Välfärdens framtida finansiering
Den generella välfärden i Sverige kommer allt närmare en kostnadskris och många menar att höjda skatter inte är en långsiktigt hållbar lösning på välfärdens långsiktiga finansiering. I rapporten presenteras den problembild som under lång tid diskuteras i den offentliga debatten.
Mycket talar för att trycket på de offentliga finanserna kommer att öka i framtiden, av bland annat de skäl som presenterats i rapporten. Men problemen är här redan idag, vilket bland annat visade sig i utfallet från det senaste kommunalvalet. Invånarna i många kommuner har tröttnat på sina lokala partiers förmåga att hantera välfärdsfrågorna lokalt. Det har medfört att nya vårdrelaterade partier har röstats fram för att på så sätt ge välfärdsfrågan en högre prioritering och som ligger i linje med invånarna i kommunen. Välfärdsfrågor blir allt viktigare, och mycket talar därför för att efterfrågan kommer att öka, speciellt om tillgängligheten dessutom ökar. Hur ser då finansieringsalternativen ut med en bevarad eller modifierad välfärdsmodell? Nedan följer några av de alternativ som har diskuterats i debatten.
Högre skatter eller avgifter
Om Sverige ska behålla den svenska modellen med en generell välfärd som finansieras solidariskt via skatter, så är det oundvikligt att skatteintäkterna måste öka, om kvaliteten i välfärden ska kunna öka. Men det finns gränser för hur höga skatterna kan vara, vilket gör det nödvändigt med en prioriteringsdiskussion om vad som bör ingå i det offentliga åtagandet. Det är speciellt viktigt om vi samtidigt vill ha lägre skatt på den enskilt största skattebasen, nämligen arbete.
Ökad sysselsättning
Hög sysselsättningsgrad innebär bredare skattebaser, vilket leder till ökade skatteintäkter. Arbetslinjen är därför central. Matchningen på arbetsmarknaden måste därför förbättras och arbetsmarknadens funktionssätt utvecklas.
Fler arbetade timmar
Ett ökat arbetsutbud genom möjligheten att arbeta längre i livet breddar också skattebaserna. Politiska reformer som underlättar och motiverar till ett hållbart arbetsliv och som möjliggör ett längre arbetsliv är nödvändigt.
Förebygga ohälsa – hållbar hälsa
En friskare befolkning minskar belastningen på den offentliga välfärden och ger fler arbetade timmar och ökad sysselsättning. Arbetsgivare utvecklar och anpassar arbetsplatserna för att förhindra ohälsosam arbetsbelastning och utvecklar den organisatoriska och sociala förutsättningarna för detta. Det är betydligt lättare att förebygga ohälsa, än att rehabilitera tillbaka till god hälsa. Det är viktigt att arbetsgivare motiveras att göra rätt från början.
Ökad effektivitet inom vård och omsorg, ger mer vård för pengarna
Digitalisering, robotisering och AI kan effektivisera vården och lösa en del av finansieringsproblemen på längre sikt. Men utvecklingen av ny teknik kostar pengar. Det kommer därför att krävas investeringar för framtiden, vilket kräver politisk handlingskraft.
Omprioriteringar inom offentlig sektor till vård- och omsorgssystem
Om all välfärd ska finansieras solidariskt via skatter kommer det förr eller senare att vara nödvändigt att se över vilka åtagandens om ska prioriteras. Att prioritera bort viktiga delar av kostnadsskäl kan vara svårt när välståndet ökar i befolkningen. Fram till idag har omprioriteringar varit en del av lösningen. Frågan är hur långt vi kan komma på den vägen?
Privata försäkringslösningar och egenavgifter
Ett ökat inslag av försäkringslösningar är ett avsteg från en skattefinansierad generell välfärd. Det är viktigt att förstå konsekvenserna av att utvidga detta alternativ. Samtidigt kanske det är den enda realistiska vägen på sikt. Sjukvårdsförsäkringar kommer redan idag på bred front. Äldres situation har i ökande omfattning handlat om hemtjänst, snarare än särskilt boende. Äldreomsorgsförsäkringar är kanske ytterligare en form av försäkring som kommer att bli nödvändig. Men situationen med egenavgifter och privata försäkringar kan leda oss ifrån ett mindre jämlikt system. Om denna väg ska breddas bör det ske under kontrollerade former, för att undvika de problem som finns i till exempel det amerikanska systemet.
Kollektiva försäkringar förhandlade via arbetsmarknadens parter
Alla har inte tillgång till kollektivavtal, vilket innebär att även detta alternativ blir ett avsteg från den generella välfärdens princip. Det bidrar till ett mindre jämlikt välfärdssystem.
Detta är några av de möjliga lösningar som skulle kunna utredas. Finns det fler lösningar?
Denna rapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Sacos ordföranderåd den 2 oktober 2018. Under det möte diskuterades frågan om välfärdens framtida finansiering.
Kontaktperson
Senast uppdaterad: 2021-03-26