilket visar på den brist som råder idag. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2021 väntas antalet som tar grundlärarexamen inte täcka behoven, vilket riskerar en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är över lag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Digitaliseringen har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, analytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). Arbetslösheten är låg och minskar.

På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2020 förväntas efterfrågan på fysiker, matematiker och statistiker öka med cirka 15 procent samtidigt som tillgången beräknas öka med 10 procent.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö eller hållbarhet. 
På senare tid har flera kommuner rapporterat om ökade svårigheter att rekrytera miljöchefer och erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och de politiska prioriteringarna.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna.

Pandemin slog hårt mot kultursektorn och många verksamheter drabbades av varsel och uppsägningar. Enligt Myndigheten för kulturanalys har återhämtningen gått långsamt för museisektorn och antalet anställda är ännu inte tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Det försvårar inträdet på arbetsmarknaden för nyexaminerade.

Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb. Om jobbutbudet är begränsat kan det finnas skäl att läsa vidare på avancerad nivå för att specialisera dig. Ett annat råd är att läsa ett program som erbjuder praktik eller en fristående praktikkurs – det ger högskolepoäng, rätt till studiemedel och en fot in på arbetsmarknaden.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. SCB förutspår i Trender och prognoser 2020 en fortsatt hård konkurrens och bedömer att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Sedan år 2008 finns det två officersinriktningar: officer som är en akademisk utbildning på Försvarshögskolan, och specialistofficer som utbildas via Försvarsmakten.

Arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för nya officerare kommande fem år. Försvaret behöver ständigt påfyllning för att kompensera för de som slutar via pension eller går över till det civila. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökat. Trenden har under det senaste året dock varit att allt fler sökt till yrkesofficersutbildningarna, och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det även om fem år kommer finnas mycket goda möjligheter till anställning eftersom det mesta pekar på att det kommer vara mycket liten konkurrens om jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar inte riktigt Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det klart försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som bland annat lett till en etablering av nya regementen, samt nya operativa rutiner och med det ett klart ökat personalbehov.

Målsättningen och viljan att förstärka Försvarsmakten på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden vilar även på en bred politisk enighet.

Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården. I Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård” från 2023 framkommer det att 6 av 21 regioner rapporterar om personalbrist bland optiker.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb, vilket ökar rörligheten, framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag. Men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Personalvetare har en balanserad och mycket bred arbetsmarknad inom både privat och offentlig sektor. I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 18 procent anger att de ser en brist.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 400 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB i Trender och prognoser 2020 en risk för överskott på personalvetare då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare ökar med 40 procent.

Från Arbetsförmedlingens prognos över arbetsmöjligheter framgår däremot att det kommer finnas stora möjligheter till arbete 2023 för utbildade personal- och HR-specialister med liten konkurrens om jobben de närmaste åren. Även på fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen möjligheterna till arbete som goda. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Efterfrågan på planeringsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Efter en återgång till en mer balanserad marknad bland erfarna arkitekter ligger arbetslösheten på en mycket låg nivå.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens 2028. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, och klimatomställning är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat samt krav på minskad miljö- och klimatpåverkan samt ökad cirkularitet. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Bristen är störst utanför storstäderna. För erfarna komministrar och kyrkoherdar är det mycket liten konkurrens om tjänsterna. Däremot konkurrerar arbetsgivarna, församlingarna, om präster. Prognosen fem år framåt är fortsatt mycket liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. I takt med förväntade höga pensionsavgångar är prognosen att behöriga präster kommer att ha en fortsatt mycket god arbetsmarknad med goda utsikter att göra karriär som mellanchefer och även högsta chefer. 

Idag är efterfrågan på nyexaminerade präster större än antalet nyvigda präster. För att kunna arbeta som präst krävs förutom en teoretisk examen även en pastoralteologisk utbildning och därefter en vigning till uppdraget som präst av en biskop i ett stift. En nyvigd präst arbetar i ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg. Det är sannolikt att en pastorsadjunkt har fått en anställning innan adjunktsåret är slut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar. Receptarier kan också arbeta på läkemedels­företag med bland annat myndighetskontakter och försäljning. Andra arbetsplatser är myndigheter, exempelvis Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten.

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. En stor anledning är att många yrkesverksamma förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod, även om apoteksmarknaden förändras, eftersom hälso- och sjukvården har börjat anställa receptarier. Därtill finns det ett ökat intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Prognosen är balans till stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare som förväntas öka något varje år från och med 2025 till 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser 2020. Överskottet på nyexaminerade för 2022 minskar dock något jämfört med 2021 enligt Arbetskraftsbarometern 2022 men är fortsatt ett överskott.

Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? 2022 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare. Enligt Akademikerförbundet SSR:s undersökning har 7 av 10 kvalificerat arbete inom ett år efter examen och för 2 av 10 dröjer det mer än ett år efter examen (2019). Enligt Akavias undersökning från 2021 har mer än 8 av 10 samhällsvetare jobb ett år efter examen. Efter etablering på arbetsmarknaden har samhällsvetare generellt en låg arbetslöshet.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen förmodligen att övergå till balans för nyexaminerade.

Som följd av pandemin och en samhällsutveckling med krig i Europa och hög inflation, finns en risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd kring ekonomi och annat. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2022 uppger över sex av tio arbetsgivare att det idag råder brist på nyexaminerade speciallärare och specialpedagoger. Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare i grundskolan låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag.

På grund av att utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar är många i dessa yrken äldre, och över tre av tio väntas gå i pension under de närmast kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga. Därför kommer det år 2028 sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben, både för erfarna och för nyexaminerade.

Enligt Skolverkets prognos från 2021 har antalet som påbörjar utbildning till speciallärare ökat under senare år. Det gör att på längre sikt väntas antalet examinerade täcka de personalbehov som finns. Skolverket poängterar dock att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt. Den sammantagna bedömningen är därför att det fortsatt kommer råda liten konkurrens om jobben 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB samt av Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser till viss del olika ut i olika delar av landet. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har studie- och yrkesvägledare goda möjligheter till arbete idag, men konkurrensen för studie- och yrkesvägledare kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet.

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har i genomsnitt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som antalet studie- och yrkesvägledare som går i pension kommer att öka de närmaste åren Det antas därför fortsätta råda liten konkurrens om jobben som studie- och yrkesvägledare år 2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en viss osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens om jobben även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Yrket är inte konjunkturkänsligt, men kan komma att påverkas utifrån efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

För nyexaminerade tandläkare råder det idag liten konkurrens om jobben, och bland tandläkare med yrkeserfarenhet är konkurrensen ännu mindre. Det finns dock stora regionala skillnader.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. 

Erfarna tandläkare möter också fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker, eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som läser till tandläkare utomlands, kan påverka situationen i Sverige. Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen och värdet 2 förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup och långvarig lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2028. Sett till antalet nyantagna till landets tandläkarutbildningar och de senaste årens antal nyexaminerade tandläkare i relation till troliga pensionsavgångar, är bedömningen att tillgången på tandläkare inte kommer att öka i en sådan utsträckning att arbetsmarknadsläget förändras avsevärt.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, med en större ökning är tidigare. Antalet produktionsdjur har minskat en aning men anses ändå vara stabilt. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt, eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är svårt att göra en prognos på fem års sikt men de senaste årens trender håller i sig. Veterinäryrket är beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan, men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. Eventuella strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen kan komma att påverka den veterinära arbetsmarknaden, men efterfrågan på veterinärkompetens förväntas kvarstå.

På produktionsdjurssidan går trenden mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer att köpa rådgivning för att utveckla den förebyggande hälsovården för gårdens djur i stället för att betala för djursjukvård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete, vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan vara stort i förhållande till nuvarande lärarkår, och skillnaderna mellan olika yrkesämnen är relativt små.

Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 6 000 yrkeslärare fram till år 2035 i Sverige. Därmed bedöms bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram till år 2028. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas även av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare, och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor, och pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden, är prognosen relativt säker.

Elevkullarna bedöms öka inom gymnasieskolan under kommande år, vilket leder till att rekryteringsbehovet är större där än i grundskolans årskurs 7–9. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren, samtidigt som en förhållandevis hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb. Skolverket prognostiserar att antalet examinerade ämneslärare i årskurs 7–9 väntas kraftigt understiga de rekryteringsbehov som finns, medan utbildade ämneslärare med inriktning mot gymnasiet totalt sett väntas bli fler än behoven. Då ska man komma ihåg att ämneslärarexamen mot gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9.

De ämnen som Skolverket bedömer har störst rekryteringsbehov på längre sikt är matematik, slöjd, engelska och svenska i årskurs 7–9. I gymnasieskolan är rekryteringsbehoven störst för matematik, engelska och svenska. Historia är däremot ett av de vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för hårdare konkurrens om de jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2028.