Journalist

Journalister arbetar bland annat som reportrar och redigerare inom press, radio och TV. En del arbetar också inom information och kommunikationsyrken. 

Kort om journalist


De flesta journalister arbetar som reportrar eller redigerare inom press, webb, radio och TV. Utvecklingen går mot att det ställs allt högre krav på att även behärska tekniken runt olika mediekanaler, framför allt för de som vill arbeta med webb, radio och tv. Idag är det inte ovanligt att en reporter själv får skriva, filma, klippa och sända ett inslag. Några journalister arbetar huvudsakligen med att ta fram information till kollegor eller redaktionen och kallas då för researchers.

Journalistutbildningen finns på såväl högskolenivå som yrkeshögskola och folkhögskola. Högskoleutbildningen omfattar 3 års studier på heltid och kan sedan byggas på mot en mastersexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne.

Jobbet


Förmågan att kunna kommunicera med läsare och tittare blir allt viktigare i journalistyrket. Idag skapas journalistik allt mer i samspelet mellan journalist och publik. Uppföljningar på en nyhet kan komma i en blogg eller i sociala medier, likaväl som i en tidning eller på TV. 

Journalister måste förstå och följa de etiska regler som gäller för yrket, exempelvis när det gäller opartiskhet eller att bara publicera korrekt information, förhålla sig opartisk, respektera personlig integritet och visa gott omdöme när det gäller namnpublicering. 

Inriktningar
För den som väljer att inrikta sig mot etermedierna (radio eller TV) ställs allt högre krav på effektivitet och flexibilitet. Det blir allt viktigare att kunna behärska tekniken i flera olika medier. En Tv-journalist på en lokalredaktion söker information genom att ringa runt eller söka på datorn. Man filmar kanske själv, klipper ihop inslaget, presenterar det i studion och sänder det, samtidigt som man publicerar en kort version med bild på webben och tar emot tittarnas synpunkter och ger återkoppling vid behov. Den nya rollen, där man är ensamt ansvarig för en redaktion på en ort kan också kallas videojournalist. 

I etermedierna behövs en hög grad av social kompetens, som radiojournalist kan du få en timme på sig att hitta någon att intervjua, spela in intervjun och redigera den inför sändning. Radiojournalisten måste komma tillbaka med ett resultat, sändningen kan inte starta utan att inslaget är klart, och den kan heller inte skjutas upp om man blir försenad. 

Tidningsjournalisterna måste ofta vara lika snabba, deras material ska ut på webben så fort som möjligt, även om tidningen inte trycks förrän på kvällen. Vissa journalister arbetar huvudsakligen med att ta fram information till kollegor eller redaktionen, och kan då kallas researchers. 

På större tidningar finns ofta redigerare som granskar texter och bilder och bestämmer hur de färdiga sidorna ska se ut. Dock blir tidningssidorna allt mer styrda efter mallar, vilket gör att djupare grafiska kunskaper inte alltid efterfrågas. Inom till exempel vecko- och månadspress kan jobbet handla mer om form än innehåll och yrket kallas då Art Director (se separat beskrivning av yrket).Redaktören är den som samordnar en redaktion, en bok eller en bilaga i en tidning. Att vara redaktör är en roll snarare än ett yrke, och det är inte alla redaktörer som är journalister eller har journalistiska arbetsuppgifter.

Finns det jobb för journalister?

Det råder idag mycket hård konkurrens om jobben enligt Arbetsförmedlingen.


Utbildning


Idag är journalistutbildning oftast en förutsättning för att få arbete inom branschen. Det finns flera olika former av utbildningar. 

Högskoleutbildning finns på några orter i landet och är antingen inriktad mot journalistikforskning eller mot mer praktiskt arbete inom till exempel etermedia eller tryckta medier. Utbildningen är 3 år och kan byggas på mot en mastersexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne. Mer information kring högskoleutbildningarna finns på Studera.nu.

Inom Yrkeshögskolan erbjuds vissa utbildningar inom mediaområdet, utifrån arbetsgivarnas behov av en viss kompetens som efterfrågas lokalt. Utbildningarna är ett till två år långa. Mer information finns hos Myndigheten för yrkeshögskolan

Ett antal folkhögskolor utbildar journalister. Ofta är utbildningarna på ett eller två år och specialiserade mot till exempel radio eller foto. Mer information finns på folkhogskola.nu

Ett stort antal fristående utbildningsanordnare erbjuder utbildning inom medieområdet. Kontrollera vad som gäller för rätten till studiemedel för dessa utbildningar.

En utbildning inom journalistområdet kan leda fram till många olika yrken utöver journalistik. Många som utbildat sig inom området möter svårigheter när det gäller att etablera sig inom yrkesområdet, och en del hamnar i stället i andra yrken. Till exempel blir många utredare inom offentlig förvaltning, arbetar som informatörer eller går vidare och arbetar med webbutveckling i någon form.




Detta är inte ett av Sacos yrken

Journalist tillhör inte de yrken som Sacoförbunden representerar och vi kan därför inte besvara frågor om yrket och utbildningen.