Arbetsmarknaden kan variera mellan olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar, dessa möjligheter framöver påverkas av företagens livskraft som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade.

Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och regionernas arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sacoförbundet Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär att många fler blir äldre i befolkningen. Det kommer att öka  behovet av insatser från arbetsterapeuter i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Prognosen år 2025 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till ökningen är att andelen äldre i befolkningen blir äldre de närmaste åren och de har störst behov av hjälp med sin hörsel. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras och då efterfrågas audionomer.

Ett ökat intresse för att forska kan också göra att antalet audionomer i den kliniska verksamheten ökar. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2024 enligt Arbetsförmedlingens prognos: Var finns jobben?

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning. Bedömningen är att arbetslösheten kommer fortsätta vara låg även om fem år och att fler bibliotekarier kommer behöva utbildas för att täcka behoven.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker. SCB förutspår att biomedicinska analytiker är en av de utbildningsgrupper där bristen på utbildade, räknat som procent av efterfrågan, beräknas bli störst år 2035. 

Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas ockå för få diakoner trots att det redan idag finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent enligt statistik från Akademikernas a-kassa. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. För nutritionister är prognosen balans om fem år. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa De senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Det är idag liten konkurrens om jobben. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Prognosen är att bristen består och därmed liten konkurrens om jobben även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med hur efterfrågan på djursjukskötare kommer att påverkas av alla de undantag som gjort kring vem som får göra vad inom djursjukvården sedan legitimationen infördes. Branschen är också fortfarande under förändring med ägarbyten och fusioner. Det är osäkert hur detta kommer att påverka efterfrågan på djursjukskötare.

Under de senaste åren har efterfrågan på fysioterapeuter ökat, vilket har lett till att det idag är liten konkurrens om jobben i hela landet. Professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna bedömer att det fortsatt kommer att finnas ett ökat behov av fysioterapeuter i hälso- och sjukvården under de kommande åren. Bilden bekräftas i SCBs Arbetskraftsbarometern 2019 där många arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler fysioterapeuter under de kommande åren.

De närmaste åren kommer antalet personer över 80 år att öka med drygt 70 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden enligt en statlig utredning. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter. Fysioterapeuterna bedömning är att det bör leda till fler arbeten. Detta eftersom fysioterapeuters kompetens förväntas bli mer efterfrågad inom äldreomsorgen, elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och även inom hälsobranschen avseende hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Efterfrågan på inredningsarkitekter har minskat på grund av konjunkturavmattningen som orsakades av coronapandemin våren 2020. Fler företag behövde ställa om och omstruktureringar och varsel har förekommit. Nyexaminerade inredningsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid (3–6 månader). Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på inredningsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och HDK är högt och utbildningsplatserna är få. Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är därför liten konkurrens 2025. De yrkesverksamma blir troligen färre under de kommande åren, så efterfrågan förväntas öka om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov skulle det behöva vara tvärtom. Det pågår en mängd initiativ inom byggbranschen som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande och ett lagkrav på klimatdeklarationer för nybyggnad införs från och med år 2022. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt. Bilden av en god arbetsmarknad bekräftas av Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 där fem av tio arbetsgivare upplever brist på nyexaminerade inom systemvetenskap och programmering. Knappt fyra av tio anger att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyexaminerade. I SCB:s Trender och prognoser ges en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser därmed att tillgången på systemvetare och IT-akademiker kommer att öka med drygt 50 procent under prognosperioden. Efterfrågan bedöms öka minst lika mycket.

I Arbetskraftsbarometern bedömer hela åtta av tio arbetsgivare att antalet anställda med programmerar- och systemvetarutbildning kommer att öka på tre års sikt Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad med liten konkurrens för IT-akademiker på fem års sikt.               

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt.

Klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utveckling inom skogsbranschen och har lett fram till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens, men också på naturvetare inom kemi, miljö och biologi. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är emellertid i balans idag.

Prognosen är däremot liten konkurrens på fem års sikt. Det beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent av skogsmästarna är 60 år eller äldre enligt SCB. Arbetskraftsbarometern lyfter också fram att 6 av 10 arbetsgivare rapporterar att det är brist på skogligt utbildade akademiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Det finns en osäkerhet kring hur internationella och regionala regelverk, samt den globala konkurrensen i branschen kommer att påverka kompetensbehovet.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för nyexaminerade kemister. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än examineras. Samtidigt kommer behovet av kompetensen sannolikt att öka. Kemister behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Samtidigt ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav. Kemister är också en av de utbildningsgrupper där bristen på utbildade, räknat som procent av efterfrågan, beräknas bli störst år 2035 enligt SCB:s Trender & prognoser från 2017.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Hur nyanlända med kemikompetens kommer att etablera sig på svensk arbetsmarknad kan också påverka prognosen.

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Sedan den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket ökar behovet av utbildade fritidshemslärare. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Under de kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka. En sjättedel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt finns krav på färre elever per lärare, ökad undervisningstid och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 kommer rekryteringsbehovet i årskurs F–6 öka med cirka 36 000 heltidstjänster fram till år 2033. Behoven är som störst under den närmaste femårsperioden. Eftersom antalet som tar grundlärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Utvecklingen på IT-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till en civil karriär. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

I dag söker får få lämpliga kandidater till officersutbildningen vilket gör att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som sannolikt leder till ett ökat personalbehov.

Generellt råder lite konkurrens om jobben. Men liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens om jobben år 2025. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett allt mer komplext samhällsbyggande, nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under de senaste åren. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig. Allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Utvecklingen tyder på en fortsatt stor efterfrågan på psykologer. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är liten konkurrens om jobben för på nyexaminerade psykologer år 2025.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar.   

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod. Apoteksmarknaden förändras men hälso- och sjukvården har också börjat anställa receptarier. Det finns även ett ökande intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Situationen kan variera något beroende på sektor och region. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. Anställningarna av socionomer ökar även inom den privata sektorn. Det finns även ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framförallt i kommunerna.

Som följd av pandemin har arbetslösheten generellt ökat för stora grupper i samhället, och pandemin medför troligen risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Redan nu arbetar exempelvis många kuratorer inom hälso- och sjukvården med andra uppgifter än vanligt och många biståndsbedömare har lagt om arbetssätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

Idag är det liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger och det kommer sannolikt fortsätta att vara liten konkurrens om jobben även om fem år.

Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag. Bland specialpedagoger är andelen behöriga närmare 70 procent. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga.   

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Skolverkets prognos från 2019 förutspår också att antalet examinerade speciallärare inte väntas täcka behoven i framtiden. Skolverket beräknar att arbetsmarknaden för specialpedagoger är något mer balanserad fram till år 2033, men poängterar att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Även Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är överlag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har yrkesgruppen goda möjligheter till arbete idag. Det beror bland annat beror på att antalet elever och vuxna med behov av vägledning ökar. Även den stora ökningen av nyanlända under 2015 har bidragit till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, men varierar dock mellan olika delar av landet. 

Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Arbetsförmedlingen gör också bedömningen att det på några års sikt kommer vara liten konkurrens om jobben som studie- och yrkesvägledare. Sammantaget ger det en prognos med liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare om fem år.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns en relativ osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan påverkas utifrån efterfrågan på, och tillgängligheten till tandvård. Historiskt
sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Det råder liten konkurrens om jobben för nyexaminerade och erfarna tandläkare idag. Det finns dock stora regionala skillnader i efterfrågan. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större
städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i
olika delar av landet, även för erfarna.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för
nyexaminerade om fem år. Prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som studerar till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen och siffran 2 ovan förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Utbrottet av covid-19 exemplifierar
hur tandvården påverkas av samhällshändelser då efterfrågan påverkas av hur stor smittspridningen och hur hårda restriktionerna är. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på
arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed
bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet
förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler, men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar, men trenden avtog under 2017, och allt fler hoppfulla röster hörs nu om framtiden för svensk köttproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan
på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet..

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. 

För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket och färre som kommer tillbaka jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Nyligen berättade regeringen att det kommer satsningar på yrkesutbildning för vuxna som väntas öka behoven
av yrkeslärare ytterligare. Det talar för att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare kommer hålla i sig fram till 2025. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan bli mycket stort och väntas uppgå till 12 500 heltidstjänster fram till år 2033. Det största behovet i antal finns inom yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt el- och energiprogrammet. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 9 000 yrkeslärare fram till 2033 i Sverige.            

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Enligt Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 anger arbetsgivarna att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare årskurs 7–9 inom matematik och naturvetenskap samt inom språk och
SO. Det är därför liten konkurrens om jobben inom dessa ämnen idag. För
lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i gymnasiet är det
däremot ofta hård konkurrens om jobben, även om det kan variera över
landet på grund av den generellt stora lärarbristen.

Elevkullarna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan väntas öka fram till år 2025. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren samtidigt som en hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på längre sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, samt var i landet läraren söker jobb.

De ämnen som väntas ge minst konkurrens om jobben under
prognosperioden är matematik, svenska som andraspråk, spanska, tyska
och franska samt de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Detta
baseras på de rekryteringsbehov som finns och antalet nyutbildade som
väljer dessa ämnen i sin examen. Även om behoven av ämneslärare inom
svenska, samhällskunskap och engelska är stora, väntas antalet
examinerade inom dessa ämnen ganska väl matcha behoven. Men det
kan likaväl råda liten konkurrens om de jobben, eftersom ämnena även
ges i den kommunala vuxenutbildningen. Historia är däremot ett av de
vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för
hårdare konkurrens om de jobben. Skolverket beräknar att det fram till år
2033 kommer saknas totalt 16 000 ämneslärare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2025 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som finns endast i grundskolan.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Satsningar för att starta om samhället efter pandemin kan komma att ha gynnsamma effekter på arbetsmarknaden, liksom den ökade medvetenheten om riskerna att vara för importberoende. En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap. Skarpa politiska förslag i linje med Sveriges livsmedelsstrategi kan också komma att öka efterfrågan på agrarkompetens.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Nyexaminerade arkitekter som är på våg att söka jobb inom den närmaste tiden ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid (3–6 månader). Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Prognosen är balans för nyexaminerade 2025. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Den offentliga sektorns förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökning av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet samtidigt som färre biologer utexamineras. Breda biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Naturvetarna ser också en utveckling där allt mer av tekniken bygger på biologisk kunskap.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade biomedicinare. Det beror på att vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Prognosen förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området, även om antalet FoU-anställda (forskning och utveckling) i life science-branschen den senaste tiden minskat.

Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm, Uppsala, Mälardalen, Malmö och Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den höga osäkerheten beror på att det är oklart i vilken utsträckning de politiska satsningar som görs i Sverige, kommer att räcka till för att stimulera life science-bolag att förlägga sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning och revision på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Det är även liten konkurrens och brist på auktoriserade revisorer.

Historiskt sett har det varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer. Under de kommande åren beräknas antalet nyexaminerade ekonomer minska på grund av minskade årskullar enligt Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. 

En mycket liten andel av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer har de senaste åren varit arbetslösa eller haft en anställning med stöd. Arbetslösheten steg långsamt under våren och hösten 2020. 

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det under år 2020 är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, kan något sägas utifrån erfarenheter från tidigare kriser. Mitt i en lågkonjunktur kan arbetslösheten för nyexaminerade inledningsvis förväntas vara högre än för cilvilingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En överväldigande majoritet får fortfarande något arbete, men förutsättningarna för att direkt hitta det arbete man hade tänkt sig sjunker. I avvaktan på att konjunkturen ska vända, väljer också en del studenter att fortsätta studera ytterligare en tid.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortgår oupphörligen och ingenjörer verksamma inom forskning, utveckling, tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Också mot bakgrund av förloppen vid tidigare kriser, ser vi inga skäl att utgå ifrån något annat än arbetsmarknaden åter kommer att ha vänt uppåt, när den som nu börjar en ingenjörsutbildning ska söka sitt första arbete. Läs mer om att vara ingenjör här.

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Även om det är en arbetsmarknad i balans kan det vara svårt för nyexaminerade fysiker att etablera sig i arbetslivet. I Arbetskraftsbarometern 2019 uppger arbetsgivarna att tillgången på fysiker är i balans och att antalet som examineras är stabilt. Arbetslösheten är låg och ytterst få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för nyexaminerade geovetare inklusive naturgeografer av balans. Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Bedömningen är att det om 5 år kommer att vara balans för nyexaminerade. Arbetslösheten är låg men har ökat något under Coronapandsemin. 

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Anledningen till den höga osäkerheten är att det är svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra yrkesgrupper. Till detta kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på till exempel infrastruktur och miljö som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om regeringens långsiktiga livsmedelsstrategi omsätts i praktiska åtgärder kan också efterfrågan på kompetensen öka. I nuläget och på fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra yrkesgrupper. Något som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild.

En mycket liten andel av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer har de senaste åren varit arbetslösa eller haft en anställning med stöd. Arbetslösheten steg långsamt under våren och hösten 2020. 

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det under år 2020 är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, kan något sägas utifrån erfarenheter från tidigare kriser. Mitt i en lågkonjunktur kan arbetslösheten för nyexaminerade inledningsvis förväntas vara högre än för högskoleingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En överväldigande majoritet får fortfarande något arbete, men förutsättningarna för att direkt hitta det arbete man hade tänkt sig sjunker. I avvaktan på att konjunkturen ska vända, väljer också en del studenter att fortsätta studera ytterligare en tid.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortgår oupphörligen och ingenjörer verksamma inom forskning, utveckling, tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Också mot bakgrund av förloppen vid tidigare kriser, ser vi inga skäl att utgå ifrån något annat än arbetsmarknaden åter kommer att ha vänt uppåt, när den som nu börjar en ingenjörsutbildning ska söka sitt första arbete. Läs mer om att vara ingenjör här. 

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för civilingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.  

En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2019 uppger majoriteten av arbetsgivarna att tillgången på nyutexaminerade jurister är god och ungefär fyra av tio att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade jurister. Akavias egen arbetsmarknadsundersökning från 2019 visar också att arbetsmarknaden för jurister är god och att det finns en stor efterfrågan på nyutexaminerade jurister. Bland de jurister i undersökningen som tog examen under läsåret 2017/2018 fick drygt åtta av tio kvalificerat arbete inom tre månader efter examen. Nära hälften av de nyexaminerade juristerna i undersökningen fick kvalificerat jobb redan innan de avslutat utbildningen. 

SCB har utifrån antalet studerande på juristprogrammet tillsammans med beräknade pensionsavgångar gjort prognosen att tillgången på juristutbildade kommer att öka samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa. I Arbetskraftsbarometern bedömer fyra av tio arbetsgivare att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle kunna öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. 

Efterfrågan på landskapsarkitekter har minskat på grund av konjunkturavmattningen som orsakades av coronapandemin våren 2020. Fler företag behövde ställa om under våren 2020, omstruktureringar och varsel har förekommit. Nyexaminerade landskapsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid än vanligt (mellan 3 och 6 månader). Fackförbundet Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att du fullföljer studierna på landskapsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2025. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar även statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den regional-kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen kring om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, vilket rör logopeders möjligheter till arbete inom både privat och kommunal sektor.

Efter examen behöver du genomföra en AT-tjänstgöring för att kunna få en läkarlegitimation. Beräkningar visar att Sverige för närvarande har ett underskott på 370 AT-platser. Under år 2019 tillkom tre nya platser vilket inte ens motsvarar en procent av behovet. Resultatet har blivit en stor grupp nyexaminerade läkare utan legitimation som står i kö för att få påbörja sin AT-tjänstgöring och på så sätt komma vidare i karriären.

Väntetiden till att få en AT-tjänst är lång - cirka 11 månader enligt Sveriges yngre läkares förening. I storstadsområdena är konkurrensen om AT-tjänsterna störst och väntetiden ännu längre. Under tiden du väntar på en AT-tjänst kan du arbeta som underläkare och den arbetsmarknaden är i balans.  

På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Läkarförbundet bedömer även att nyexaminerade i fortsättningen kommer tvingas till lång väntetid till en AT-tjänst. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna skulle kunna förkortas genom politiska åtgärder och satsningar på fler AT-tjänster. Men på fem års sikt kommer eventuella förändringar inte att hinna ge ett annat läge. Det finns också andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna läkare. En sådan viktig, men osäker, faktor är att det kommer läkare från andra länder i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kommit ganska många utlandsutbildade läkare och det finns flera faktorer som tyder på att nettoinflödet, alltså att fler läkare kommer till Sverige än vad som lämnar Sverige, fortsatt kommer ligga på nuvarande nivå.    

Fackförbundet Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare och andra miljöutbildade om fem år. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Efter många år där arbetsgivarna har upplevt en god tillgång på nyexaminerade personalvetare tycks arbetsmarknaden idag vara mer balanserad. Det är endast några enstaka arbetsgivare i undersökningen som upplever brist på nyexaminerade personalvetare.

Med utgångspunkt i antalet nybörjare och hur många som tar examen  beräknar SCB antalet nyutexaminerade inom personal- och beteendevetenskap till drygt 1 900 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser att tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 75 procent under prognosperioden. Samtidigt ökar efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare med 50 procent.

I Arbetskraftsbarometern 2019 bedömer drygt två av tio arbetsgivare att antalet anställda med personal- eller beteendevetarutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning. Arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade beteendevetare och därmed stor konkurrens om jobben. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan. Många som arbetar med kommunikation har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel juridik, journalistik eller samhällsvetenskap. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Arbetsförmedlingen bedömer i Var finns jobben? från 2019, att konkurrensen om jobben nu är hård för kommunikatörer, informatörer, PR-specialister och grafiska formgivare och att den kommer att öka inom de kommande fem åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar dock och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya kommunikations- och arbetssätt kan vara mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Det är ofta lättare att etablera sig på arbetsmarknaden om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Under lång tid har det varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas dessutom av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar som vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. 

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. En fortsatt hård konkurrens förutspås även av Statistiska Centralbyrån som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras. Det är anledningen till att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Bra att känna till är att arbetsmarknaden kan skilja sig åt mellan olika delar av Sverige.

För den som är på väg ut på arbetsmarknaden nu eller inom kort, är tipset att ta kurser inom digital kommunikation, informationsteknologi, systemvetenskap, kognition och kommunikation, offentlig förvaltning, miljövetenskap och verksamhetsutveckling. Men tänk på att ditt eget intresse och dina målsättningar bör vara ledande i valet av extra kurs.

Prognosen är stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2025, enligt SCB:s Trender och prognoser. Även Arbetskraftsbarometern visar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

För yrkeserfarna samhällsvetare är arbetsmarknaden däremot bättre och ser ut att vara nära balans idag. Och det är fortfarande relativt många samhällsvetare som väntas gå i pension de närmaste åren samtidigt som de efterföljande ålderskullarna är förhållandevis små. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver.

På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Lantbrukskompetens behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Satsningar för att starta om samhället efter pandemin kan komma att ha gynnsamma effekter på arbetsmarknaden, liksom den ökade medvetenheten om riskerna att vara för importberoende. En inhemsk livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår krisberedskap. Skarpa politiska förslag i linje med Sveriges livsmedelsstrategi kan också komma att öka efterfrågan på agrarkompetens.

Arbetsmarknaden kan variera mellan olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin finns kvar, dessa möjligheter framöver påverkas av företagens livskraft som i sin tur påverkas av politiska beslut och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade.

Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig mellan olika delar av landet. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut som kan påverka apotekens och regionernas arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sacoförbundet Sveriges Farmaceuter frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användningen av läkemedel påverkas inte nämnvärt av hög- eller lågkonjunkturer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.

För nyutexaminerade, utan arbetslivserfarenhet kommer det fortsätta vara balans mellan utbud och efterfrågan om fem år. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Arbetsmiljöverket har de senaste åren inte nyrekryterat och antalet personer i kärnverksamheten är stabilt.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt det politiska läget som gör prognosen osäker.

Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär att många fler blir äldre i befolkningen. Det kommer att öka  behovet av insatser från arbetsterapeuter i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen om ökad efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Nyexaminerade arkitekter som är på våg att söka jobb inom den närmaste tiden ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid (3–6 månader). Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på arkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Prognosen är balans för nyexaminerade 2025. Pensionsavgångarna väntas inte bli lika stora under prognosperioden eftersom det är små årskullar som närmar sig pension under perioden. Det är också många arkitekter som väljer att jobba vidare efter pensionsåldern. Sammantaget väntas examinationen fortsatt bli större än pensionsavgången, vilket innebär att tillgången på arkitekter fortsätter öka. Dagsaktuella digitaliseringskunskaper spelar en allt större roll på arbetsmarknaden, vilket kan stärka nyexaminerade arkitekters attraktivitet på arbetsmarknaden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen. Men även den ekonomiska politiken påverkar möjligheterna att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Den offentliga sektorns förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer.

Prognosen år 2025 är fortsatt liten konkurrens. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även om fem år. Bedömningen är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till ökningen är att andelen äldre i befolkningen blir äldre de närmaste åren och de har störst behov av hjälp med sin hörsel. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras och då efterfrågas audionomer.

Ett ökat intresse för att forska kan också göra att antalet audionomer i den kliniska verksamheten ökar. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Det kan dock vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben. Utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor. Barnmorskor är en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna år 2024 enligt Arbetsförmedlingens prognos: Var finns jobben?

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning. Arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade beteendevetare och därmed stor konkurrens om jobben. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat.

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är mycket låg får många studenter jobb direkt i anslutning till avslutade studier. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidareanställning. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning. Bedömningen är att arbetslösheten kommer fortsätta vara låg även om fem år och att fler bibliotekarier kommer behöva utbildas för att täcka behoven.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska.

En faktor som kan ändra prognosen på längre sikt är om antalet utbildningsplatser utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

På fem års sikt är prognosen balans. Ökning av antalet biologer har avtagit och vi ser en ökad efterfrågan inom framför allt miljöområdet samtidigt som färre biologer utexamineras. Breda biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik eller teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Naturvetarna ser också en utveckling där allt mer av tekniken bygger på biologisk kunskap.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.   

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor beroende på att biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Samtidigt finns det en betydande konkurrens från utbildningar inom biomedicin, bioteknik, natur och miljö. 

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade biomedicinare. Det beror på att vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Prognosen förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området, även om antalet FoU-anställda (forskning och utveckling) i life science-branschen den senaste tiden minskat.

Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm, Uppsala, Mälardalen, Malmö och Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den höga osäkerheten beror på att det är oklart i vilken utsträckning de politiska satsningar som görs i Sverige, kommer att räcka till för att stimulera life science-bolag att förlägga sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker. SCB förutspår att biomedicinska analytiker är en av de utbildningsgrupper där bristen på utbildade, räknat som procent av efterfrågan, beräknas bli störst år 2035. 

Läs mer om arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke.

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans.

Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning och revision på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Det är även liten konkurrens och brist på auktoriserade revisorer.

Historiskt sett har det varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer. Under de kommande åren beräknas antalet nyexaminerade ekonomer minska på grund av minskade årskullar enligt Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pronosens osäkerhet

Bedömningen är att läget för nyexaminerade civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för både civilingenjörer och högskoleingenjörer har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången. 

En mycket liten andel av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer har de senaste åren varit arbetslösa eller haft en anställning med stöd. Arbetslösheten steg långsamt under våren och hösten 2020. 

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det under år 2020 är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, kan något sägas utifrån erfarenheter från tidigare kriser. Mitt i en lågkonjunktur kan arbetslösheten för nyexaminerade inledningsvis förväntas vara högre än för cilvilingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En överväldigande majoritet får fortfarande något arbete, men förutsättningarna för att direkt hitta det arbete man hade tänkt sig sjunker. I avvaktan på att konjunkturen ska vända, väljer också en del studenter att fortsätta studera ytterligare en tid.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortgår oupphörligen och ingenjörer verksamma inom forskning, utveckling, tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Också mot bakgrund av förloppen vid tidigare kriser, ser vi inga skäl att utgå ifrån något annat än arbetsmarknaden åter kommer att ha vänt uppåt, när den som nu börjar en ingenjörsutbildning ska söka sitt första arbete. Läs mer om att vara ingenjör här.

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för högskoleingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Det har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete. En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas ockå för få diakoner trots att det redan idag finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent enligt statistik från Akademikernas a-kassa. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.

Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur.

Prognosens osäkerhet 

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. För nutritionister är prognosen balans om fem år. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa De senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig inom området är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat.

Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En viss osäkerhet finns kring hur regioner och kommuner kommer att hantera sina svårigheter att få budgeten att gå ihop. Tendenser finns att i ökad utsträckning låta tjänster vara vakanta.

Det är idag liten konkurrens om jobben. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Prognosen är att bristen består och därmed liten konkurrens om jobben även på längre sikt.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på: naturvetarna.se/arbetsmarknad. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med hur efterfrågan på djursjukskötare kommer att påverkas av alla de undantag som gjort kring vem som får göra vad inom djursjukvården sedan legitimationen infördes. Branschen är också fortfarande under förändring med ägarbyten och fusioner. Det är osäkert hur detta kommer att påverka efterfrågan på djursjukskötare.

Även om det är en arbetsmarknad i balans kan det vara svårt för nyexaminerade fysiker att etablera sig i arbetslivet. I Arbetskraftsbarometern 2019 uppger arbetsgivarna att tillgången på fysiker är i balans och att antalet som examineras är stabilt. Arbetslösheten är låg och ytterst få av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt fortsatt balans. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade fysiker på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden.

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunkturella svängningar.

Under de senaste åren har efterfrågan på fysioterapeuter ökat, vilket har lett till att det idag är liten konkurrens om jobben i hela landet. Professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna bedömer att det fortsatt kommer att finnas ett ökat behov av fysioterapeuter i hälso- och sjukvården under de kommande åren. Bilden bekräftas i SCBs Arbetskraftsbarometern 2019 där många arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler fysioterapeuter under de kommande åren.

De närmaste åren kommer antalet personer över 80 år att öka med drygt 70 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden enligt en statlig utredning. Det ökar behovet av rehabilitering, men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter. Fysioterapeuterna bedömning är att det bör leda till fler arbeten. Detta eftersom fysioterapeuters kompetens förväntas bli mer efterfrågad inom äldreomsorgen, elevhälsan i skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare, i uppdrag mot arbetsförmedlingarna och även inom hälsobranschen avseende hälsofrämjande arbete och livsstilsfrågor.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Politiska beslut gällande hälso- och sjukvårdens utformning är det som eventuellt kan påverka arbetsmarknaden för fysioterapeuter. På sikt kommer efterfrågan på fysioterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för nyexaminerade geovetare inklusive naturgeografer av balans. Satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar har gynnat geovetares arbetsmarknad. Bedömningen är att det om 5 år kommer att vara balans för nyexaminerade. Arbetslösheten är låg men har ökat något under Coronapandsemin. 

Mer information www.naturvetarna.se/arbetsmarknad.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Anledningen till den höga osäkerheten är att det är svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra yrkesgrupper. Till detta kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på till exempel infrastruktur och miljö som kommer att göras.

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Om regeringens långsiktiga livsmedelsstrategi omsätts i praktiska åtgärder kan också efterfrågan på kompetensen öka. I nuläget och på fem års sikt förväntar sig Naturvetarna balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna.

Läs mer om naturvetarnas arbetsmarknad på naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra yrkesgrupper. Något som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis ger en annan bild.

Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt ändå att bestå om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. 

En mycket liten andel av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer har de senaste åren varit arbetslösa eller haft en anställning med stöd. Arbetslösheten steg långsamt under våren och hösten 2020. 

Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns dock inte tillgängliga på samma sätt. Även om det under år 2020 är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, kan något sägas utifrån erfarenheter från tidigare kriser. Mitt i en lågkonjunktur kan arbetslösheten för nyexaminerade inledningsvis förväntas vara högre än för högskoleingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En överväldigande majoritet får fortfarande något arbete, men förutsättningarna för att direkt hitta det arbete man hade tänkt sig sjunker. I avvaktan på att konjunkturen ska vända, väljer också en del studenter att fortsätta studera ytterligare en tid.

Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt. Teknikutvecklingen fortgår oupphörligen och ingenjörer verksamma inom forskning, utveckling, tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Också mot bakgrund av förloppen vid tidigare kriser, ser vi inga skäl att utgå ifrån något annat än arbetsmarknaden åter kommer att ha vänt uppåt, när den som nu börjar en ingenjörsutbildning ska söka sitt första arbete. Läs mer om att vara ingenjör här. 

Sammantaget är bedömningen att det råder balans på arbetsmarknaden om fem år. För kompletterande detaljer läs gärna prognosen för civilingenjörer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

För ingenjörer är konjunkturen det som typiskt sett tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna ett relevant arbete.  

En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar.

Efterfrågan på inredningsarkitekter har minskat på grund av konjunkturavmattningen som orsakades av coronapandemin våren 2020. Fler företag behövde ställa om och omstruktureringar och varsel har förekommit. Nyexaminerade inredningsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid (3–6 månader). Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att fullfölja studierna på inredningsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än vad som går i pension. Söktrycket till Konstfack och HDK är högt och utbildningsplatserna är få. Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är därför liten konkurrens 2025. De yrkesverksamma blir troligen färre under de kommande åren, så efterfrågan förväntas öka om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov skulle det behöva vara tvärtom. Det pågår en mängd initiativ inom byggbranschen som syftar till att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande och ett lagkrav på klimatdeklarationer för nybyggnad införs från och med år 2022. Arkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får större konkurrensfördelar på marknaden.

Den pågående digitaliseringen medför också att efterfrågan ökar starkt. Bilden av en god arbetsmarknad bekräftas av Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 där fem av tio arbetsgivare upplever brist på nyexaminerade inom systemvetenskap och programmering. Knappt fyra av tio anger att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyexaminerade. I SCB:s Trender och prognoser ges en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser därmed att tillgången på systemvetare och IT-akademiker kommer att öka med drygt 50 procent under prognosperioden. Efterfrågan bedöms öka minst lika mycket.

I Arbetskraftsbarometern bedömer hela åtta av tio arbetsgivare att antalet anställda med programmerar- och systemvetarutbildning kommer att öka på tre års sikt Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad med liten konkurrens för IT-akademiker på fem års sikt.               

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt.

Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2019 uppger majoriteten av arbetsgivarna att tillgången på nyutexaminerade jurister är god och ungefär fyra av tio att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade jurister. Akavias egen arbetsmarknadsundersökning från 2019 visar också att arbetsmarknaden för jurister är god och att det finns en stor efterfrågan på nyutexaminerade jurister. Bland de jurister i undersökningen som tog examen under läsåret 2017/2018 fick drygt åtta av tio kvalificerat arbete inom tre månader efter examen. Nära hälften av de nyexaminerade juristerna i undersökningen fick kvalificerat jobb redan innan de avslutat utbildningen. 

SCB har utifrån antalet studerande på juristprogrammet tillsammans med beräknade pensionsavgångar gjort prognosen att tillgången på juristutbildade kommer att öka samtidigt som efterfrågan på utbildade jurister ökar. Den ökade efterfrågan på jurister förklaras dels av att arbetsmarknaden för jurister förväntas breddas, dels av att de branscher där jurister är verksamma tros växa. I Arbetskraftsbarometern bedömer fyra av tio arbetsgivare att antalet anställda med juristutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyutexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen riskerar att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa som beräknat. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. För nyutexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en viktig faktor att ta hänsyn till.

Klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utveckling inom skogsbranschen och har lett fram till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens, men också på naturvetare inom kemi, miljö och biologi. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är emellertid i balans idag.

Prognosen är däremot liten konkurrens på fem års sikt. Det beror främst på att stora pensionsavgångar förutses, framför allt bland skogsmästarna där 37 procent av skogsmästarna är 60 år eller äldre enligt SCB. Arbetskraftsbarometern lyfter också fram att 6 av 10 arbetsgivare rapporterar att det är brist på skogligt utbildade akademiker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.

Det finns en osäkerhet kring hur internationella och regionala regelverk, samt den globala konkurrensen i branschen kommer att påverka kompetensbehovet.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för nyexaminerade kemister. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än examineras. Samtidigt kommer behovet av kompetensen sannolikt att öka. Kemister behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Samtidigt ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav. Kemister är också en av de utbildningsgrupper där bristen på utbildade, räknat som procent av efterfrågan, beräknas bli störst år 2035 enligt SCB:s Trender & prognoser från 2017.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Hur nyanlända med kemikompetens kommer att etablera sig på svensk arbetsmarknad kan också påverka prognosen.

Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor.

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle kunna öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. 

Utbildade inom kommunikation har en något högre arbetslöshet jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. Yrkesområdet är populärt och många vill jobba med kommunikation.

Kommunikationsområdet har vuxit mycket under de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns både på akademisk nivå och inom yrkeshögskolan. Många som arbetar med kommunikation har också en annan utbildningsbakgrund, till exempel juridik, journalistik eller samhällsvetenskap. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben.

Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet minskar framöver. Arbetsförmedlingen bedömer i Var finns jobben? från 2019, att konkurrensen om jobben nu är hård för kommunikatörer, informatörer, PR-specialister och grafiska formgivare och att den kommer att öka inom de kommande fem åren. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga.

Efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar dock och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya kommunikations- och arbetssätt kan vara mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Det är ofta lättare att etablera sig på arbetsmarknaden om du under studierna haft ett relevant extrajobb eller praktiserat inom ditt utbildningsområde. Även engagemang vid sidan av studierna, som styrelsearbete eller volontäruppdrag, kan vara meriterande för att få jobb.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens och det finns inga tecken på förändring. Kommunikationsgruppen är dessutom en ung yrkesgrupp, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta.

Efterfrågan på landskapsarkitekter har minskat på grund av konjunkturavmattningen som orsakades av coronapandemin våren 2020. Fler företag behövde ställa om under våren 2020, omstruktureringar och varsel har förekommit. Nyexaminerade landskapsarkitekter ska vara inställda på en ansträngd, men balanserad arbetsmarknad där jobbansökningsprocesserna kommer ta längre tid än vanligt (mellan 3 och 6 månader). Fackförbundet Sveriges Arkitekter rekommenderar alltid att du fullföljer studierna på landskapsarkitektutbildningen för att kunna ta ut en examen. Detta blir extra viktigt vid lågkonjunktur.

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2025. Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitektens kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster och kretslopp. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Logopedernas arbetsmarknad är stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar även statistik från Akademikernas a-kassa.

Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den regional-kommunala sektorn tillför en viss osäkerhet i prognosen kring om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer att bredda sig, vilket rör logopeders möjligheter till arbete inom både privat och kommunal sektor.

Efter examen behöver du genomföra en AT-tjänstgöring för att kunna få en läkarlegitimation. Beräkningar visar att Sverige för närvarande har ett underskott på 370 AT-platser. Under år 2019 tillkom tre nya platser vilket inte ens motsvarar en procent av behovet. Resultatet har blivit en stor grupp nyexaminerade läkare utan legitimation som står i kö för att få påbörja sin AT-tjänstgöring och på så sätt komma vidare i karriären.

Väntetiden till att få en AT-tjänst är lång - cirka 11 månader enligt Sveriges yngre läkares förening. I storstadsområdena är konkurrensen om AT-tjänsterna störst och väntetiden ännu längre. Under tiden du väntar på en AT-tjänst kan du arbeta som underläkare och den arbetsmarknaden är i balans.  

På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Läkarförbundet bedömer även att nyexaminerade i fortsättningen kommer tvingas till lång väntetid till en AT-tjänst. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 

Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna skulle kunna förkortas genom politiska åtgärder och satsningar på fler AT-tjänster. Men på fem års sikt kommer eventuella förändringar inte att hinna ge ett annat läge. Det finns också andra faktorer som påverkar arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna läkare. En sådan viktig, men osäker, faktor är att det kommer läkare från andra länder i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kommit ganska många utlandsutbildade läkare och det finns flera faktorer som tyder på att nettoinflödet, alltså att fler läkare kommer till Sverige än vad som lämnar Sverige, fortsatt kommer ligga på nuvarande nivå.    

Det ökande rekryteringsbehovet styrs till stor del av ökande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på fritidsverksamhet. Sedan den 1 juli 2019 gäller även krav på lärarlegitimation med behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet, vilket ökar behovet av utbildade fritidshemslärare. Sammantaget tyder det på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i fritidshem inom en femårsperiod. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för lärare i fritidshemmet är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att det arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Under de kommande åren kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att öka. En sjättedel av de arbetande lärarna inom grundskolans tidigare år är äldre än 60 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt finns krav på färre elever per lärare, ökad undervisningstid och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Det tyder sammantaget på att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod.

Enligt Skolverkets senaste prognos från 2019 kommer rekryteringsbehovet i årskurs F–6 öka med cirka 36 000 heltidstjänster fram till år 2033. Behoven är som störst under den närmaste femårsperioden. Eftersom antalet som tar grundlärarexamen under samma period inte väntas täcka behoven, finns risk för en fortsatt bristsituation i framtiden. Det ger liten konkurrens om jobben även på längre sikt. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser.

Utvecklingen på IT-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

Fackförbundet Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare och andra miljöutbildade om fem år. Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Läs mer om arbetsmarknaden för naturvetare på: naturvetarna.se/arbetsmarknad 

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle.

Under lång tid har det varit fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. Arbetsmarknaden präglas dessutom av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år av tillfälliga anställningar som vikariat och projektanställningar. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. 

Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. En fortsatt hård konkurrens förutspås även av Statistiska Centralbyrån som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

En fortsatt hård konkurrens förutspås även av SCB som menar att det finns risk för ett kraftigt överskott på humanistiskt och konstnärligt utbildade under lång tid framöver. Även om många i yrkesgrupperna närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som för erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån förväntat behov i organisationen. Det betyder att en antagning och en avklarad utbildning i princip garanterar anställning. Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera för dem som går i pension eller som går över till en civil karriär. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

I dag söker får få lämpliga kandidater till officersutbildningen vilket gör att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som sannolikt leder till ett ökat personalbehov.

Generellt råder lite konkurrens om jobben. Men liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården.

På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Efter många år där arbetsgivarna har upplevt en god tillgång på nyexaminerade personalvetare tycks arbetsmarknaden idag vara mer balanserad. Det är endast några enstaka arbetsgivare i undersökningen som upplever brist på nyexaminerade personalvetare.

Med utgångspunkt i antalet nybörjare och hur många som tar examen  beräknar SCB antalet nyutexaminerade inom personal- och beteendevetenskap till drygt 1 900 per år. Tillsammans med beräknade pensionsavgångar förutspår SCB:s Trender och prognoser att tillgången på utbildade inom personal- och beteendevetenskap kommer att öka med hela 75 procent under prognosperioden. Samtidigt ökar efterfrågan på utbildade personal- och beteendevetare med 50 procent.

I Arbetskraftsbarometern 2019 bedömer drygt två av tio arbetsgivare att antalet anställda med personal- eller beteendevetarutbildning kommer att öka på tre års sikt. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade personalvetare på fem års sikt, med risk för viss konkurrens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken och förväntade pensionsavgångar.

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är liten konkurrens om jobben år 2025. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Kommunerna måste hantera ett allt mer komplext samhällsbyggande, nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat. Samtidigt efterfrågar även den privata sektorn planeringsarkitekter, vilket medför att efterfrågan väntas öka.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.

Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. 

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer och vi kan nu se att psykologbristen har tilltagit under de senaste åren. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt ser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsätta vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig. Allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter.

Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Utvecklingen tyder på en fortsatt stor efterfrågan på psykologer. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är liten konkurrens om jobben för på nyexaminerade psykologer år 2025.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Utgångspunkten för prognosen är Psykologförbundets kvalitativa undersökning, Arbetsförmedlingens undersökning och prognos från SCB. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut till exempel om vilken roll specialistpsykologer kommer att få, eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Ytterligare osäkerhet är om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Det finns gott om arbetstillfällen i hela landet och det råder liten konkurrens om jobben. Det är många receptarier som går i pension och relativt få som utbildas, vilket bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Apoteksmarknaden utvecklas dock snabbt i takt med att e-handeln växer. Detta kan påverka situationen för receptarier. Samtidigt får receptarier allt oftare jobb på sjukhusens kliniker och mottagningar.   

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod. Apoteksmarknaden förändras men hälso- och sjukvården har också börjat anställa receptarier. Det finns även ett ökande intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver.

Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras. Det är anledningen till att det kan ta ett tag att få ett kvalificerat jobb med en tillsvidareanställning efter examen. Bra att känna till är att arbetsmarknaden kan skilja sig åt mellan olika delar av Sverige.

För den som är på väg ut på arbetsmarknaden nu eller inom kort, är tipset att ta kurser inom digital kommunikation, informationsteknologi, systemvetenskap, kognition och kommunikation, offentlig förvaltning, miljövetenskap och verksamhetsutveckling. Men tänk på att ditt eget intresse och dina målsättningar bör vara ledande i valet av extra kurs.

Prognosen är stor konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram till år 2025, enligt SCB:s Trender och prognoser. Även Arbetskraftsbarometern visar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare.

För yrkeserfarna samhällsvetare är arbetsmarknaden däremot bättre och ser ut att vara nära balans idag. Och det är fortfarande relativt många samhällsvetare som väntas gå i pension de närmaste åren samtidigt som de efterföljande ålderskullarna är förhållandevis små. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver.

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Situationen kan variera något beroende på sektor och region. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. Anställningarna av socionomer ökar även inom den privata sektorn. Det finns även ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framförallt i kommunerna.

Som följd av pandemin har arbetslösheten generellt ökat för stora grupper i samhället, och pandemin medför troligen risk för ökad ohälsa ur flera aspekter. Detta kommer sannolikt att skapa en ökad efterfrågan på insatser från socionomer, eftersom stora grupper kommer ha ett större behov av stöd. Det beror dock även på andra faktorer, såsom resurser och politiska beslut, om arbetsgivare har möjlighet att anställa fler socionomer för att utföra arbetet eller om befintlig personal behöver arbeta på annat sätt. Redan nu arbetar exempelvis många kuratorer inom hälso- och sjukvården med andra uppgifter än vanligt och många biståndsbedömare har lagt om arbetssätt. Socionomer har generellt en god arbetsmarknad och vi bedömer ingen vikande trend i det. Socionomer arbetar inom en rad olika sektorer som påverkas olika, och flera faktorer spelar in.

Det beräknas vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. De senaste årens höga personalomsättning bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till den bedömningen. Kommunernas utökade verksamheter verkar dock ha avstannat något. För vissa tjänster råder troligen balans. Sett över en något längre period än fem år kommer prognosen att övergå till balans för nyexaminerade.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas historiskt sett av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas istället av befolkningstal, olika politiska beslut och ekonomi främst inom den kommunala sektorn.

Idag är det liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger och det kommer sannolikt fortsätta att vara liten konkurrens om jobben även om fem år.

Enligt Skolverkets statistik är andelen behöriga som undervisar som speciallärare låg, endast 30 procent. Detta bekräftar bilden av hur stor bristen är idag. Bland specialpedagoger är andelen behöriga närmare 70 procent. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga.   

Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Skolverkets prognos från 2019 förutspår också att antalet examinerade speciallärare inte väntas täcka behoven i framtiden. Skolverket beräknar att arbetsmarknaden för specialpedagoger är något mer balanserad fram till år 2033, men poängterar att det i viss utsträckning är svårt att fånga hur stor bristen är idag. Även Arbetsförmedlingens prognoser förutser att det råder liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är överlag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara mycket bra både för nyexaminerade och för yrkeserfarna.

Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har yrkesgruppen goda möjligheter till arbete idag. Det beror bland annat beror på att antalet elever och vuxna med behov av vägledning ökar. Även den stora ökningen av nyanlända under 2015 har bidragit till en ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, men varierar dock mellan olika delar av landet. 

Idag saknar cirka 30 procent av studie- och yrkesvägledarna i grundskolan en studie- och yrkevägledarutbildning. I gymnasieskolan är det cirka 20 procent. Arbetsförmedlingen gör också bedömningen att det på några års sikt kommer vara liten konkurrens om jobben som studie- och yrkesvägledare. Sammantaget ger det en prognos med liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare om fem år.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns en relativ osäkerhet i prognosen. Osäkerhetsfaktorn består i den ekonomiska utvecklingen och kommande politiska beslut i form av utbildningspolitiska reformer.

Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben.

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan påverkas utifrån efterfrågan på, och tillgängligheten till tandvård. Historiskt
sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet.

Det råder liten konkurrens om jobben för nyexaminerade och erfarna tandläkare idag. Det finns dock stora regionala skillnader i efterfrågan. Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större
städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i
olika delar av landet, även för erfarna.

Prognosen är att det råder liten konkurrens på arbetsmarknaden för
nyexaminerade om fem år. Prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom en överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 års ålder. Även antalet svenska studenter som studerar till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen och siffran 2 ovan förutsätter att inga större förändringar sker i omvärlden, såsom en djup lågkonjunktur eller nya pandemiutbrott. Utbrottet av covid-19 exemplifierar
hur tandvården påverkas av samhällshändelser då efterfrågan påverkas av hur stor smittspridningen och hur hårda restriktionerna är. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer; från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder.

Prognosen är liten konkurrens och ett underskott av veterinärer på
arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed
bättre än föregående år, och de flesta som kommer ut i arbetslivet
förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt.

Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt, vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler, men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar, men trenden avtog under 2017, och allt fler hoppfulla röster hörs nu om framtiden för svensk köttproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar, men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler och en ökad efterfrågan
på veterinärkompetens inom folkhälsoområdet..

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. 

För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb.  

Över fyra av tio yrkeslärare är idag 60 år eller äldre och väntas gå i pension inom de närmaste åren. Samtidigt är det en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket och färre som kommer tillbaka jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Nyligen berättade regeringen att det kommer satsningar på yrkesutbildning för vuxna som väntas öka behoven
av yrkeslärare ytterligare. Det talar för att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare kommer hålla i sig fram till 2025. Enligt Skolverket beräknas rekryteringsbehovet av yrkeslärare i gymnasieskolan bli mycket stort och väntas uppgå till 12 500 heltidstjänster fram till år 2033. Det största behovet i antal finns inom yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt el- och energiprogrammet. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket beräknar Skolverket att det kommer saknas omkring 9 000 yrkeslärare fram till 2033 i Sverige.            

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas påverkas av politiska beslut. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare men också beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker.

Enligt Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 anger arbetsgivarna att det råder brist på både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare årskurs 7–9 inom matematik och naturvetenskap samt inom språk och
SO. Det är därför liten konkurrens om jobben inom dessa ämnen idag. För
lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i gymnasiet är det
däremot ofta hård konkurrens om jobben, även om det kan variera över
landet på grund av den generellt stora lärarbristen.

Elevkullarna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan väntas öka fram till år 2025. En stor andel av de yrkesverksamma lärarna kommer gå i pension inom de närmaste åren samtidigt som en hög andel årskurs 7–9-lärare lämnar yrket. Det gör att det generellt väntas råda liten konkurrens om jobben som ämneslärare på längre sikt. Men det kan se olika ut beroende på vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i, samt var i landet läraren söker jobb.

De ämnen som väntas ge minst konkurrens om jobben under
prognosperioden är matematik, svenska som andraspråk, spanska, tyska
och franska samt de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Detta
baseras på de rekryteringsbehov som finns och antalet nyutbildade som
väljer dessa ämnen i sin examen. Även om behoven av ämneslärare inom
svenska, samhällskunskap och engelska är stora, väntas antalet
examinerade inom dessa ämnen ganska väl matcha behoven. Men det
kan likaväl råda liten konkurrens om de jobben, eftersom ämnena även
ges i den kommunala vuxenutbildningen. Historia är däremot ett av de
vanligaste ämnena i lärarstudenters examen idag, vilket ger risk för
hårdare konkurrens om de jobben. Skolverket beräknar att det fram till år
2033 kommer saknas totalt 16 000 ämneslärare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Eftersom denna yrkesgrupp är så stor, och efterfrågan på lärare i olika ämnen skiljer sig åt, är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Det kommer vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2025 – inte minst i de naturvetenskapliga ämnena, matematik, svenska som andraspråk och vissa moderna språk. Det kommer även vara brist på lärare i slöjd och hem- och konsumentkunskap, ämnen som finns endast i grundskolan.