Hög tid att agera för en bättre arbetsmiljö
Vad är det som orsakar besvär i arbetslivet för akademikerna och vilka är vanligast? Saco har i den här rapporten fördjupat sig i Arbetsmiljöverkets statistik om arbetsorsakade besvär. I förlängningen kan de leda till begränsningar i och utanför arbetet och sjukskrivning. Rapporten beskriver hur problemen ser ut idag och vad vi kan göra bättre.
Var fjärde sysselsatt uppger besvär kopplat till arbetet och de allra flesta besvär orsakas av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse. Akademikers vanligaste besvär är trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest och koncentrationsproblem och de är vanligare bland akademiker än för andra grupper.
Hela 46 procent av akademikerna uppger att de har problem med minne, koncentration, huvudvärk eller tankeförmåga. Kvinnorna uppger att de haft mer besvär än männen. Nästan två tredjedelar uppger för hög arbetsbelastning och en tredjedel otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren som orsak.
Återhämtning är viktigt för att hantera hög arbetsbelastning och forskning visar att kvinnor får mindre återhämtning i arbetet. Av akademikerna uppger 50 procent av männen och 60 procent av kvinnorna att de inte kan koppla bort tankarna på jobbet, någon gång varje vecka.
Det är tydligt att det är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som är problematisk för akademikerna och som kan ge arbetsorsakade besvär med långvarig ohälsa och sjukskrivning som följd. Det är nu tio år sedan reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö infördes gör det uppenbart att problemet inte är brist på kunskap, utan brist på handling.
Saco anser nu att detta behöver göras:
- Kom in tidigt i riskkedjan!
Stärk det förebyggande perspektivet genom ett aktivt arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö så att risker fångas upp och åtgärdas tidigt.
- Förebygg ohälsosam arbetsbelastning och skapa bättre förutsättningar för återhämtning.
Vi behöver uppmärksamma både behovet av återhämtning på arbetet och efter arbetet. Bygg i större utsträckning in återhämtning i arbetets organisering med möjlighet till variationer i arbetsuppgifter, tempo och upplägg. - Åtgärda de hinder som forskningen uppmärksammat och gör organisatoriska åtgärder möjliga i praktiken.
Den högre ledningen behöver säkerställa ett gott arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Ge första linjens chefer handlingsutrymme i form av mandat, tid, stöd och resurser att arbeta med.
- Använd arbetsanpassning mer förebyggande
Om grundproblemet ligger i den organisatoriska arbetsmiljön med obalans mellan krav och resurser med för hög arbetsbelastning, behöver åtgärder i organisationen ske parallellt för att individens arbetsanpassning ska bli hållbar. - Skifta fokus från individåtgärder till organisatoriska åtgärder
Forskning visar att trots att många problem i arbetsmiljön beskrivs som organisatoriska, är den vanligaste åtgärden på individnivå. Vi måste flytta fokus från individstöd till att skapa förändringar i arbetets organisering där problemen uppstår.