På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben för nyexaminerade. Konkurrensen om arbetskraften kommer troligen att öka, på grund av pensionsavgångar och färre examinerade som väljer att ta ut en agronomexamen i och med att agronomutbildningen gjorts om och blivit mer flexibel. Mycket talar också för att Sveriges livsmedelsstrategi kommer att leda till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion som talar för prognosen. Särskilt gynnsamt arbetsmarknadsläge kommer det vara för agronomer och lantmästare med erfarenhet av rådgivning.

Arbetsmarknaden kan variera mellan olika delar av landet och olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar, dessa möjligheter påverkas av företagens livskraft som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade.

Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och regionernas arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sacoförbundet Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär att många fler blir äldre i befolkningen. Det kommer att öka  behovet av insatser från arbetsterapeuter i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Prognosen år 2026 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till ökningen är att andelen äldre i befolkningen blir fler de närmaste åren och de har störst behov av hjälp med sin hörsel. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras och då efterfrågas audionomer.

Ett ökat intresse för att forska kan också göra att antalet audionomer i den kliniska verksamheten ökar. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2024 enligt Arbetsförmedlingens prognos: Var finns jobben?

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för barnmorskor kännetecknas av att det historiskt sett nästan alltid har funnits jobb att få, även om det under kortare perioder inte har funnits samma valmöjligheter. Sedan ett antal år tillbaka är arbetsmarknaden god, oftast med många valmöjligheter, särskilt på större orter.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Arbetsförmedlingen bedömer också att bristen kommer att öka ytterligare och att det därför kommer finnas mycket stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie om fem år. En orsak till det är att det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pension. Även om många bibliotekarier väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen, kommer det inte täcka upp för pensionsavgångarna. Erfarna bibliotekarier med specialistkunskap är särskilt eftertraktade på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2020 kommer biomedicinska analytiker vara det hälso- och sjukvårdsyrke som det är störst brist på 2035 om åtgärder inte vidtas. Efterfrågan beräknas öka med 10 procent samtidigt som tillgången kommer att minska med 20 procent om ingenting görs. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många lämnar yrket. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Dietister har en tydlig roll i vården och rehabiliteringen av patienter med covid-19, och i spåren av pandemin ser vi en ökad efterfrågan på dietister. För nutritionister råder balans. Arbetslösheten för utbildade inom kost, näringsfysiologi och livsmedel är låg. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. För nutritionister är prognosen balans om fem år. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. De senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Prognosen på fem års sikt är liten konkurrens om jobben. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. För det närmaste året anger branschen att det finns ett rekryteringsbehov på drygt 300 personer samtidigt som det varje år examineras cirka 125 djursjukskötare. Antalet platser på utbildningen är inte ändamålsenligt och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna bedömer att det fortsatt kommer att finnas ett ökat behov av fysioterapeuter i hälso- och sjukvården under de kommande åren. Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt för både nyutexaminerade och erfarna fysioterapeuter. 

Bilden bekräftas i Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2021, där fler än hälften av alla regioners arbetsgivare bedömer att de råder en brist på fysioterapeuter. Detta återspeglas även i SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 där många arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler fysioterapeuter under de närmaste tre åren. Statistiken visar här att det råder en fortsatt brist på både yrkeserfarna fysioterapeuter och nyutexaminerade även om tillgången för nyexaminerade är något mer i balans jämfört med föregående års statistik.

Men det är idag fortsatt brist på fysioterapeuter och svårt att rekrytera i hela landet och samtidigt förväntas efterfrågan förväntas öka. Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesprognos för fysioterapeuter är att möjligheterna till arbete i hela landet kommer vara fortsatt stora fram till 2026. 

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter.

En del i den pågående omställningen mot nära vård, är att samhället går mot ett mer hälsofrämjande och personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården samt i den kommunala vård- och omsorgen. Detta perspektiv lyfts även i Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2020 där några kommuner lyfter att det kan komma att uppstå ytterligare brist på fysioterapeuter utöver den brist som redan råder inom kommunerna. Professions- och fackförbundet Fysioterapeuternas gör samma bedömning att detta bör leda till fler arbeten.  Fysioterapeuters kompetens förväntas bli alltmer efterfrågad inom äldreomsorgen men även inom elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Efterfrågan på inredningsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Enligt statistik från Akademikernas a-kassa var 2,3 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar arbetssökande i juli 2021.

Nyexaminerade inredningsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade inredningsarkitekter. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på inredningsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och HDK är högt och utbildningsplatserna är få. Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är därför liten konkurrens 2026. De yrkesverksamma blir troligen färre under de kommande åren, så efterfrågan förväntas öka om fem år.

Samtidigt finns det allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov skulle det behöva vara tvärtom. Det pågår en mängd initiativ inom byggbranschen som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande, och ett lagkrav på klimatdeklarationer för nybyggnad införs från och med 2022. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. En osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. 

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt.

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt. Bilden bekräftas av SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 där fyra av tio arbetsgivare upplever brist på nyexaminerade inom systemvetenskap och programmering, och endast två av tio arbetsgivare upplever att tillgången på nyexaminerade systemvetare är god. När det gäller tillgången på yrkeserfarna är bristen än mer påtaglig. Drygt sex av tio arbetsgivare uppger att det är brist på yrkeserfarna systemvetare och programmerare. Endast enstaka arbetsgivare anser att tillgången på erfarna är god. Vi kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna data- och systemvetare är mycket låg. Det är framför allt högskoleutbildade som efterfrågas inom den digitala sektorn. Särskilt stort är behovet av programmerare och projektledare, samtidigt som efterfrågan på kompetens inom data science växer snabbast.

I SCB:s Trender och prognoser 2020 ges en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 60 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan ökar med 55 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar och ett tillskott på 2 500 personer per år. På fem års sikt förväntar vi oss fortsatt liten konkurrens på arbetsmarknaden för IT-akademiker.              

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2020 kommer tillgången på kemister minska med cirka 15 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan förväntas öka med 5 procent. Detta stödjer vår bedömning att dagens balanserade situation kommer att övergå i en bristsituation med liten konkurrens om jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Sedan den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket ökar behovet av utbildade fritidshemslärare.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 behöver det rekryteras cirka 9 200 lärare i fritidshem fram till år 2033, till följd av ökande behov och pensionsavgångar. Om inte fler utbildar sig eller återvänder till yrket, beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 2 200 lärare med inriktning mot fritidshem till år 2033. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Utvecklingen på IT-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). Arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar är låg. På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökar. Trenden har under det senaste året dock varit att fler sökt till officersutbildningen, och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som lett till en etablering av nya regementen och med det ett ökat personalbehov.

Generellt råder lite konkurrens om jobben. Men liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Det har under de senaste åren förekommit omstruktureringar och varsel. Men i dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens 2026. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. För erfarna komministrar och kyrkoherdar är det mycket liten konkurrens om tjänsterna. I flera av stiften inom Svenska kyrkan är upp till var fjärde tjänst vakant. Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeriti präster (pensionerade präster). Det är ofta få sökande på varje tjänst. Bristen är störst utanför storstäderna. Däremot konkurrerar arbetsgivarna, församlingarna om präster. Prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. I takt med att fler går i pension är prognosen att en fortsatt kraftig brist är att vänta även under de kommande fem åren.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar i ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg, enligt Akademikernas a-kassa. Nästintill samtliga pastorsadjunkter har en anställning innan adjunktsåret är slut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

En utmaning för samhället är konsekvenserna av covid-19 och tecken på ökad psykisk ohälsa i befolkningen. Det kommer med stor sannolikhet att öka behovet att psykologisk kompetens, både i vården och i samhället i stort. Vi ser även att vård och behandling via digitala vårdgivare ökar. Nätpsykologer har funnits en längre tid och efterfrågan ökar. Något större osäkerhet följer av covid-19 för landets arbetslivs- och organisationspsykologer.

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Utvecklingen tyder på en fortsatt stor efterfrågan på psykologer. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2026.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar.   

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många fortsatt förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod. Apoteksmarknaden förändras men hälso- och sjukvården har också börjat anställa receptarier. Det finns även ett ökande intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen förmodligen att övergå till balans för nyexaminerade.

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Situationen kan variera något beroende på sektor och region. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. Anställningarna av socionomer ökar även inom den privata sektorn. Det finns även ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framförallt i kommunerna.

Som följd av pandemin har arbetslösheten generellt ökat för stora grupper i samhället, och pandemin medför troligen risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Redan nu arbetar exempelvis många kuratorer inom hälso- och sjukvården med andra uppgifter än vanligt och många biståndsbedömare har lagt om arbetssätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger åtta av tio arbetsgivare att det idag råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger. Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare i grundskolan låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag.

På grund av att utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar är många i dessa yrken äldre, och fyra av tio väntas gå i pension under de närmast kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga. Därför kommer det år 2026 sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben, både för erfarna och för nyexaminerade. Enligt Skolverkets prognos från 2019 beräknas rekryteringsbehovet till speciallärartjänster och specialpedagogtjänster uppgå till 6 500 respektive 5 500 heltidstjänster fram till och med 2033.

Eftersom antalet examinerade speciallärare inte väntas täcka behoven i framtiden, tyder det på att det fortfarande kommer att vara liten konkurrens om jobben för denna yrkeskategori på sikt. Skolverket beräknar att arbetsmarknaden för specialpedagoger är något mer balanserad fram till år 2033, men poängterar att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Även Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är överlag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan påverkas utifrån efterfrågan på, och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Det råder liten konkurrens om jobben för nyexaminerade och erfarna tandläkare idag. Det finns dock stora regionala skillnader i efterfrågan. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större
städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i
olika delar av landet, även för erfarna.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för
nyexaminerade om fem år. Prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som studerar till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen och siffran 2 ovan förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2026. Men arbetsmarknadsläget för tandläkare kan komma att påverkas av politiska beslut. Det kan gälla alltifrån beslut om tandvårdens finansiering och synen på tandvårdsbehov till beslut om pensionsålder. Migration, konjunktur och inflödet av tandläkare med en utländsk tandläkarutbildning påverkar också arbetsmarknadsläget. Utbrottet av covid-19 exemplifierar hur tandvården påverkas av samhällshändelser. Under pandemins första månader såg vi en stor minskning i efterfrågan på tandvård, vilket bland annat berodde på politiska beslut om att stänga vissa tandläkarmottagningar och på rekommendationer för minskad smittspridning. Nu ser vi att efterfrågan återigen ökar.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på
arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed
bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet
förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar, men trenden avtog under 2017, och allt fler hoppfulla röster hörs nu om framtiden för svensk köttproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan
på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. Eventuella strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen kan komma att påverka den veterinära arbetsmarknaden, men efterfrågan på veterinärkompetens förväntas kvarstå.

På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Regeringens aviserade satsningar på yrkesutbildning för vuxna väntas öka behoven av yrkeslärare ytterligare. Därmed bedöms bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram till år 2026. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan bli mycket stort i förhållande till 2018 års lärarkår, och väntas uppgå till 12 500 heltidstjänster fram till år 2033. Rekryteringsbehoven är antalsmässigt störst för yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 9 000 yrkeslärare fram till år 2033 i Sverige.       

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Elevkullarna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan väntas öka fram till år 2025. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren, samtidigt som en förhållandevis hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på längre sikt.

Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb. Skolverket prognostiserar att det fram till år 2033 kommer att behöva rekryteras omkring 24 500 ämneslärare i årskurs 7–9 och 15 100 ämneslärare i gymnasieskolans allmänna ämnen. Antalet examinerade ämneslärare i årskurs 7–9 väntas kraftigt understiga de rekryteringsbehov som finns, medan utbildade ämneslärare med inriktning mot gymnasiet totalt sett väntas bli fler än behoven. Då ska man komma ihåg att ämneslärarexamen mot gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9.

De ämnen som väntas ge minst konkurrens om jobben under prognosperioden är matematik, svenska som andraspråk, spanska, tyska och franska samt de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Detta baseras på de rekryteringsbehov som finns och antalet nyutbildade som väljer dessa ämnen i sin examen. Även om behoven av ämneslärare inom svenska, samhällskunskap och engelska är stora, väntas antalet examinerade inom dessa ämnen ganska väl matcha behoven. Men det kan likaväl råda liten konkurrens om de jobben, eftersom ämnena även ges i den kommunala vuxenutbildningen.

Historia är däremot ett av de vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för hårdare konkurrens om de jobben. Skolverket beräknar att det fram till år 2033 kommer saknas totalt 16 000 ämneslärare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2026 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som endast finns i grundskolan.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Nyexaminerade arkitekter ska vara inställda på en ansträngd men balanserad arbetsmarknad. Under de senaste två åren har en tredjedel av alla nyexaminerade arkitekter fått sitt första jobb inom tre månader efter examen. Under högkonjunktur går det fortare att få jobb. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade arkitekter. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att du fullföljer studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid en konjunkturnedgång.

Prognosen är balans för nyexaminerade 2026. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora som de senaste åren under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet. Breda biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Naturvetarna ser också en utveckling där alltmer teknik bygger på biologisk kunskap.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade biomedicinare. Det beror på att vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Prognosen förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området, även om antalet FoU-anställda (forskning och utveckling) i life science-branschen den senaste tiden minskat.

Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm, Uppsala, Mälardalen, Malmö och Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att politiska beslut och den globala konkurrensen har stor betydelse för life science-sektorns utveckling i Sverige och att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans, trots att det historiskt sett har det varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer. SCB bedömer också i Trender och prognoser 2020 att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2035.

Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning och revision på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Det är även liten konkurrens och brist på auktoriserade revisorer.

För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt. För ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer det att vara svårare.

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Den pågående pandemin skapade en oro på arbetsmarknaden. Vi kan dock konstatera att de värsta farhågorna inte har besannats. Efter årsskiftet 2020/21 har ekonomin successivt tagit fart och arbetslösheten för ingenjörer åter sjunkit till en nivå som, i de flesta åldersgrupper, ligger nära den som rådde hösten 2019.

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det alltså är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, var arbetsmarknaden för civilingenjörer under åren som föregick pandemin god och i balans, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Om pandemins effekter fortsätter att klinga av, är vår bedömning att arbetsmarknaden för båda grupperna successivt normaliseras.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen går allt snabbare och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.  Läs mer om att vara ingenjör här.

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Enligt Arbetskraftsbarometern 2020 upplever arbetsgivarna balanserad tillgång på nyutexaminerade och en viss brist på yrkeserfarna fysiker. Arbetslösheten är låg och det är inte många av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten och de flesta disputerar innan de lämnar akademin. Det finns likheter mellan civilingenjörers och fysikers arbetsmarknad. För fysiker kan tekniska genombrott få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagring, kommunikationsteknik, energi och automatisering kommer det sannolikt vara en fortsatt stark utveckling under de närmaste åren.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Arbetslösheten ökade initialt under pandemin, men har återigen sjunkit till låga nivåer. Under de närmaste åren kommer troligen satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar ha gynnat geovetares arbetsmarknad. Bedömningen är att det om 5 år kommer att vara balans för nyexaminerade även om fem år. 

Den digitala omställningen har accelererats av pandemin. Nya roller växer fram och kompetens inom exempelvis geografiskt informationssystem (GIS), programmering och avancerad dataanalys kan få ditt cv att sticka ut.

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Anledningen till osäkerheten är att det är svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra yrkesgrupper. Till detta kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på till exempel infrastruktur och miljö som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget litet.

Bedömningen är att läget för nyexaminerade högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både högskoleingenjörer och civilingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på högskoleingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Den pågående pandemin skapade en oro på arbetsmarknaden. Vi kan dock konstatera att de värsta farhågorna inte har besannats. Efter årsskiftet 2020/21 har ekonomin successivt tagit fart och arbetslösheten för ingenjörer åter sjunkit till en nivå som, i de flesta åldersgrupper, ligger nära den som rådde hösten 2019.

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det alltså är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, var arbetsmarknaden för högskoleingenjörer under åren som föregick pandemin god och i balans, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Om pandemins effekter fortsätter att klinga av, är vår bedömning att arbetsmarknaden för båda grupperna successivt normaliseras.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen går allt snabbare och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Läs mer om att vara ingenjör här. 

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för civilingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.  

En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger hälften av arbetsgivarna att tillgången på nyexaminerade jurister är god, medan något färre svarar att det är balans mellan tillgång och efterfrågan på jurister. Det är i dagsläget mycket få arbetsgivare som upplever brist på nyexaminerade jurister. Fackförbundet Akavia kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna jurister är stabilt låg.

SCB har utifrån antalet studerande på juristprogrammet tillsammans med beräknade pensionsavgångar gjort prognosen att tillgången på juristutbildade kommer att öka samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa.

I Arbetskraftsbarometern 2020 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister om fem år, med risk för viss konkurrens.

Akavias arbetsmarknadsundersökning från år 2021 visar också att arbetsmarknaden för jurister är god och att det finns en stor efterfrågan på nyexaminerade jurister. Bland de jurister i undersökningen som tog examen under läsåret 2019/2020 svarade fyra av tio att de fick sitt första arbete med relevans för utbildningen redan innan de hade avslutat sina studier. För ytterligare 36 procent tog det inte mer än tre månader. Totalt 52 procent av de nyutexaminerade juristerna arbetar i privat sektor, medan 43 procent jobbar hos statliga arbetsgivare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utveckling inom skogsbranschen och har lett fram till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens, men också på naturvetare inom kemi, miljö och biologi. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är emellertid i balans idag.

Prognosen är balans på fem års sikt. Det beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent av skogsmästarna är 60 år eller äldre enligt SCB. Av Arbetskraftsbarometern 2020 från SCB, framgår att 4 av 10 arbetsgivare rapporterar att det är brist på skogligt utbildade akademiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade landskapsarkitekter. Efterfrågan på landskapsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Enligt statistik från Akademikernas a-kassa var 2,3 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar arbetssökande i juli 2021.

Nyexaminerade landskapsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna för majoriteten endast tar 1–3 månader. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid konjunkturnedgång.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2026. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar även statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den regional-kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen kring om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, vilket rör logopeders möjligheter till arbete inom både privat och kommunal sektor.

Efter examen behöver du genomföra en allmäntjänstgöring (AT) för att få läkarlegitimation. Enligt Sveriges yngre läkares förening (SYLF) saknas det cirka 200 AT-tjänster per år. En successiv utbyggnad sker och kommer förhoppningsvis att öka antalet AT-tjänster under kommande år. Bristen på AT-tjänster har inneburit att tiden mellan läkarexamen och läkarlegitimation har förlängts. I snitt får en person vänta i drygt 11 månader för att få en AT-tjänst. I storstadsregionerna kan väntetiden vara uppemot 19 månader. Det råder således stor konkurrens om AT-tjänsterna. Under tiden du väntar på att få en AT-tjänst kan du dock arbeta som underläkare. Det finns gott om underläkarvikariat.   

Den 1 juli 2021 infördes bastjänstgöringen (BT) som en gemensam inledande del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Till en början kommer det att vara utlandsutbildade läkare som inte har gjort svensk AT för att få svensk läkarlegitimation, och som inte hade påbörjat sin ST före den 1 juli 2021, som behöver göra BT. Redan från start ser det dock ut som att det kommer att saknas BT-tjänster för att täcka det sammantagna behovet.

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden men att konkurrensen om AT- och eventuellt BT-tjänsterna fortsatt är stor. Enligt beräkningar från Läkarförbundet behöver antalet AT-tjänster utökas med cirka 100 tjänster per år fram till och med 2028. Det behövs initialt cirka 800 BT-tjänster per år. Sedan kommer behovet att öka kraftigt när de första kullarna från den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Under de kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka, samtidigt som en relativt stor andel grundskolelärare väntas vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. En sjättedel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt finns krav på färre elever per lärare för elever i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 kommer rekryteringsbehovet i årskurs F–6 öka med cirka 36 000 heltidstjänster fram till år 2033, och behoven är som störst under den närmaste femårsperioden. Eftersom antalet som tar grundlärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö eller hållbarhet.

På senare tid har flera kommuner rapporterat om ökade svårigheter att rekrytera miljöchefer och erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och vilka politiska satsningar som kommer att göras för att skynda på omställningen mot ett mer hållbart samhälle.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 18 procent anger att de ser en brist.

När det gäller tillgången på yrkeserfarna personalvetare gör arbetsgivarna i Arbetskraftsbarometern 2020 en annan bedömning. Nära fem av tio upplever brist på yrkeserfarna och fyra av tio anser att det är balans.

Fackförbundet Akavias arbetsmarknadsundersökning Efter examen 2021 visar också att arbetsmarknaden för personalvetare är god och att det finns en efterfrågan på nyexaminerade. Undersökningen riktades till alla studenter som tagit examen, inte enbart till förbundets studentmedlemmar. Bland de personalvetare i undersökningen som tog examen mellan september 2019 och augusti 2020, fick 38 procent ett jobb med relevans för utbildningen redan innan studierna avslutats. Sex månader efter examen hade 80 procent av de nyexaminerade personalvetarna ett jobb med relevans för utbildningen.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 400 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB i Trender och prognoser 2020 en risk för överskott på personalvetare då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare ökar med 40 procent.

I Arbetskraftsbarometern 2020 bedömer drygt två av tio arbetsgivare att antalet anställda med personal- eller beteendevetarutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser till viss del olika ut i olika delar av landet. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har studie- och yrkesvägledare små möjligheter till arbete idag, men konkurrensen för studie- och yrkesvägledare kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet. Det förekommer dock få signaler bland nyutexaminerade om att möjligheterna till anställning varit begränsade, vilket ger den sammantagna bedömningen att arbetsmarknaden idag är i balans.

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har i genomsnitt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning kan ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som effektiviseringskrav kan leda till färre lediga tjänster. Det antas därför fortsätta råda balanserad konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare år 2026.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en relativt stor osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB gör en liknande bedömning i prognosskriften Arbetskraftsbarometern 2020. En majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare upplever att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade, där majoriteten av gruppen, 80 procent, är beteendevetare. Jämfört med år 2019 var det däremot något fler arbetsgivare som år 2020 uppgav att det var brist på nyexaminerade än tidigare år, även om ökningen skedde från låga nivåer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan. Många som arbetar med kommunikation har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel juridik, journalistik eller samhällsvetenskap. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Som exempel på några yrkesgrupper bedömer Arbetsförmedlingen på sin hemsida under Hitta yrken att konkurrensen om jobben är hård för kommunikatörer, copywriters och grafiska formgivare, och att det kommer fortsätta vara tufft inom de kommande fem åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna.

Många kulturverksamheter har varit hårt drabbade av de restriktioner som pandemin medfört. Till exempel har de flesta museer i perioder stängt ned sin besöksverksamhet för att hålla nere smittspridningen. På vissa håll har minskade ekonomiska intäkter inneburit varsel och uppsägningar, och timanställda studenter och andra med tidsbegränsade anställningar har varit särskilt drabbade. Även om många kulturverksamheter nu börjat öppna upp igen är de inte tillbaka i samma kapacitet som före pandemin. Detta försvårar inträdet på arbetsmarknaden för nyexaminerade.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. SCB förutspår i Trender och prognoser 2020 en fortsatt hård konkurrens och bedömer att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Det första jobbet för många nyexaminerade är tidsbegränsade anställningar i form av vikariat eller projektanställningar.

Prognosen är balans till stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2026, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? 2019 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare. Enligt Akademikerförbundet SSR:s undersökning har 7 av 10 kvalificerat arbete inom ett år efter examen och för 2 av 10 dröjer det mer än ett år efter examen (2019). Före detta Juseks undersökning från samma år visar också att 7 av 10 samhällsvetare jobbar ett år efter examen. En fjärdedel har fortsatt studera, vissa för att de inte fått jobb.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Många nyexaminerade får sitt första jobb som handläggare eller utredare inom exempelvis myndigheter. En prognos för nyexaminerade visar att det kan komma att finnas goda möjligheter till jobb som just handläggare och utredare, nu och fem år framåt enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Den samlade prognosen är stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2025, enligt SCB:s Trender och prognoser. Även Arbetskraftsbarometern 2020 visar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

På fem års sikt är prognosen liten konkurrens om jobben för nyexaminerade. Konkurrensen om arbetskraften kommer troligen att öka, på grund av pensionsavgångar och färre examinerade som väljer att ta ut en agronomexamen i och med att agronomutbildningen gjorts om och blivit mer flexibel. Mycket talar också för att Sveriges livsmedelsstrategi kommer att leda till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap och det finns ambitioner om att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion som talar för prognosen. Särskilt gynnsamt arbetsmarknadsläge kommer det vara för agronomer och lantmästare med erfarenhet av rådgivning.

Arbetsmarknaden kan variera mellan olika delar av landet och olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar, dessa möjligheter påverkas av företagens livskraft som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade.

Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och regionernas arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sacoförbundet Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Det är främst politiska beslut, oberoende av konjunktur, som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär att många fler blir äldre i befolkningen. Det kommer att öka  behovet av insatser från arbetsterapeuter i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Nyexaminerade arkitekter ska vara inställda på en ansträngd men balanserad arbetsmarknad. Under de senaste två åren har en tredjedel av alla nyexaminerade arkitekter fått sitt första jobb inom tre månader efter examen. Under högkonjunktur går det fortare att få jobb. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade arkitekter. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att du fullföljer studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid en konjunkturnedgång.

Prognosen är balans för nyexaminerade 2026. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora som de senaste åren under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Prognosen år 2026 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till ökningen är att andelen äldre i befolkningen blir fler de närmaste åren och de har störst behov av hjälp med sin hörsel. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras och då efterfrågas audionomer.

Ett ökat intresse för att forska kan också göra att antalet audionomer i den kliniska verksamheten ökar. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2024 enligt Arbetsförmedlingens prognos: Var finns jobben?

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för barnmorskor kännetecknas av att det historiskt sett nästan alltid har funnits jobb att få, även om det under kortare perioder inte har funnits samma valmöjligheter. Sedan ett antal år tillbaka är arbetsmarknaden god, oftast med många valmöjligheter, särskilt på större orter.

Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB gör en liknande bedömning i prognosskriften Arbetskraftsbarometern 2020. En majoritet av arbetsgivarna som anställer personal- och beteendevetare upplever att det är god eller balanserad tillgång på nyutexaminerade, där majoriteten av gruppen, 80 procent, är beteendevetare. Jämfört med år 2019 var det däremot något fler arbetsgivare som år 2020 uppgav att det var brist på nyexaminerade än tidigare år, även om ökningen skedde från låga nivåer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Arbetsförmedlingen bedömer också att bristen kommer att öka ytterligare och att det därför kommer finnas mycket stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie om fem år. En orsak till det är att det utbildas för få nya bibliotekarier för att täcka behoven, samtidigt som en stor grupp yrkesverksamma väntas gå i pension. Även om många bibliotekarier väljer att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen, kommer det inte täcka upp för pensionsavgångarna. Erfarna bibliotekarier med specialistkunskap är särskilt eftertraktade på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökningen av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet. Breda biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Naturvetarna ser också en utveckling där alltmer teknik bygger på biologisk kunskap.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade biomedicinare. Det beror på att vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Prognosen förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området, även om antalet FoU-anställda (forskning och utveckling) i life science-branschen den senaste tiden minskat.

Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm, Uppsala, Mälardalen, Malmö och Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att politiska beslut och den globala konkurrensen har stor betydelse för life science-sektorns utveckling i Sverige och att många andra utbildningar kan konkurrera om jobben.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2020 kommer biomedicinska analytiker vara det hälso- och sjukvårdsyrke som det är störst brist på 2035 om åtgärder inte vidtas. Efterfrågan beräknas öka med 10 procent samtidigt som tillgången kommer att minska med 20 procent om ingenting görs. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många lämnar yrket. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans, trots att det historiskt sett har det varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer. SCB bedömer också i Trender och prognoser 2020 att arbetsmarknaden för ekonomer kommer att vara i balans även år 2035.

Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning och revision på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Det är även liten konkurrens och brist på auktoriserade revisorer.

För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt. För ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer det att vara svårare.

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Den pågående pandemin skapade en oro på arbetsmarknaden. Vi kan dock konstatera att de värsta farhågorna inte har besannats. Efter årsskiftet 2020/21 har ekonomin successivt tagit fart och arbetslösheten för ingenjörer åter sjunkit till en nivå som, i de flesta åldersgrupper, ligger nära den som rådde hösten 2019.

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det alltså är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, var arbetsmarknaden för civilingenjörer under åren som föregick pandemin god och i balans, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Om pandemins effekter fortsätter att klinga av, är vår bedömning att arbetsmarknaden för båda grupperna successivt normaliseras.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen går allt snabbare och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin.  Läs mer om att vara ingenjör här.

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Dietister har en tydlig roll i vården och rehabiliteringen av patienter med covid-19, och i spåren av pandemin ser vi en ökad efterfrågan på dietister. För nutritionister råder balans. Arbetslösheten för utbildade inom kost, näringsfysiologi och livsmedel är låg. 

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. För nutritionister är prognosen balans om fem år. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. De senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Prognosen på fem års sikt är liten konkurrens om jobben. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. För det närmaste året anger branschen att det finns ett rekryteringsbehov på drygt 300 personer samtidigt som det varje år examineras cirka 125 djursjukskötare. Antalet platser på utbildningen är inte ändamålsenligt och bristen lär troligtvis bestå även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Enligt Arbetskraftsbarometern 2020 upplever arbetsgivarna balanserad tillgång på nyutexaminerade och en viss brist på yrkeserfarna fysiker. Arbetslösheten är låg och det är inte många av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten och de flesta disputerar innan de lämnar akademin. Det finns likheter mellan civilingenjörers och fysikers arbetsmarknad. För fysiker kan tekniska genombrott få stor betydelse för kompetensbehovet. När det gäller material, datalagring, kommunikationsteknik, energi och automatisering kommer det sannolikt vara en fortsatt stark utveckling under de närmaste åren.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna bedömer att det fortsatt kommer att finnas ett ökat behov av fysioterapeuter i hälso- och sjukvården under de kommande åren. Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt för både nyutexaminerade och erfarna fysioterapeuter. 

Bilden bekräftas i Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2021, där fler än hälften av alla regioners arbetsgivare bedömer att de råder en brist på fysioterapeuter. Detta återspeglas även i SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 där många arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler fysioterapeuter under de närmaste tre åren. Statistiken visar här att det råder en fortsatt brist på både yrkeserfarna fysioterapeuter och nyutexaminerade även om tillgången för nyexaminerade är något mer i balans jämfört med föregående års statistik.

Men det är idag fortsatt brist på fysioterapeuter och svårt att rekrytera i hela landet och samtidigt förväntas efterfrågan förväntas öka. Arbetsförmedlingens bedömning och aktuella yrkesprognos för fysioterapeuter är att möjligheterna till arbete i hela landet kommer vara fortsatt stora fram till 2026. 

Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren 2015–2035 kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter.

En del i den pågående omställningen mot nära vård, är att samhället går mot ett mer hälsofrämjande och personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården samt i den kommunala vård- och omsorgen. Detta perspektiv lyfts även i Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd 2020 där några kommuner lyfter att det kan komma att uppstå ytterligare brist på fysioterapeuter utöver den brist som redan råder inom kommunerna. Professions- och fackförbundet Fysioterapeuternas gör samma bedömning att detta bör leda till fler arbeten.  Fysioterapeuters kompetens förväntas bli alltmer efterfrågad inom äldreomsorgen men även inom elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och inom hälsobranschen när det gäller hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Arbetslösheten ökade initialt under pandemin, men har återigen sjunkit till låga nivåer. Under de närmaste åren kommer troligen satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar ha gynnat geovetares arbetsmarknad. Bedömningen är att det om 5 år kommer att vara balans för nyexaminerade även om fem år. 

Den digitala omställningen har accelererats av pandemin. Nya roller växer fram och kompetens inom exempelvis geografiskt informationssystem (GIS), programmering och avancerad dataanalys kan få ditt cv att sticka ut.

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Anledningen till osäkerheten är att det är svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra yrkesgrupper. Till detta kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på till exempel infrastruktur och miljö som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringens livsmedelsstrategi kan också öka efterfrågan på kompetensen. På fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget litet.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter.

Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år även om några har lagts ned och andra har tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

Bedömningen är att läget för nyexaminerade högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både högskoleingenjörer och civilingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på högskoleingenjörer bedöms samtidigt växa i en motsvarande omfattning. 

Den pågående pandemin skapade en oro på arbetsmarknaden. Vi kan dock konstatera att de värsta farhågorna inte har besannats. Efter årsskiftet 2020/21 har ekonomin successivt tagit fart och arbetslösheten för ingenjörer åter sjunkit till en nivå som, i de flesta åldersgrupper, ligger nära den som rådde hösten 2019.

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det alltså är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, var arbetsmarknaden för högskoleingenjörer under åren som föregick pandemin god och i balans, för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Om pandemins effekter fortsätter att klinga av, är vår bedömning att arbetsmarknaden för båda grupperna successivt normaliseras.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen går allt snabbare och ingenjörer som är verksamma inom forskning, utveckling och tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Läs mer om att vara ingenjör här. 

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för civilingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.  

En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Efterfrågan på inredningsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Enligt statistik från Akademikernas a-kassa var 2,3 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar arbetssökande i juli 2021.

Nyexaminerade inredningsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade inredningsarkitekter. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på inredningsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och HDK är högt och utbildningsplatserna är få. Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är därför liten konkurrens 2026. De yrkesverksamma blir troligen färre under de kommande åren, så efterfrågan förväntas öka om fem år.

Samtidigt finns det allt fler verksamma på marknaden som saknar inredningsarkitektutbildning, vilket medför att konkurrensen om enklare uppdrag ökar. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov skulle det behöva vara tvärtom. Det pågår en mängd initiativ inom byggbranschen som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande, och ett lagkrav på klimatdeklarationer för nybyggnad införs från och med 2022. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. En osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. 

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt.

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt. Bilden bekräftas av SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 där fyra av tio arbetsgivare upplever brist på nyexaminerade inom systemvetenskap och programmering, och endast två av tio arbetsgivare upplever att tillgången på nyexaminerade systemvetare är god. När det gäller tillgången på yrkeserfarna är bristen än mer påtaglig. Drygt sex av tio arbetsgivare uppger att det är brist på yrkeserfarna systemvetare och programmerare. Endast enstaka arbetsgivare anser att tillgången på erfarna är god. Vi kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna data- och systemvetare är mycket låg. Det är framför allt högskoleutbildade som efterfrågas inom den digitala sektorn. Särskilt stort är behovet av programmerare och projektledare, samtidigt som efterfrågan på kompetens inom data science växer snabbast.

I SCB:s Trender och prognoser 2020 ges en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 60 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan ökar med 55 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar och ett tillskott på 2 500 personer per år. På fem års sikt förväntar vi oss fortsatt liten konkurrens på arbetsmarknaden för IT-akademiker.              

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger hälften av arbetsgivarna att tillgången på nyexaminerade jurister är god, medan något färre svarar att det är balans mellan tillgång och efterfrågan på jurister. Det är i dagsläget mycket få arbetsgivare som upplever brist på nyexaminerade jurister. Fackförbundet Akavia kan också konstatera att arbetslösheten bland såväl nyexaminerade som yrkeserfarna jurister är stabilt låg.

SCB har utifrån antalet studerande på juristprogrammet tillsammans med beräknade pensionsavgångar gjort prognosen att tillgången på juristutbildade kommer att öka samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa.

I Arbetskraftsbarometern 2020 bedömer 45 procent av arbetsgivarna att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister om fem år, med risk för viss konkurrens.

Akavias arbetsmarknadsundersökning från år 2021 visar också att arbetsmarknaden för jurister är god och att det finns en stor efterfrågan på nyexaminerade jurister. Bland de jurister i undersökningen som tog examen under läsåret 2019/2020 svarade fyra av tio att de fick sitt första arbete med relevans för utbildningen redan innan de hade avslutat sina studier. För ytterligare 36 procent tog det inte mer än tre månader. Totalt 52 procent av de nyutexaminerade juristerna arbetar i privat sektor, medan 43 procent jobbar hos statliga arbetsgivare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utveckling inom skogsbranschen och har lett fram till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens, men också på naturvetare inom kemi, miljö och biologi. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är emellertid i balans idag.

Prognosen är balans på fem års sikt. Det beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent av skogsmästarna är 60 år eller äldre enligt SCB. Av Arbetskraftsbarometern 2020 från SCB, framgår att 4 av 10 arbetsgivare rapporterar att det är brist på skogligt utbildade akademiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetensbehovet och bidrar till osäkerheten.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2020 kommer tillgången på kemister minska med cirka 15 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan förväntas öka med 5 procent. Detta stödjer vår bedömning att dagens balanserade situation kommer att övergå i en bristsituation med liten konkurrens om jobben.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco.

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan. Många som arbetar med kommunikation har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel juridik, journalistik eller samhällsvetenskap. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Som exempel på några yrkesgrupper bedömer Arbetsförmedlingen på sin hemsida under Hitta yrken att konkurrensen om jobben är hård för kommunikatörer, copywriters och grafiska formgivare, och att det kommer fortsätta vara tufft inom de kommande fem åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade landskapsarkitekter. Efterfrågan på landskapsarkitekter minskade under 2020 på grund av konjunkturavmattningen under pandemin. Det har förekommit omstruktureringar och varsel. I dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad. Enligt statistik från Akademikernas a-kassa var 2,3 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar arbetssökande i juli 2021.

Nyexaminerade landskapsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna för majoriteten endast tar 1–3 månader. Arbetsgivare har haft svårt med handledning och upplärning under det digitala arbetet som dominerat under pandemin, vilket har resulterat i att färre kontor efterfrågar nyexaminerade. Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid konjunkturnedgång.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2026. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar även statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den regional-kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen kring om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, vilket rör logopeders möjligheter till arbete inom både privat och kommunal sektor.

Efter examen behöver du genomföra en allmäntjänstgöring (AT) för att få läkarlegitimation. Enligt Sveriges yngre läkares förening (SYLF) saknas det cirka 200 AT-tjänster per år. En successiv utbyggnad sker och kommer förhoppningsvis att öka antalet AT-tjänster under kommande år. Bristen på AT-tjänster har inneburit att tiden mellan läkarexamen och läkarlegitimation har förlängts. I snitt får en person vänta i drygt 11 månader för att få en AT-tjänst. I storstadsregionerna kan väntetiden vara uppemot 19 månader. Det råder således stor konkurrens om AT-tjänsterna. Under tiden du väntar på att få en AT-tjänst kan du dock arbeta som underläkare. Det finns gott om underläkarvikariat.   

Den 1 juli 2021 infördes bastjänstgöringen (BT) som en gemensam inledande del av specialiseringstjänstgöringen (ST). Till en början kommer det att vara utlandsutbildade läkare som inte har gjort svensk AT för att få svensk läkarlegitimation, och som inte hade påbörjat sin ST före den 1 juli 2021, som behöver göra BT. Redan från start ser det dock ut som att det kommer att saknas BT-tjänster för att täcka det sammantagna behovet.

På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden men att konkurrensen om AT- och eventuellt BT-tjänsterna fortsatt är stor. Enligt beräkningar från Läkarförbundet behöver antalet AT-tjänster utökas med cirka 100 tjänster per år fram till och med 2028. Det behövs initialt cirka 800 BT-tjänster per år. Sedan kommer behovet att öka kraftigt när de första kullarna från den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen examineras 2027/2028.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Sedan den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket ökar behovet av utbildade fritidshemslärare.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 behöver det rekryteras cirka 9 200 lärare i fritidshem fram till år 2033, till följd av ökande behov och pensionsavgångar. Om inte fler utbildar sig eller återvänder till yrket, beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 2 200 lärare med inriktning mot fritidshem till år 2033. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Under de kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka, samtidigt som en relativt stor andel grundskolelärare väntas vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. En sjättedel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt finns krav på färre elever per lärare för elever i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 kommer rekryteringsbehovet i årskurs F–6 öka med cirka 36 000 heltidstjänster fram till år 2033, och behoven är som störst under den närmaste femårsperioden. Eftersom antalet som tar grundlärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Utvecklingen på IT-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). Arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar är låg. På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljöutbildade av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljöutbildade arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en chef, samordnare eller strateg inom miljö eller hållbarhet.

På senare tid har flera kommuner rapporterat om ökade svårigheter att rekrytera miljöchefer och erfarna miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka i snabbare takt än efterfrågan på längre sikt. Men vi bedömer att efterfrågan och tillgång kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och vilka politiska satsningar som kommer att göras för att skynda på omställningen mot ett mer hållbart samhälle.

Arbetsmarknaden har länge haft stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det under lång tid har varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna.

Många kulturverksamheter har varit hårt drabbade av de restriktioner som pandemin medfört. Till exempel har de flesta museer i perioder stängt ned sin besöksverksamhet för att hålla nere smittspridningen. På vissa håll har minskade ekonomiska intäkter inneburit varsel och uppsägningar, och timanställda studenter och andra med tidsbegränsade anställningar har varit särskilt drabbade. Även om många kulturverksamheter nu börjat öppna upp igen är de inte tillbaka i samma kapacitet som före pandemin. Detta försvårar inträdet på arbetsmarknaden för nyexaminerade.

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. SCB förutspår i Trender och prognoser 2020 en fortsatt hård konkurrens och bedömer att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Försvarsmakten har tidigare haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare samtidigt som pensionsavgångarna ökar. Trenden har under det senaste året dock varit att fler sökt till officersutbildningen, och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Antalet platser vid officersutbildningarna motsvarar Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som lett till en etablering av nya regementen och med det ett ökat personalbehov.

Generellt råder lite konkurrens om jobben. Men liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger fyra av tio arbetsgivare att tillgången på nyexaminerade personalvetare är i balans och nästan lika många att det är god tillgång på nyexaminerade. Drygt 18 procent anger att de ser en brist.

När det gäller tillgången på yrkeserfarna personalvetare gör arbetsgivarna i Arbetskraftsbarometern 2020 en annan bedömning. Nära fem av tio upplever brist på yrkeserfarna och fyra av tio anser att det är balans.

Fackförbundet Akavias arbetsmarknadsundersökning Efter examen 2021 visar också att arbetsmarknaden för personalvetare är god och att det finns en efterfrågan på nyexaminerade. Undersökningen riktades till alla studenter som tagit examen, inte enbart till förbundets studentmedlemmar. Bland de personalvetare i undersökningen som tog examen mellan september 2019 och augusti 2020, fick 38 procent ett jobb med relevans för utbildningen redan innan studierna avslutats. Sex månader efter examen hade 80 procent av de nyexaminerade personalvetarna ett jobb med relevans för utbildningen.

SCB beräknar antalet nyexaminerade med en generell examen i personal- och beteendevetenskap till drygt 2 400 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB i Trender och prognoser 2020 en risk för överskott på personalvetare då tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 65 procent fram till 2035, samtidigt som efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare ökar med 40 procent.

I Arbetskraftsbarometern 2020 bedömer drygt två av tio arbetsgivare att antalet anställda med personal- eller beteendevetarutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Sammantaget råder idag balans för nyexaminerade planeringsarkitekter. Det har under de senaste åren förekommit omstruktureringar och varsel. Men i dagsläget handlar det om en återgång till en mer balanserad marknad.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens 2026. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En förutsättning för prognosen är att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. För erfarna komministrar och kyrkoherdar är det mycket liten konkurrens om tjänsterna. I flera av stiften inom Svenska kyrkan är upp till var fjärde tjänst vakant. Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeriti präster (pensionerade präster). Det är ofta få sökande på varje tjänst. Bristen är störst utanför storstäderna. Däremot konkurrerar arbetsgivarna, församlingarna om präster. Prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. I takt med att fler går i pension är prognosen att en fortsatt kraftig brist är att vänta även under de kommande fem åren.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar i ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg, enligt Akademikernas a-kassa. Nästintill samtliga pastorsadjunkter har en anställning innan adjunktsåret är slut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

En utmaning för samhället är konsekvenserna av covid-19 och tecken på ökad psykisk ohälsa i befolkningen. Det kommer med stor sannolikhet att öka behovet att psykologisk kompetens, både i vården och i samhället i stort. Vi ser även att vård och behandling via digitala vårdgivare ökar. Nätpsykologer har funnits en längre tid och efterfrågan ökar. Något större osäkerhet följer av covid-19 för landets arbetslivs- och organisationspsykologer.

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under det senaste året. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Utvecklingen tyder på en fortsatt stor efterfrågan på psykologer. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2026.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar.   

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många fortsatt förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod. Apoteksmarknaden förändras men hälso- och sjukvården har också börjat anställa receptarier. Det finns även ett ökande intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Det första jobbet för många nyexaminerade är tidsbegränsade anställningar i form av vikariat eller projektanställningar.

Prognosen är balans till stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2026, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020. Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? 2019 visar samma trender inom samhällsvetenskapliga yrken, och myndigheten prognostiserar att det kommer finnas god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare. Enligt Akademikerförbundet SSR:s undersökning har 7 av 10 kvalificerat arbete inom ett år efter examen och för 2 av 10 dröjer det mer än ett år efter examen (2019). Före detta Juseks undersökning från samma år visar också att 7 av 10 samhällsvetare jobbar ett år efter examen. En fjärdedel har fortsatt studera, vissa för att de inte fått jobb.

Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden, och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna och i regionala centralorter som det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. 

Många nyexaminerade får sitt första jobb som handläggare eller utredare inom exempelvis myndigheter. En prognos för nyexaminerade visar att det kan komma att finnas goda möjligheter till jobb som just handläggare och utredare, nu och fem år framåt enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Den samlade prognosen är stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2025, enligt SCB:s Trender och prognoser. Även Arbetskraftsbarometern 2020 visar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Politiska beslut om förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap skulle långsiktigt kunna påverka arbetsmarknadsläget för nyexaminerade. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka, med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare kommer rörligheten på arbetsmarknaden successivt att öka.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen förmodligen att övergå till balans för nyexaminerade.

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Situationen kan variera något beroende på sektor och region. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. Anställningarna av socionomer ökar även inom den privata sektorn. Det finns även ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framförallt i kommunerna.

Som följd av pandemin har arbetslösheten generellt ökat för stora grupper i samhället, och pandemin medför troligen risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Redan nu arbetar exempelvis många kuratorer inom hälso- och sjukvården med andra uppgifter än vanligt och många biståndsbedömare har lagt om arbetssätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

I SCB:s Arbetskraftsbarometern 2020 uppger åtta av tio arbetsgivare att det idag råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger. Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare i grundskolan låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag.

På grund av att utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar är många i dessa yrken äldre, och fyra av tio väntas gå i pension under de närmast kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga. Därför kommer det år 2026 sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben, både för erfarna och för nyexaminerade. Enligt Skolverkets prognos från 2019 beräknas rekryteringsbehovet till speciallärartjänster och specialpedagogtjänster uppgå till 6 500 respektive 5 500 heltidstjänster fram till och med 2033.

Eftersom antalet examinerade speciallärare inte väntas täcka behoven i framtiden, tyder det på att det fortfarande kommer att vara liten konkurrens om jobben för denna yrkeskategori på sikt. Skolverket beräknar att arbetsmarknaden för specialpedagoger är något mer balanserad fram till år 2033, men poängterar att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Även Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är överlag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser till viss del olika ut i olika delar av landet. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har studie- och yrkesvägledare små möjligheter till arbete idag, men konkurrensen för studie- och yrkesvägledare kan se olika ut beroende på utbildning och erfarenhet. Det förekommer dock få signaler bland nyutexaminerade om att möjligheterna till anställning varit begränsade, vilket ger den sammantagna bedömningen att arbetsmarknaden idag är i balans.

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare och antalet nyexaminerade är därför relativt litet. Under de senaste åren har i genomsnitt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Tillströmning av elever och vuxna med behov av vägledning kan ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som effektiviseringskrav kan leda till färre lediga tjänster. Det antas därför fortsätta råda balanserad konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare år 2026.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en relativt stor osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan påverkas utifrån efterfrågan på, och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Det råder liten konkurrens om jobben för nyexaminerade och erfarna tandläkare idag. Det finns dock stora regionala skillnader i efterfrågan. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större
städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i
olika delar av landet, även för erfarna.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för
nyexaminerade om fem år. Prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som studerar till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen och siffran 2 ovan förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Tandläkarförbundets bedömning är att det fortsatt kommer vara liten konkurrens om jobben år 2026. Men arbetsmarknadsläget för tandläkare kan komma att påverkas av politiska beslut. Det kan gälla alltifrån beslut om tandvårdens finansiering och synen på tandvårdsbehov till beslut om pensionsålder. Migration, konjunktur och inflödet av tandläkare med en utländsk tandläkarutbildning påverkar också arbetsmarknadsläget. Utbrottet av covid-19 exemplifierar hur tandvården påverkas av samhällshändelser. Under pandemins första månader såg vi en stor minskning i efterfrågan på tandvård, vilket bland annat berodde på politiska beslut om att stänga vissa tandläkarmottagningar och på rekommendationer för minskad smittspridning. Nu ser vi att efterfrågan återigen ökar.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på
arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed
bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet
förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Sällskapsdjuren blir visserligen fler, men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar, men trenden avtog under 2017, och allt fler hoppfulla röster hörs nu om framtiden för svensk köttproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan
på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. Eventuella strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen kan komma att påverka den veterinära arbetsmarknaden, men efterfrågan på veterinärkompetens förväntas kvarstå.

På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Regeringens aviserade satsningar på yrkesutbildning för vuxna väntas öka behoven av yrkeslärare ytterligare. Därmed bedöms bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare att hålla i sig fram till år 2026. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan bli mycket stort i förhållande till 2018 års lärarkår, och väntas uppgå till 12 500 heltidstjänster fram till år 2033. Rekryteringsbehoven är antalsmässigt störst för yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 9 000 yrkeslärare fram till år 2033 i Sverige.       

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Elevkullarna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan väntas öka fram till år 2025. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren, samtidigt som en förhållandevis hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på längre sikt.

Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, och var i landet läraren söker jobb. Skolverket prognostiserar att det fram till år 2033 kommer att behöva rekryteras omkring 24 500 ämneslärare i årskurs 7–9 och 15 100 ämneslärare i gymnasieskolans allmänna ämnen. Antalet examinerade ämneslärare i årskurs 7–9 väntas kraftigt understiga de rekryteringsbehov som finns, medan utbildade ämneslärare med inriktning mot gymnasiet totalt sett väntas bli fler än behoven. Då ska man komma ihåg att ämneslärarexamen mot gymnasieskolan även ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7–9.

De ämnen som väntas ge minst konkurrens om jobben under prognosperioden är matematik, svenska som andraspråk, spanska, tyska och franska samt de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Detta baseras på de rekryteringsbehov som finns och antalet nyutbildade som väljer dessa ämnen i sin examen. Även om behoven av ämneslärare inom svenska, samhällskunskap och engelska är stora, väntas antalet examinerade inom dessa ämnen ganska väl matcha behoven. Men det kan likaväl råda liten konkurrens om de jobben, eftersom ämnena även ges i den kommunala vuxenutbildningen.

Historia är däremot ett av de vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för hårdare konkurrens om de jobben. Skolverket beräknar att det fram till år 2033 kommer saknas totalt 16 000 ämneslärare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2026 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som endast finns i grundskolan.