Hoppa till huvudinnehåll
Studier

Höj inte trösklarna till högre utbildning

Ungas tillgång till studier ska inte ställas mot yrkesverksammas möjligheter till kompetensväxling. Den föreslagna räntehöjningen på CSN-lån är fel väg att gå, skriver Saco studentråd och Sveriges förenade studentkårer.

Regeringen har föreslagit att räntan på lånedelen av studiemedlet ska bli 11 gånger så hög som i dag. Räntehöjningen föreslås gälla på både nya och gamla CSN-lån och gälla från 2023. Ökad avbetalning på lånen senare i livet innebär i praktiken att det kommer att kosta mer pengar att studera – särskilt för de som väljer att studera långa utbildningar, som lärare, civilingenjör, socionom eller läkare. Höjningen är tänkt att finansiera ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma mitt i livet.

Skapar högre trösklar

Under coronapandemin utökades antalet högskoleplatser för fler i studier och färre arbetssökande. Högskolesektorn agerade krockkudde för den svenska arbetsmarknaden. Att höja räntan för alla de som valde att påbörja eller fortsätta sina studier skapar inte förtroende för studiemedelssystemet och det uppmuntrar inte fler unga till att söka sig till högre utbildning.

Dessutom kommer sannolikt de högre årskostnaderna drabba studerande inom en rad brist- och samhällsviktiga yrken.

En räntehöjning skapar högre trösklar in i högre utbildning. Genom ökad avbetalning senare i livet blir det dyrare att studera och de som främst påverkas är sannolikt de som är mest beroende av studiemedlet för att finansiera sina studier. En av de i särklass vanligaste anledningarna till att personer i dag väljer att avstå från studielån är att de inte vill belasta sin framtida ekonomi, enligt en studie från CSN år 2020. Samtidigt uppger över 80 procent av studerande att studiemedlet ger dem möjlighet att studera. Det är troligt att en räntehöjning resulterar i att fler avstår studielånet och i förlängningen att fler avstår från högre utbildning.

Drabbar bristyrken

Regeringen har föreslagit att för skulder under 230 000 kronor ska återbetalningstiden förlängas med ett år, vilket skulle innebära att det betalda årsbeloppet inte skulle öka. Att förslaget främst skulle drabba individer med särskilt höga studieskulder är dock varken eftersträvansvärt eller sant. En förlängd återbetalningstid innebär inte att den totala kostnaden för lånet blir mindre – bara att den återbetalas under en längre period.

Dessutom kommer sannolikt de högre årskostnaderna drabba studerande inom en rad brist- och samhällsviktiga yrken. Vid heltidsstudier med fullt studielån, genererar en socionomexamen studieskulder på 266 560 kronor, en juristexamen studieskulder på 342 720 kronor och gymnasielärar- eller läkarexamen studieskulder på 418 880 kronor. Att sänka incitamenten eller förvärra snedrekryteringen till dessa utbildningar är inte något som Sverige mår bra av.

Ställ inte unga mot yrkesverksamma

Vi välkomnar förslaget om omställningsstudiestödet. Det är bra att regeringen satsar på vidareutbildning mitt i livet. Med en förväntad hög omställningstakt på arbetsmarknaden i framtiden är det viktigt att yrkesverksamma får goda möjligheter att kompetensutveckla eller ställa om genom hela sitt yrkesliv. Det omställningsstudiestöd som förhandlades fram mellan parterna på arbetsmarknaden underlättar den omställningen.

Däremot är det viktigt att omställningssatsningarna inte går ut över dagens yngre studenter, som ännu inte gjort entré i arbetslivet. Ungas tillgång till studier ska inte ställas mot yrkesverksammas möjligheter till kompetensväxling. Det är en konflikt som inte borde finnas inom svenskt utbildningsväsende.

Satsningar på omställning för yrkesverksamma är bra men det borde finnas andra sätt att finansiera satsningen. En regering med målsättning att minska snedrekryteringen in i högre utbildning borde se allvarligt på vilka konsekvenser en räntehöjning kan få på viljan att studera – särskilt på unga som i dag står och väljer mellan att utbilda sig eller inte.

Albert Ohlin, Ordförande Saco studentråd
Linn Svärd, Ordförande Sveriges förenade studentkårer
Oskar M Wiik, Vice ordförande Sveriges förenade studentkårer
Maja Straht, Vice ordförande Saco studentråd

Debattartikel införd i Altinget 17 september 2021.

Publicerad: 2021-10-03

Senast uppdaterad: 2021-10-03

Dela artikeln