Det kan dock se olika ut beroende på att förutsättningarna att hitta jobb kan skilja så mycket mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden kan också påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyutexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek den första tiden. Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar. Många arbetar med att forska inom läkemedelsindustrin eller på lärosäten. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade är att vänta. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen bland annat arbetsmiljöingenjörer efter en tid av nedskärningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen. Det påverkar behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Intresset och behovet av rehabiliteringsinsatser i samhället ökar också. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete ökar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Sammantaget råder idag liten konkurrens för både erfarna och nyexaminerade arkitekter. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder.

På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under prognosperioden. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen men också om arkitektutbildningarna och företagen kan möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Även det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning. Bedömningen är att arbetslösheten kommer fortsätta vara låg även om fem år, och att fler bibliotekarier kommer behöva utbildas för att täcka behoven

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen för bibliotekarier har ändrats från att vara i balans till att det råder liten konkurrens om jobbet. Det beror bland annat på att arbetslösheten är rekordlåg och att stora pensionsavgångar väntas. Eftersom fler skolor sannolikt kommer att satsa på skolbibliotek framöver är det troligt att efterfrågan fortsätter öka. En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte gå att se inom de kommande fem åren. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter. Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning annan arbetskraft kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker.

Arbetslösheten bland data- och systemvetare är låg och nyexaminerade får snabbt kvalificerat arbete med tillsvidareanställning. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med drygt 50 procent fram till år 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser 2017. Samtidigt växer arbetsmarknaden och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. Sammantaget, på grund av den konsensus som råder kring bristen och sett till branschens snabba förväntade tillväxt, antas arbetsmarknaden präglas av liten konkurrens även i framtiden för både nyexaminerade och erfarna.                 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt, särskilt för nyexaminerade utan erfarenhet. Därtill kommer att IT-branschen är global och starkt konkurrensutsatt. Dessutom finns ett stort antal data- och IT-utbildningar utanför högskolan som förser arbetsmarknaden med kompetens.

Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och att det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent och det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa De senare åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är idag liten konkurrens om jobben. Detta gäller både för nyexaminerade eller yrkeserfarna djursjukskötare. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med om branschen skulle drabbas vid en lågkonjunktur och med hur legitimationen påverkas av alla.

Vårdvalen har ökat rörligheten på arbetsmarknaden och vi ser tendenser till ökad efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. De senaste årens framväxande rekryteringsproblem i kombination med en förväntad ökning gällande efterfrågan på fysioterapeuter indikerar en fortsatt brist på fysioterapeuter. Bilden stärks i SCB:s Arbetskraftsbarometern där ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren.

Vi förväntar oss också att kompetensen blir mer efterfrågad inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom bör fysioterapeuter bli mer efterfrågade i hälsobranschen avseende hälsa och livsstilsfrågor samt hälsoförebyggande arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror bland annat på hur politiken inom området utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut kring hälso- och sjukvårdens utformning och om vilken verksamhet som ska bedrivas inom ramen för den skattefinansierade välfärdssektorn.

Inredningsarkitekterna har full sysselsättning. Arbetslösheten totalt för arkitekter är mycket låg men något ökande. Enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa, AEA, var 0,9 procent av deras arkitekt-medlemmar arbetssökande i juni 2018. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än som går i pension.

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2023. Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarkitekter. De yrkesverksamma blir troligen färre de kommande åren, så efterfrågan förväntas vara fortsatt hög om fem år. Samtidigt finns det allt fler som verkar på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur under prognosperioden. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov, skulle det behöva vara tvärtom.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som erfarna. Det blir fler kemister som går i pension än som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Dessutom ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Möjligen finns det också en hel del nyanlända kemister, laboratorie- och kemiingenjörer som kan bidra med kemikompetens.

Enligt Skolverkets statistik har endast knappt hälften av de lärare som undervisar i fritidshemmet i dag den utbildning som enligt skollagen krävs för att få ansvara för undervisningen.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökade efterfrågan på fritidsverksamhet. Från och med den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket kommer öka behovet av utbildade fritidshemslärare. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

De kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna, ökad undervisningstid i en del grundskoleämnen och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare, tyder på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2017 kommer rekryteringsbehovet på längre sikt öka. Fram till 2023 uppskattas totalt cirka 18 300 lärare inom förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-6 behöva rekryteras räknat i heltidstjänster. På längre sikt kommer behovet sannolikt vara ännu större. Skolverket beräknar att det 2031 kommer saknas omkring 26 000 lärare i dessa årskurser om inte fler utbildas eller återvänder till yrket.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Även om allt fler studerar statistik bedömer Naturvetarna att ökningen inte motsvarar den ökade efterfrågan på matematisk kompetens. Prognosen landar därför i fortsatt liten konkurrens på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till det civila. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. I dag söker får få lämpliga kandidater till officersutbildningen vilket borgar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som sannolikt leder till ett ökat personalbehov.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilde optikern. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Planeringsarkitekter efterfrågas idag i kommuner, konsultföretag och fastighetsföretag. Det som gör att planeringsarkitekter efterfrågas är främst klimatomställning, bostadsbrist och uppdämt behov av investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Planeringsarkitekt är en relativt ny yrkesroll med stor andel yngre yrkesverksamma. Antal yrkesverksamma ökar med motsvarande en årskull från utbildningen varje år. Men det räcker inte för att ersätta pensionsavgångarna. Dessutom märks en tydlig trend att allt fler planeringsarkitekter går från offentlig till privat tjänst, vilket innebär att arbetsmarknaden dessutom växer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. I lågkonjunktur passar kommuner ofta på att fokusera på de tidigare faserna av planeringen. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeritipräster eller vikarier. För några få år sedan kunde det finnas 15 sökande på varje tjänst, men idag är det vanligt att det bara finns en sökande per tjänst. Bristen är störst i mindre städer och på landsorten.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg – mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En genomgång Sveriges Psykologförbund nyligen gjorde med sina lokala föreningar visar att detta mönster är tydligt alla regioner/landsting i hela landet och gäller för såväl nylegitimerade som mer erfarna psykologer. Utanför storstadsregioner och större centralorter är det ofta mycket svårt för arbetsgivarna att få tag i psykologer. Vad gäller PTP-tjänster finns det viss konkurrens mellan de arbetssökande i storstäder och större centralorter. Undantaget är Stockholm där det i stort sett råder stor konkurrens om just PTP-tjänster. (PTP står för praktisk tjänstgöring för psykologer). Men i resten av landet är det liten konkurrens om PTP-platserna.

På ännu längre sikt än 5 år, kommer tillgången på psykologer att öka mer än efterfrågan enligt prognoser från SCB. En befolkningstillväxt och ökade behov av hälso- och sjukvårdspersonal bedöms leda till ökad efterfrågan på psykologer. Tillgången på psykologer bedöms dock öka ännu mer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Vi har utgått från vår egen kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet.

På fem års sikt förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster minskar inom en femårsperiod. Snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

De som för första gången söker tjänster som rektorer, biträdande rektorer eller förskolechefer har en akademisk grundexamen i botten, ofta lärar- eller förskollärarexamen, men även andra utbildningsvägar är möjliga.

Från och med 1 juli 2019 kommer titeln, förskolechef att försvinna. Förskolechef blir istället rektor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Den höga personalomsättningen som råder bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Större elevkullar i grundskolan, fler nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben.

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga de kommande åren. Därför kommer det 2023 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och nyexaminerade.

Enligt Skolverkets prognos från 2017 beräknas att, räknat i heltidstjänster, drygt 2 000 speciallärare och specialpedagoger behöver rekryteras fram till 2023. Större elevkullar i grundskolan, ett ökat antal nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det fortfarande kommer att vara liten konkurrens om jobben för denna yrkeskategori på sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp som främst arbetar inom utbildningsväsendet, till exempel i grundskola, gymnasieskola, Komvux, folkhögskola, högskola och universitet. Hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser ut är till viss del olika i olika delar av landet.

Men enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass väntas efterfrågan på studie-och yrkesvägledare vara stor de närmaste åren vilket bland annat beror på att antalet elever och vuxna med behov av vägledning fortsätter att öka. Även den stora ökningen av nyanlända under 2015 har bidragit till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, men varierar dock mellan olika delar av landet

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten hör ihop med den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En orsak till detta är att många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket. Närmare sex av tio yrkeslärare är idag 50 år eller äldre. Skolverket prognostiserar att det fram till 2023 kommer behöva rekryteras cirka 6 900 yrkeslärare räknat i heltidstjänster, vilket innebär ett mycket stort rekryteringsbehov sett till yrkeskårens storlek.

Det har varit liten konkurrens om jobben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare till ämnen inom framför allt fordon och transport, el- och energi och bygg- och anläggning än till t.ex. yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet.

Även på längre sikt uppskattar Skolverket att det kommer vara stor brist på yrkeslärare. År 2031 kommer det, om utvecklingen inte förändras, saknas omkring 9 500 yrkeslärare i Sverige.               

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer från 2017 anger sju av tio arbetsgivare i gymnasieskolan att det råder brist på nyexaminerade och sex av tio att det råder brist på erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det är därför liten konkurrens om jobben inom dessa ämnen både för nyexaminerade och erfarna idag. För lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i högstadiet och gymnasiet är det däremot ofta hård konkurrens om jobben, även om det kan variera över landet på grund av den generellt stora lärarbristen.

Skolverket prognostiserar att det mellan år 2019 och 2023 kommer att behöva rekryteras omkring 16 900 ämneslärare räknat i heltidstjänster för att täcka behovet under perioden. Antalet gymnasieelever minskar under prognosperioden, samtidigt som antalet elever på högstadiet ökar. Därför kommer efterfrågan att vara större för ämneslärare i årskurs 7–9 än för ämneslärare i gymnasiet. Till detta kommer ökande pensionsavgångar då många lärare är 50 år eller äldre samt att betydligt färre väljer att utbilda sig till högstadielärare jämfört med gymnasiet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På grund av storleken på denna yrkesgrupp som helhet samt att efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2023 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och i vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på inte minst lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som finns endast i grundskolan.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Ökade pensionsavgångar bland lantmästare kommer troligen att kunna kompenseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet.

Arbetsmarknaden för biologer är idag mer i balans än tidigare år, även om det fortfarande kan vara svårt för nyexaminerade biologer utan plan för hur de ska använda sin kompetens att etablera sig. I många år har det examinerats långt fler biologer än vad arbetsmarknaden efterfrågat, trots att efterfrågan på biologisk kompetens ökat stort i samhället. Även svårigheten att få en tillsvidaretjänst som forskare påverkar, eftersom i stort sett varannan biolog fortsätter på en forskarutbildning.

Arbetslösheten bland biologer har emellertid gått ner på senare tid och idag får ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området ersättning från Akademikernas a-kassa. På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet, samtidigt som färre biologer utexamineras. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Vi ser också en utveckling där allt mer av tekniken bygger på biologisk kunskap.. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö m.m.

Vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet, som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Arbetslösheten inom gruppen har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge, och det råder idag liten konkurrens om jobben. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet, till exempel försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En ökning av antalet utbildade sker nu men det rör sig fortfarande inte om mer än totalt 60-70 examinerade per år.

De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskullarna minskar. Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i balans. Men inom ekonomgruppen finns det skillnader. Arbetsmarknaden för nyutexaminerade ekonomer, som vill arbeta inom revision och organisation/management präglas av liten konkurrens. Medan marknaden för marknadsförare, finansierings- och nationalekonomer i stort sett är i balans. Det är hårdare konkurrens bland ekonomiassistenter, administratörer samt handläggare/utredare.

Pronosens osäkerhet

Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över etableringen på arbetsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad.

Arbetsförmedlingens prognoser Var finns jobben? beskriver situationen för olika yrken. Enligt prognosen från februari 2018 för tekniskt och naturvetenskapligt område bedöms det framför allt för yrkeserfarna råda liten, eller mycket liten, konkurrens om jobben, men även nyexaminerade förväntas i allmänhet möta en god arbetsmarknad. Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

Prognosen är fortsatt balans på arbetsmarknaden även om fem år.
För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och inom energiområdet kommer vi sannolikt se en stark utveckling de närmaste åren. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin.

Även för sjukhusfysiker är prognosen fortsatt balans på fem års sikt. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det landstingen och producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som behöver kompetensen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. För sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Deras kompetens efterfrågas i ungefär samma utsträckning i både låg- och högkonjunktur.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för geovetare (inklusive naturgeografer) av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten består i hur efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper samt vilka politiska satsningar på exempelvis infrastruktur och miljövänlig energi som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om fem år förutser vi balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsingenjörer. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan Naturvetarnas arbetslöshetsstatistik delvis visar något annat.

De senaste åren har arbetsmarknaden för högskoleingenjörer varit god. I genomsnitt har mellan 1,0 till 1,5 procent av högskoleingenjörerna i Sveriges Ingenjörer varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt.

Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över etableringen på arbetsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad. Enligt SCB:s årliga arbetskraftsbarometer, som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar, har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer som regel varit balanserad, för att under de senaste årens högkonjunktur successivt öka. Variationer mellan inriktningar (och från år till år) kan dock vara betydande.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att ingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större och efterfrågan en annan.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2017 uppger drygt fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyutexaminerade jurister är god och ungefär lika många att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade. Den tidigare goda tillgången på nyutexaminerade jurister har därmed blivit mer balanserad. Enligt Arbetskraftsbarometern upplever också en av tio arbetsgivare att det råder brist på nyutexaminerade jurister, vilket är en ökning över tid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyutexaminerade och yrkeserfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Prognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däremot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på stora pensionsavgångar. Många av de yrkesverksamma är 60 år eller äldre.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkonjunkturer. Osäkerheten har främst att göra med att skogen regleras av internationella och regionala regelverk i allt större utsträckning. Överenskommelser kan komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade kiropraktorer, av dem har ungefär 300 en akademisk examen.

Sammantaget tror Sveriges Arkitekter att det råder balans 2023. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. De utbildningar som möter detta offensivt kan vidga marknaden till 2023.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsplatser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har länge varit stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AEA, Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Landstingens behov av logopeder förväntas inte minska. Den största osäkerhetsfaktorn är istället om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor.

Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare men att nyexaminerade i fortsättningen kommer tvingas till lång väntetid till AT. I väntan på AT finns möjlighet att arbeta som underläkare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge.

Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. En viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kommit ganska många utlandsutbildade läkare och det finns flera faktorer som tyder på ett ökat nettoinflöde, alltså antalet läkare som kommer till Sverige jämfört med antalet som lämnar Sverige. Detta enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2018.

Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare år 2023. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Det är många som utbildar sig inom personalområdet med följden att många söker de lediga jobben. Efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång av nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans. Närmare hälften av arbetsgivarna upplever dock att det råder brist på yrkeserfarna personalvetare.

Sammantaget förutspås en arbetsmarknad präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare. På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom HR-området väntas gå i pension.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Prognosen förutsätter också att pensionsavgångarna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension.

Prognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Erfarna tandläkare möter fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras och det kan ändras efter politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är balans eller ett litet underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Situationen och framtiden för nyexaminerade veterinärer har därmed blivit bättre och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar men minskningen har avtagit under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjukvård.

För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

Dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning, arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen – 80 % – är beteendevetare. Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år..

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation. Det finns även en mängd olika utbildningar inom området kommunikation både på akademisk nivå, som diplomutbildning och inom yrkeshögskolan.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska framöver. Därför är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben om fem år. Men efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya trender och kommunikationssätt kan ändå vara eftertraktad på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens. Det finns idag inga tecken på att det ska förändras.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar som vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer bli fler jobb.

En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna.

Det examineras fler samhällsvetare än det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2023, enligt Statistiska centralbyråns Trender och prognoser 2014. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern indikerar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Ökade pensionsavgångar bland lantmästare kommer troligen att kunna kompenseras genom ett inflöde av kompetens från andra utbildningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet.

Det kan dock se olika ut beroende på att förutsättningarna att hitta jobb kan skilja så mycket mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden kan också påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyutexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek den första tiden. Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar. Många arbetar med att forska inom läkemedelsindustrin eller på lärosäten. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade är att vänta. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. I dagsläget ser det också ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen bland annat arbetsmiljöingenjörer efter en tid av nedskärningar. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen. Det påverkar behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Intresset och behovet av rehabiliteringsinsatser i samhället ökar också. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete ökar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Sammantaget råder idag liten konkurrens för både erfarna och nyexaminerade arkitekter. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder.

På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att arkitekter kommer ha goda möjligheter till arbete. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under prognosperioden. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen men också om arkitektutbildningarna och företagen kan möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Även det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning, arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen – 80 % – är beteendevetare. Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år..

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning. Bedömningen är att arbetslösheten kommer fortsätta vara låg även om fem år, och att fler bibliotekarier kommer behöva utbildas för att täcka behoven

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen för bibliotekarier har ändrats från att vara i balans till att det råder liten konkurrens om jobbet. Det beror bland annat på att arbetslösheten är rekordlåg och att stora pensionsavgångar väntas. Eftersom fler skolor sannolikt kommer att satsa på skolbibliotek framöver är det troligt att efterfrågan fortsätter öka. En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte gå att se inom de kommande fem åren. 

Arbetsmarknaden för biologer är idag mer i balans än tidigare år, även om det fortfarande kan vara svårt för nyexaminerade biologer utan plan för hur de ska använda sin kompetens att etablera sig. I många år har det examinerats långt fler biologer än vad arbetsmarknaden efterfrågat, trots att efterfrågan på biologisk kompetens ökat stort i samhället. Även svårigheten att få en tillsvidaretjänst som forskare påverkar, eftersom i stort sett varannan biolog fortsätter på en forskarutbildning.

Arbetslösheten bland biologer har emellertid gått ner på senare tid och idag får ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området ersättning från Akademikernas a-kassa. På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet, samtidigt som färre biologer utexamineras. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Vi ser också en utveckling där allt mer av tekniken bygger på biologisk kunskap.. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö m.m.

Vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet, som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter. Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning annan arbetskraft kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker.

Arbetslösheten inom gruppen har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge, och det råder idag liten konkurrens om jobben. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet, till exempel försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En ökning av antalet utbildade sker nu men det rör sig fortfarande inte om mer än totalt 60-70 examinerade per år.

De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskullarna minskar. Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i balans. Men inom ekonomgruppen finns det skillnader. Arbetsmarknaden för nyutexaminerade ekonomer, som vill arbeta inom revision och organisation/management präglas av liten konkurrens. Medan marknaden för marknadsförare, finansierings- och nationalekonomer i stort sett är i balans. Det är hårdare konkurrens bland ekonomiassistenter, administratörer samt handläggare/utredare.

Pronosens osäkerhet

Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över etableringen på arbetsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad.

Arbetsförmedlingens prognoser Var finns jobben? beskriver situationen för olika yrken. Enligt prognosen från februari 2018 för tekniskt och naturvetenskapligt område bedöms det framför allt för yrkeserfarna råda liten, eller mycket liten, konkurrens om jobben, men även nyexaminerade förväntas i allmänhet möta en god arbetsmarknad. Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor är att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten bidrar också att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken.

Arbetslösheten bland data- och systemvetare är låg och nyexaminerade får snabbt kvalificerat arbete med tillsvidareanställning. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med drygt 50 procent fram till år 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser 2017. Samtidigt växer arbetsmarknaden och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. Sammantaget, på grund av den konsensus som råder kring bristen och sett till branschens snabba förväntade tillväxt, antas arbetsmarknaden präglas av liten konkurrens även i framtiden för både nyexaminerade och erfarna.                 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt, särskilt för nyexaminerade utan erfarenhet. Därtill kommer att IT-branschen är global och starkt konkurrensutsatt. Dessutom finns ett stort antal data- och IT-utbildningar utanför högskolan som förser arbetsmarknaden med kompetens.

Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och att det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent och det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa De senare åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är idag liten konkurrens om jobben. Detta gäller både för nyexaminerade eller yrkeserfarna djursjukskötare. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med om branschen skulle drabbas vid en lågkonjunktur och med hur legitimationen påverkas av alla.

Prognosen är fortsatt balans på arbetsmarknaden även om fem år.
För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och inom energiområdet kommer vi sannolikt se en stark utveckling de närmaste åren. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin.

Även för sjukhusfysiker är prognosen fortsatt balans på fem års sikt. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det landstingen och producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som behöver kompetensen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. För sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Deras kompetens efterfrågas i ungefär samma utsträckning i både låg- och högkonjunktur.

Vårdvalen har ökat rörligheten på arbetsmarknaden och vi ser tendenser till ökad efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. De senaste årens framväxande rekryteringsproblem i kombination med en förväntad ökning gällande efterfrågan på fysioterapeuter indikerar en fortsatt brist på fysioterapeuter. Bilden stärks i SCB:s Arbetskraftsbarometern där ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren.

Vi förväntar oss också att kompetensen blir mer efterfrågad inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom bör fysioterapeuter bli mer efterfrågade i hälsobranschen avseende hälsa och livsstilsfrågor samt hälsoförebyggande arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror bland annat på hur politiken inom området utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut kring hälso- och sjukvårdens utformning och om vilken verksamhet som ska bedrivas inom ramen för den skattefinansierade välfärdssektorn.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för geovetare (inklusive naturgeografer) av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten består i hur efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper samt vilka politiska satsningar på exempelvis infrastruktur och miljövänlig energi som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om fem år förutser vi balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsingenjörer. Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan Naturvetarnas arbetslöshetsstatistik delvis visar något annat.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor.

De senaste åren har arbetsmarknaden för högskoleingenjörer varit god. I genomsnitt har mellan 1,0 till 1,5 procent av högskoleingenjörerna i Sveriges Ingenjörer varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt.

Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över etableringen på arbetsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med andra examina än de till ingenjör och många inriktningar – data, bygg, teknisk fysik m.fl. och varianter inom dessa – med olika etableringsgrad. Enligt SCB:s årliga arbetskraftsbarometer, som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar, har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer som regel varit balanserad, för att under de senaste årens högkonjunktur successivt öka. Variationer mellan inriktningar (och från år till år) kan dock vara betydande.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att ingenjörer både kan och väljer att arbeta även i andra än utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större och efterfrågan en annan.

Inredningsarkitekterna har full sysselsättning. Arbetslösheten totalt för arkitekter är mycket låg men något ökande. Enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa, AEA, var 0,9 procent av deras arkitekt-medlemmar arbetssökande i juni 2018. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än som går i pension.

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är balans 2023. Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarkitekter. De yrkesverksamma blir troligen färre de kommande åren, så efterfrågan förväntas vara fortsatt hög om fem år. Samtidigt finns det allt fler som verkar på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur under prognosperioden. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov, skulle det behöva vara tvärtom.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2017 uppger drygt fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyutexaminerade jurister är god och ungefär lika många att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade. Den tidigare goda tillgången på nyutexaminerade jurister har därmed blivit mer balanserad. Enligt Arbetskraftsbarometern upplever också en av tio arbetsgivare att det råder brist på nyutexaminerade jurister, vilket är en ökning över tid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyutexaminerade och yrkeserfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Prognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däremot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på stora pensionsavgångar. Många av de yrkesverksamma är 60 år eller äldre.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkonjunkturer. Osäkerheten har främst att göra med att skogen regleras av internationella och regionala regelverk i allt större utsträckning. Överenskommelser kan komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som erfarna. Det blir fler kemister som går i pension än som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Dessutom ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Möjligen finns det också en hel del nyanlända kemister, laboratorie- och kemiingenjörer som kan bidra med kemikompetens.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade kiropraktorer, av dem har ungefär 300 en akademisk examen.

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation. Det finns även en mängd olika utbildningar inom området kommunikation både på akademisk nivå, som diplomutbildning och inom yrkeshögskolan.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska framöver. Därför är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben om fem år. Men efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya trender och kommunikationssätt kan ändå vara eftertraktad på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens. Det finns idag inga tecken på att det ska förändras.

Sammantaget tror Sveriges Arkitekter att det råder balans 2023. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. De utbildningar som möter detta offensivt kan vidga marknaden till 2023.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsplatser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har länge varit stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AEA, Akademikernas a-kassa.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Landstingens behov av logopeder förväntas inte minska. Den största osäkerhetsfaktorn är istället om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor.

Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare men att nyexaminerade i fortsättningen kommer tvingas till lång väntetid till AT. I väntan på AT finns möjlighet att arbeta som underläkare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge.

Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. En viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kommit ganska många utlandsutbildade läkare och det finns flera faktorer som tyder på ett ökat nettoinflöde, alltså antalet läkare som kommer till Sverige jämfört med antalet som lämnar Sverige. Detta enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2018.

Enligt Skolverkets statistik har endast knappt hälften av de lärare som undervisar i fritidshemmet i dag den utbildning som enligt skollagen krävs för att få ansvara för undervisningen.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökade efterfrågan på fritidsverksamhet. Från och med den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket kommer öka behovet av utbildade fritidshemslärare. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

De kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna, ökad undervisningstid i en del grundskoleämnen och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare, tyder på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2017 kommer rekryteringsbehovet på längre sikt öka. Fram till 2023 uppskattas totalt cirka 18 300 lärare inom förskoleklassen och grundskolans årskurs 1-6 behöva rekryteras räknat i heltidstjänster. På längre sikt kommer behovet sannolikt vara ännu större. Skolverket beräknar att det 2031 kommer saknas omkring 26 000 lärare i dessa årskurser om inte fler utbildas eller återvänder till yrket.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Även om allt fler studerar statistik bedömer Naturvetarna att ökningen inte motsvarar den ökade efterfrågan på matematisk kompetens. Prognosen landar därför i fortsatt liten konkurrens på fem års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare år 2023. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar som vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer bli fler jobb.

En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna.

Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till det civila. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. I dag söker får få lämpliga kandidater till officersutbildningen vilket borgar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som sannolikt leder till ett ökat personalbehov.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilde optikern. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Det är många som utbildar sig inom personalområdet med följden att många söker de lediga jobben. Efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång av nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans. Närmare hälften av arbetsgivarna upplever dock att det råder brist på yrkeserfarna personalvetare.

Sammantaget förutspås en arbetsmarknad präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare. På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom HR-området väntas gå i pension.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Prognosen förutsätter också att pensionsavgångarna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension.

Planeringsarkitekter efterfrågas idag i kommuner, konsultföretag och fastighetsföretag. Det som gör att planeringsarkitekter efterfrågas är främst klimatomställning, bostadsbrist och uppdämt behov av investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Planeringsarkitekt är en relativt ny yrkesroll med stor andel yngre yrkesverksamma. Antal yrkesverksamma ökar med motsvarande en årskull från utbildningen varje år. Men det räcker inte för att ersätta pensionsavgångarna. Dessutom märks en tydlig trend att allt fler planeringsarkitekter går från offentlig till privat tjänst, vilket innebär att arbetsmarknaden dessutom växer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. I lågkonjunktur passar kommuner ofta på att fokusera på de tidigare faserna av planeringen. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeritipräster eller vikarier. För några få år sedan kunde det finnas 15 sökande på varje tjänst, men idag är det vanligt att det bara finns en sökande per tjänst. Bristen är störst i mindre städer och på landsorten.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg – mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En genomgång Sveriges Psykologförbund nyligen gjorde med sina lokala föreningar visar att detta mönster är tydligt alla regioner/landsting i hela landet och gäller för såväl nylegitimerade som mer erfarna psykologer. Utanför storstadsregioner och större centralorter är det ofta mycket svårt för arbetsgivarna att få tag i psykologer. Vad gäller PTP-tjänster finns det viss konkurrens mellan de arbetssökande i storstäder och större centralorter. Undantaget är Stockholm där det i stort sett råder stor konkurrens om just PTP-tjänster. (PTP står för praktisk tjänstgöring för psykologer). Men i resten av landet är det liten konkurrens om PTP-platserna.

På ännu längre sikt än 5 år, kommer tillgången på psykologer att öka mer än efterfrågan enligt prognoser från SCB. En befolkningstillväxt och ökade behov av hälso- och sjukvårdspersonal bedöms leda till ökad efterfrågan på psykologer. Tillgången på psykologer bedöms dock öka ännu mer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Vi har utgått från vår egen kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet.

På fem års sikt förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster minskar inom en femårsperiod. Snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det examineras fler samhällsvetare än det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2023, enligt Statistiska centralbyråns Trender och prognoser 2014. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern indikerar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver.

De som för första gången söker tjänster som rektorer, biträdande rektorer eller förskolechefer har en akademisk grundexamen i botten, ofta lärar- eller förskollärarexamen, men även andra utbildningsvägar är möjliga.

Från och med 1 juli 2019 kommer titeln, förskolechef att försvinna. Förskolechef blir istället rektor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det är liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Den höga personalomsättningen som råder bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Större elevkullar i grundskolan, fler nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben.

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga de kommande åren. Därför kommer det 2023 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och nyexaminerade.

Enligt Skolverkets prognos från 2017 beräknas att, räknat i heltidstjänster, drygt 2 000 speciallärare och specialpedagoger behöver rekryteras fram till 2023. Större elevkullar i grundskolan, ett ökat antal nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det fortfarande kommer att vara liten konkurrens om jobben för denna yrkeskategori på sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp som främst arbetar inom utbildningsväsendet, till exempel i grundskola, gymnasieskola, Komvux, folkhögskola, högskola och universitet. Hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser ut är till viss del olika i olika delar av landet.

Men enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass väntas efterfrågan på studie-och yrkesvägledare vara stor de närmaste åren vilket bland annat beror på att antalet elever och vuxna med behov av vägledning fortsätter att öka. Även den stora ökningen av nyanlända under 2015 har bidragit till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, men varierar dock mellan olika delar av landet

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten hör ihop med den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Erfarna tandläkare möter fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras och det kan ändras efter politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är balans eller ett litet underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Situationen och framtiden för nyexaminerade veterinärer har därmed blivit bättre och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar men minskningen har avtagit under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjukvård.

För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

En orsak till detta är att många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket. Närmare sex av tio yrkeslärare är idag 50 år eller äldre. Skolverket prognostiserar att det fram till 2023 kommer behöva rekryteras cirka 6 900 yrkeslärare räknat i heltidstjänster, vilket innebär ett mycket stort rekryteringsbehov sett till yrkeskårens storlek.

Det har varit liten konkurrens om jobben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare till ämnen inom framför allt fordon och transport, el- och energi och bygg- och anläggning än till t.ex. yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet.

Även på längre sikt uppskattar Skolverket att det kommer vara stor brist på yrkeslärare. År 2031 kommer det, om utvecklingen inte förändras, saknas omkring 9 500 yrkeslärare i Sverige.               

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer från 2017 anger sju av tio arbetsgivare i gymnasieskolan att det råder brist på nyexaminerade och sex av tio att det råder brist på erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det är därför liten konkurrens om jobben inom dessa ämnen både för nyexaminerade och erfarna idag. För lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i högstadiet och gymnasiet är det däremot ofta hård konkurrens om jobben, även om det kan variera över landet på grund av den generellt stora lärarbristen.

Skolverket prognostiserar att det mellan år 2019 och 2023 kommer att behöva rekryteras omkring 16 900 ämneslärare räknat i heltidstjänster för att täcka behovet under perioden. Antalet gymnasieelever minskar under prognosperioden, samtidigt som antalet elever på högstadiet ökar. Därför kommer efterfrågan att vara större för ämneslärare i årskurs 7–9 än för ämneslärare i gymnasiet. Till detta kommer ökande pensionsavgångar då många lärare är 50 år eller äldre samt att betydligt färre väljer att utbilda sig till högstadielärare jämfört med gymnasiet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På grund av storleken på denna yrkesgrupp som helhet samt att efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2023 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och i vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på inte minst lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som finns endast i grundskolan.