Akademikers etablering efter examen är hög
När arbetsmarknaden bromsar in ifrågasätts ofta värdet av en akademisk utbildning. Men en ny rapport från Saco visar att högskolan fortsatt ger en stark och stabil etablering på arbetsmarknaden.
Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur, vilket gör det svårt för nyexaminerade att ta sig in på arbetsmarknaden. Men statistik från SCB och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att drygt 85 procent av akademikerna är etablerade eller förankrade på arbetsmarknaden ett år efter examen. Generellt är etableringsgraden efter högskolan hög, det vill säga de allra flesta får ett jobb relativt snabbt efter sina studier.
Etableringen varierar mellan olika utbildningar
Det första steget in på arbetsmarknaden kan se olika ut beroende på till exempel var i landet du bor eller söker jobb. Etableringen varierar också mellan olika utbildningar, men mönstret är tydligt: högskoleutbildade har generellt en stark position, även när arbetsmarknaden försvagas. Yrkesexamina leder ofta till snabbare inträde i specifika yrken. Generella examina kan innebära en mer varierad start – men också en bredare kompetens som ger fler möjligheter över tid. Utvecklingen visar att etablering efter utbildning inte enbart är en fråga om utbildningsform, utan i hög grad påverkas av det ekonomiska läget. På längre sikt spelar också utbildningens innehåll och bredd en avgörande roll.
– I en lågkonjunktur drabbas alltid unga hårdare, men högskoleutbildning visar sig ge en tydlig motståndskraft. Akademiker står sig relativt väl även när arbetsmarknaden kyls av, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Saco.
I den offentliga debatten ställs högskolan ofta mot yrkeshögskolan, där den senare beskrivs som mer effektiv och bättre anpassad till arbetsmarknadens behov. Men jämförbar statistik visar att högskoleutbildade i genomsnitt har en minst lika hög förankring på arbetsmarknaden ett år efter examen. Samtidigt har även yrkeshögskolans resultat påverkats negativt av konjunkturförsvagningen.
Saco menar att Sverige behöver ett utbildningssystem där högskolan och yrkeshögskolan ses som kompletterande delar av kompetensförsörjningen – inte som konkurrenter. Ett ensidigt fokus på snabb matchning riskerar att tränga undan utbildningar som är avgörande för samhällets långsiktiga utveckling.
Kontaktperson
- Ämne:
- Arbetsmarknad,
- Samhällsekonomi