Ny rapport: Högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än i början av 2000-talet

Utbildningskraven på arbetsmarknaden har ökat markant under 2000-talet. Andelen anställda med minst 3-årig högskoleutbildning har ökat från 16 till 27 procent och i privat sektor har andelen nästan fördubblats. Samtidigt visar studier att Sverige är ett av de länder inom OECD där högskoleutbildning lönar sig sämst.

Högskolepremien visar förenklat hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade. Sacos rapport visar att högskolepremien har fallit under 2000-talet. Framför allt har den minskat i privat och statlig sektor.

– Teknisk utveckling påverkar många akademikeryrken och under 2000-talet kan det ha medfört en ökad effektivisering som i sin tur har förändrat arbetsuppgifterna för högskoleutbildade i såväl privat som offentlig sektor. Detta kan ha slagit igenom på akademikernas löner under 2000-talet, säger Håkan Regnér, chefsekonom på Saco.

Rapporten visar också att premien har fallit särskilt mycket för 5-åriga högskoleutbildningar samt att lönepremien för olika långa högskoleutbildningar närmar sig varandra.

– Lön och löneutveckling är faktorer som uppmuntrar till långa studier i unga år och vidareutbildning under yrkeslivet. Därför är det oroväckande att premien för högskoleutbildning minskat. Ett kunskapssamhälle bygger på att det är privatekonomiskt lönsamt att utbilda sig. Annars är risken stor att färre väljer att satsa på långa studier till samhällsbärande akademikeryrken, säger Håkan Regnér.

Arbetsmarknaden är dynamisk och periodvis försvinner gamla arbetsuppgifter samtidigt som det skapas helt nya. Därför är det viktigt att det finns ett bra stöd från samhället till de som behöver ställa om eller bygga på sina kunskaper.

– En viktig pusselbit är det nya studiemedlet för yrkesverksamma, omställningsstudiestödet, som träder i kraft under hösten. Det minskar individens kostnader för att vidareutbilda sig eller ställa om till nya arbetsuppgifter. Även högskolan måste dra sitt strå till stacken genom att anpassa och utveckla utbildningsutbudet så att det blir relevant för yrkesverksamma. Det kan kräva särskilda resurser för att inte tränga undan utbildning för yngre, säger Håkan Regnér.