Jurist

Juristutbildningen ger dig en god grund för arbete inom en rad olika områden inom såväl den offentliga som den privata sektorn.

Kort om jurist


Som jurist är du både rådgivare och expert på frågor som rör lag och avtal. Arbetsuppgifterna skiftar beroende på vilket område du väljer att jobba inom. Vanliga sysslor är att förhandla, granska eller upprätta kontrakt och andra rättsliga handlingar. Arbetsplatserna kan vara privata företag, offentlig förvaltning eller inom rättsväsendet. 

Idag jobbar endast 4 av 10 jurister med traditionellt juridiska arbetsuppgifter. De övriga arbetar med allt från ledarskap och organisationsutveckling till marknadsföring. Juristprogrammet leder till en yrkesexamen och kräver 4,5 års heltidsstudier. Rättsvetenskap och affärsjuridik är vanliga huvudämnen.

Jobbet


 Hur är juristers lön?

  • Medianlön för nyexaminerade: 29 300 kronor/månad
  • Medianlön 10 år efter examen: 45 500 kronor/månad
  • Medianlön 20 år efter examen: 56 800 kr/månad

(Uppgifterna är från Sacos lönestatistik 2017)

Jämför med andra löner

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och möjlighet till löneutveckling för 36 olika utbildningar.

Finns det jobb för jurister?

  • För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).
  • För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Prognos om fem år

Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadprognos Framtidsutsikter

Vad arbetar jurister med?

Som jurist får du tillgång till en bred arbetsmarknad och ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer.

Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige. Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som till stor del är inriktad på att lära sig den juridiska metoden, juridisk problemlösning och praktiska övningar. Det ger juriststudenter en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet.

Jurister utvecklar genom utbildningen allmänna färdigheter som att hantera stora mängder information, samt att analysera och lösa problem. Juristens finns över hela arbetsmarknaden och bara 4 av 10 jurister jobbar med traditionellt juridiska arbetsuppgifter som du kan läsa mer om nedan. Övriga jurister jobbar med allt från ledarskap och organisationsutveckling till marknadsföring.

Här följer de branscher som är vanligast att jurister arbetar inom


Advokatbyråer och juridiska byråer
Jurister som arbetar på advokatbyråer och juridiska byråer arbetar oftast juridiska biträden eller advokater och de arbetar med att hjälpa privatpersoner, företag och organisationer med olika typer av juridiska frågor. Man kan exempelvis arbeta med familjerätt (testamenten, vårdnadstvister), affärsrätt (avtal, börsintroduktioner, konkurser) eller brottmål (försvarare eller målsägande biträde). Läs mer under "Inriktningar & vidareutbildning" om hur du blir advokat.

Övrig privat sektor
Det blir allt vanligare för jurister att arbeta inom andra delar av privat sektor än byråer. Många arbetar på till exempel försäkringsbolag, banker, finansbolag, intresseorganisationer samt industri- och handelsföretag. Vanliga arbetsuppgifter är att utreda, upprätta och granska kontrakt och andra rättsliga handlingar, förhandla samt föra processer. I vissa fall rör det sig om rent juridiskt arbete, till exempel som bolagsjurist, i andra fall är det juridiska frågor i kombination med ekonomiska och administrativa inslag, exempelvis inom skatterätt. Allt fler jurister arbetar inom informations, medie- och IT-bolag. Det förekommer också att jurister arbetar som fastighetsmäklare eller inom bevaknings- och inkassoföretag. Arbetsrätt är ett viktigt rättsområde inom såväl företags personalavdelningar som inom fackförbund och arbetsgivarorganisationer. En allt viktigare del av företags verksamhet omfattas av immaterialrätt, som handlar om bland annat patent, varumärken och licensavtal.

Rättsväsendet
Inom rättsväsendet kan du som jurist arbeta med klassiska juristyrken som domare, åklagare och kronofogde. Gemensamt för dessa är kravet på en juristexamen, svenskt medborgarskap samt att man efter examen har genomgått notarietjänstgöring (läs mer under "Inriktningar och vidareutbildning" nedan).

Högskolor och universitet
Jurister med doktorsexamen arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning (läs mer under "Utbildningens längd" nedan). Forskarna analyserar hur rättsregler tillämpas och hur de kan ändras. Samhällets snabba förändringar har ökat behovet av juridisk forskning. Många forskare inom juridik närmar sig nu pensionsåldern, varför det behövs ett tillskott av disputerade jurister. (Se också Lärare/ forskare vid universitet och högskolor.).

Övrig offentlig förvaltning
Inom statlig sektor arbetar jurister i riksdagen och Regeringskansliet samt på myndigheter såsom Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och på länsstyrelser. En del jurister arbetar som tjänstemän inom de statliga affärsverken och inom kommuner samt landsting. Andra arbetar som tjänstemän inom kriminalvården och social omsorg. Arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsområde, men det är vanligt att bereda, föredra och verkställa politiska beslut, handlägga ärenden, utreda, förhandla, avtala och sköta personalfrågor.

Internationellt arbete
Utrikesdepartementet antar jurister till Diplomatprogrammet, vilka får möjlighet att arbeta i utrikesrepresentationen. Jurister kan också arbeta inom internationella organisationer, som FN:s organ, EU:s institutioner, Europarådet eller andra mellanstatliga organisationer och internationella intresseorganisationer. Jurister som arbetar internationellt är ofta specialiserade på folkrätt, mänskliga rättigheter, EU-rätt eller affärsrätt.

Flera större svenska advokatbyråer har filialer utomlands eller samarbetar med utländska byråer, vilket möjliggör en internationell karriär även för svenska affärsjurister. Kraven på utbildning, språkkunskaper och yrkeserfarenhet är ofta höga för att arbeta internationellt. Jurister med kunskaper i utländsk och internationell rätt efterfrågas allt mer, även för arbete i Sverige.

Några vanliga yrkestitlar


Advokat

Advokat förknippas kanske oftast med att arbeta som försvarare i rättegångar, men en advokat gör mycket annat också. Det är till exempel vanligt att arbeta som rådgivare angående avtal inom familjen, att upprätta testamente, hjälpa företag med avtalsskrivningar, rådgivning och kontakter med myndigheter. (Läs mer under "Inriktningar och vidareutbildning" nedan).

Domare
Domare dömer i mål i domstolar. Antingen arbetar domaren i en allmän domstol, där det framför allt handlar om tviste- eller brottsmål, eller i en förvaltningsdomstol, där målen handlar om till exempel skatter, socialförsäkringar eller sociala frågor.

Kronofogde
Kronofogdemyndigheten har till uppgift att se till att obetalda skulder blir betalda. De ska också hjälpa hårt skuldsatta till att så småningom få en ordnad ekonomi. Som kronofogde utreder du självständigt de skuldsattas ekonomiska situation och beslutar om lämpliga åtgärder så att skulderna betalas. För att bli kronofogde ska du ha juristexamen och tingsmeritering följt av en cirka ettårig internutbildning vid kronofogdemyndigheten. Läs mer på www.kronofogden.se.

Åklagare
Åklagare utreder brott tillsammans med polisen. De beslutar om en anklagad ska åtalas och driver åtalet i domstol.

Bolagsjurist
Många jurister jobbar med att utreda juridiska frågor på företag. Vanligen omfattas avtalsfrågor, villkorfrågor och tolkning av relevanta lagrum. Det kan även ingå att representera företaget vid eventuella tvister i domstol.

Jobba i Sverige med en utländsk juristexamen

Jurist är ett reglerat yrke i Sverige. Det betyder att en jurist med utländsk examen som vill arbeta på samma villkor som någon med en svensk examen måste skaffa en svensk examen. Om du vill bli domare, advokat eller åklagare måste du ha svensk examen. Stockholms Universitet erbjuder en kompletteringsutbildning för personer med utländsk juristexamen. Läs mer på här.

Notarietjänstgöring

Notarietjänstgöring innebär att du gör praktik i en domstol under två år. Det kallas för att sitta ting. För att kunna sitta ting krävs en juristexamen. Du sitter ting vid tingsrätt eller länsrätt. Du måste ha en juristexamen för att få göra notarietjänstgöring.

Advokat

För att få kalla sig advokat krävs att du är medlem i Sveriges Advokatsamfund. Ett medlemskap förutsätter att du är bosatt i ett EES-land, har svensk juristexamen eller motsvarande utbildning från ett EES-land och erfarenhet och goda omdömen från fem års arbete som jurist.

Domare och åklagare

För att bli åklagare eller domare måste du ha en juristexamen, svenskt medborgarskap och ha gjort notarietjänstgöring.

Kronofogde

För att bli kronofogde måste du ha juristexamen, svenskt medborgarskap och ha gjort notarietjänstgöring eller ha genomgått den praktik som Skatteverket arrangerar.

Bedömning av din utländska utbildning

UHR bedömer vad din utländska utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.
Läs mer på www.uhr.se

Jobba utomlands med en svensk juristexamen

Eftersom den juridiska utbildningen i första hand är inriktad på svensk rätt och det svenska rättssystemet är möjligheterna för jurister att arbeta i andra länder något begränsade. Det blir dock allt enklare att arbeta utomlands, framför allt inom EU, svenska företag och internationella organisationer, läs mer under "Internationellt arbete" under första rubriken.


Utbildning


Utbildningens längd

Juristprogrammet leder till en yrkesexamen, en så kallad juristexamen, är 270 högskolepoäng eller 4,5 års heltidsstudier.

Andra juridiska utbildningsprogram omfattar heltidsstudier på minst 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare två år för en masterexamen. Rättsvetenskap och affärsjuridik är vanliga huvudämnen.

På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år.

Läs mer på www.antagning.se.

Inriktningar & vidareutbildning

Juristprogrammet omfattar samtliga rättsområden som civilrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, internationell rätt samt rättsfilosofi och rättshistoria. Utöver detta tillkommer valbara fördjupningskurser inom exempelvis EU-rätt eller kommersiell rätt. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng. Juristprogrammet leder till juristexamen, en yrkesexamen inom juridik. Juristexamen är ett formellt krav för att göra notarietjänstgöring samt för att kunna titulera sig advokat senare i yrkeslivet.

De andra juridiska utbildningsprogrammen leder till en examen i rättsvetenskap, affärsrätt, handelsrätt eller annat juridiskt ämne. Dessa utbildningars tyngdpunkt ligger vanligtvis inom förvaltningsrätt, skatterätt, avtalsrätt, köprätt, arbetsrätt, associationsrätt, immaterialrätt, konkurrens eller marknadsrätt, men kan också innefatta ämnen som ekonomi och språk.

Notarietjänstgöring
Notarietjänstgöring är en slags betald praktik på domstol som pågår under två år. Tjänstgöringen förläggs huvudsakligen till en tingsrätt eller förvaltningsrätt men delar av praktiken kan även förläggas till andra myndigheter. För mer information, se www.dom.se.

För att kunna ansöka om att "sitta ting" eller tingsmeriteras, som det kallas, krävs en juristexamen. Notarietjänstgöring är ett formellt krav för tjänster som domare eller åklagare inom rättsväsendet (läs mer under "Rättsväsendet" ovan) och kan också vara en värdefull merit på andra områden.

Varje år anställs runt 500 notarier vid landets tingsrätter och förvaltningsrätter. Urvalet till platserna sker baserat på examensbetyg, ytterligare akademiska poäng samt juridisk arbetslivserfarenhet. Konkurrens kan på flera håll vara hård så du kan behöva "sitta ting" i en annan stad än den där du bor/studerar. För mer information om notarietjänstgöring, se www.notarie.se.

Advokat
För att få titulera sig advokat krävs att man är medlem i Sveriges Advokatsamfund. Ett medlemskap förutsätter att man är bosatt i ett EES-land, har svensk juristexamen eller motsvarande utbildning från ett EES-land, tre års praktik som jurist med goda omdömen samt genomgått advokatexamen. Titeln är en form av kvalitetsstämpel, men även jurister som inte är advokater kan arbeta med samma typ av arbetsuppgifter.

Här kan du studera

  • Juristprogrammet: Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet och Örebro universitet.
  • Affärsjuridiska kandidatprogrammet: Linköpings universitet.
  • Rättsvetenskapliga program: Luleå tekniska universitet och Örebro universitet. 
  • Förvaltningsjuridiska programmet: Mittuniversitetet i Östersund

Många högskolor erbjuder också fristående kurser i juridiska ämnen som exempelvis arbetsrätt, rättsvetenskap och handelsrätt. Läs mer på respektive högskolas webbsida och på www.antagning.se.

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För juristutbildningen gäller områdesbehörighet 1. För andra utbildningar med juridisk inriktning varierar antagningskriterierna .Se information om behörighet på Studera.nu.

Titta närmare på kraven för respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det finnas vanligtvis goda möjligheter till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Det finns även ideella organisationer som samordnar praktik och andra mer praktiska utbyten under studietiden. Efter genomförd kandidatutbildning finns möjlighet till mastersutbildning utomlands, kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.


Jusek är Sacos expert på juristyrken

Sacos förbund arbetar med att hjälpa sina medlemmar i karriärfrågor och med förbättra deras arbetsvillkor. Därför är de experter på de yrken och utbildningar de företräder. De har också skrivit informationen om yrket på den här sidan.

Jusek

www.jusek.se