”Behåll viktiga pappret för högskoleprovet”

Varje termin skriver cirka 50 000 blivande studenter högskoleprovet i hopp om att ta sig in på sin drömutbildning. Det finns i dag ett flertal sätt att ta sig in på olika kurser och program, men systemet är inte så transparent som det skulle kunna vara. Nu vill myndigheten som ansvarar för högskoleprov, information om högre utbildning och breddad rekrytering ytterligare försvåra möjligheterna för de som skriver högskoleprovet att göra ett informerat val.

Det slutgiltiga resultatet från högskoleprovet skickas ut efter att ansökan till högskolan har stängt. Men det finns ett sätt att få ett preliminärt resultat några dagar efter provet. Vid provtillfället får varje deltagare ett orange kontrollpapper som ger möjligheten att via det facit som släpps några dagar efter provet se ett preliminärt resultat. Det slutgiltiga resultatet kan variera något på grund av att högskoleprovet viktas mot utbildningsbakgrund och en rad andra kriterier. Det preliminära resultatet ger den blivande studenten en fingervisning om vilka program som ligger inom räckhåll poängmässigt, och vilka som inte gör det. Kontrollpappret har spelar därför en mycket viktig roll i valet av utbildning.

Universitets- och högskolerådet (UHR) är den myndighet som ansvarar för högskoleprovet. Det är även den myndighet som ansvarar för information om högskolestudier och har ett ansvar att främja breddad rekrytering till högskolan. UHR planerar nu att helt ta bort systemet med personligt kontrollpapper på högskoleprovet. Det skulle innebära att alla provskrivare får göra ansökningar till universitetsutbildningar i blindo, utan att kunna bedöma sitt resultat på högskoleprovet.

Stress och oro är redan förhöjd hos de unga som vill få en andra chans i antagningssystemet och vi ser risker att stressen och oron skulle öka kraftigt, alldeles i onödan. Kontrollpappret, och möjligheten att göra en ungefärlig skattning av ens framtida möjligheter, är en viktig del i att kunna planera för sin framtid, och sina chanser att komma in på sin drömutbildning.

Skälen för UHR att ta bort kontrollpappren är till stor del av administrativ art, för att göra det enklare och snabbare att anordna provet. I den korta konsekvensutredning som UHR genomfört hänvisar myndigheten enbart mycket svepande till provskrivarnas intresse, i stället fokuserar man på provanordnarna. UHR har alltså inte gjort någon faktisk undersökning bland provskrivare. Myndigheten menar att kontrollpappret är en service. Vi menar att kontrollpappret är en nödvändighet för att en person som ska välja utbildning kan göra ett informerat val.

Det är anmärkningsvärt att myndigheten inte tagit provskrivarnas perspektiv i beaktning innan man utformar ett förslag som så direkt påverkar ansökningsprocessen. Universitetskanslersämbetet har i sin analys av avhopp från högskolan kommit fram till att blivande studenter väljer utbildningar som de tror att de kan klara av. Utan att veta sitt preliminära resultat på högskoleprovet riskerar gruppen som har låga betyg från gymnasiet att välja utbildningar som präglas av låga antagningspoäng. Det skulle bidra till en större homogenisering av många av de utbildningar som är allra svårast att komma in på.

Ett annat argument för att ta bort kontrollpappret är att det möjliggör fusk under provets gång. De fuskskandaler som uppdagats runt högskoleprovet de senaste åren är förkastliga, men det har varit högteknologiska lösningar med hörselsnäckor och digital kommunikation. Problemet har inte legat hos det anspråkslösa kontrollpappret som UHR nu vill ta bort. I sådant fall verkar det nästan som om UHR tappat fotfästet i sin iver att täppa igen potentiella hål i säkerheten runt provet.

Sammantaget uppvisar UHR en bekymmersam nonchalans gentemot alla de provskrivare för vilka högskoleprovet är den helt avgörande livlinan i ansökningsprocessen. Förslaget att ta bort kontrollpappret är ett olyckligt och stressframkallande ingrepp som snarast behöver dras tillbaka.

Mimmi Rönnqvist
ordförande Saco studentråd

Ebba Kock
ordförande Sveriges Elevkårer

Debattartikel i Svenska Dagbladet 21 juni 2019.