”Examenslån lösning när studenter valt fel”
För många studenter räcker inte studiemedlet hela vägen till examen, på grund av fel val av utbildning i början av studierna. Alla parter kan vinna på att det införs ett examenslån, skriver Malin Påhls Hansson och Nils Karlsson, Saco studentråd.
Det är lätt att göra felval och svårt att göra informerade studieval. Många inser sitt felval först efter flera terminer. Den som byter till en längre utbildning kan stå inför förödande studiemedelsbrist. Förmågan att hantera den skiljer sig markant mellan personer med olika socioekonomiska förutsättningar.
Många studenter vittnar om full sysselsättning från studier och extrajobb under hela läsåret. Ingen vinner på att studenter offrar studietid eller hälsoviktig vilotid för bisysslor, och kanske tvingas till studieavbrott. En fördröjd examen kostar den enskilde i form av minskad livsinkomst, staten i form av missade skatteintäkter, samhället i form av mindre högutbildad arbetskraft och Sverige i form av förlorad tillväxt. Flera av de berörda långa utbildningarna leder dessutom till bristyrken.
Relevanta jobb under studietiden ger värdefulla erfarenheter, meriter och kontakter, men nära hälften av studenterna arbetar med jobb utan utbildningsanknytning. När de tar jobb med låga utbildningskrav tränger de undan andra med svagare ställning. Samtidigt verkar allt fler "taktikstudera" på gymnasienivå för att få gymnasialt studiemedel, vilket tränger undan andra som hade haft större nytta av kurserna. Mellan åren 2012 och 2017 ökade antalet beviljanden av gymnasialt studiemedel till personer som använt minst halva eftergymnasiala studiemedlet, från 1 326 till 2 165. Främst berörs skolformerna komvux och folkhögskola, som utgör viktiga vägar in i samhället för socioekonomiskt svaga personer.
Saco studentråds lösning är ett "examenslån". Studenter som vill slutföra studier bortom en kandidatexamen eller en längre utbildnings första tre år, men har slut på eftergymnasialt studiemedel, skulle erbjudas ett studiestöd som helt består av lån. Staten skulle därigenom värna sitt och samhällets intresse av en skyndsam examen – till minimal kostnad, eftersom lånet betalas tillbaka.
En invändning kan vara att examenslånet inte löser orsakerna till felval och omval. Vi instämmer. Det behövs bättre studie- och yrkesvägledning under hela utbildningskedjan. Anpassade urval kan användas för att anta studenter med bättre motivation och potential. Dock, även med bättre matchning in skulle felval och omval fortfarande ske. Information är aldrig perfekt, omständigheter förändras, personer utvecklas och mognar. Saco studentråd ser ett påtagligt behov av att konsekvenserna av felval framgent hanteras på ett mer ekonomiskt sätt.
En andra invändning kan vara att studenternas skuldbörda skulle öka. Vi instämmer. Skuldökningen är dock mycket liten jämfört med den försämrade livsinkomst som förlängd studietid medför. Svenskt Näringsliv har visat att en förskjutning av etableringsåldern kan förändra livsinkomsten med 596 300 kronor per två år, eller nästan 300 000 kronor per år, för femåriga utbildningar. Examenslånet skulle under ett år öka studieskulden med 100 000 kronor vid fullt uttag, eller 50 000 kronor vid halvt uttag.
En tredje invändning kan vara att staten i stället kan förlänga studiemedlet, för att komma ikapp Bolognaprocessen. Många fyraåriga magisterexamina har blivit femåriga masterexamina. Civilingenjör-, sjukhusfysiker- och arkitektexamina har blivit femåriga. Det nya läkarprogrammet blir sexårigt. Dessutom talas det om att fler bör läsa kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att bli ämneslärare, men många med femåriga examina eller längre studier har inte kvar studiemedel till tre terminer av KPU. Vi instämmer med problembilden men ser inte en motsättning mellan examenslånet, som vore en generell säkerhetsventil, och ett lite längre studiemedel för de längsta utbildningarna.
En fjärde invändning kan vara att studiemedlet redan är generöst i Sverige. Vi instämmer, med förbehåll för att allt är relativt. Studiemedlet har en kortare maximal längd i Sverige än i övriga nordiska länder. Bidragets andel är lägre i Sverige än i Danmark, Norge och Finland. Antalet veckor med studiestöd är mindre i Sverige än i Danmark och Norge. Examenslånet skulle inte heller göra det svenska studiemedlet generösare, bara smartare.
Saco studentråd uppmanar Sveriges kommande regering att investera i morgondagens samhällsbyggare! Examenslånet vore en ekonomiskt rationell lösning på studiemedelsbrist efter felval och de allvarliga problem som följer. Examenslånet vore en reform som alla parter kan vinna på. En minimal kostnad kan skapa en större vinst för staten och samhället, lagom till det första statliga studielånets hundraårsjubileum som infaller nästa år.
Malin Påhls Hansson
ordförande Saco studentråd
Nils Karlsson
ledamot med ansvar för studiemedelsfrågor Saco studentråd
Senast uppdaterad: 2019-01-07