Replik: Avgift för studier löser inga problem

Hela samhället vinner när vissa väljer att utbilda sig. Därför är det också rimligt att hela samhället delar på kostnaden. Studieavgifter utgör ett onekligt hinder till studier, men löser inga problem inom den högre utbildningen.

Väldigt få studenter brukar vara särskilt rika vid starten av sina studier – en del blir det efter avklarad utbildning, andra inte. Faktum är att många studier inte betalar av sig över huvud taget sett till livslöner. Så ur ett individuellt plan är det svårt att förstå vad John Norell och Adam Danieli från Fria Moderata Studentförbundet menar när de skriver att avgiftsfri utbildning är en subvention till rika.

Senare i texten skriver Norell och Danieli att det är höginkomsttagares barn som i större utsträckning studerar. Om det är det som menas med subventionen till höginkomsttagare vill jag påminna om att det inte är någons förälder som studerar utan faktiskt studenten själv.

Att någon är uppväxt med höginkomsttagare till föräldrar betyder inte att personen själv är höginkomsttagare eller särskilt ”bemedlad”. Vårterminen 2021 utgjorde personer över 35 år 20 procent av alla studerande. Att till exempel den här gruppen studerande skulle ha föräldrar som gick in och betalade deras studieavgifter är långt ifrån en självklarhet.

Det andra argumentet som skribenterna anger är att avgiftsfri utbildning driver på utbildningsinflationen. Samtidigt skriver Norell och Danieli senare i texten att efterfrågan på utbildning inte beror ”i någon betydande grad på avgiftsnivåer”. Så enligt skribenterna själva kan studieavgifter knappast vara en ”lösning” på ökad efterfrågan på utbildning.

Att studieavgifter hade förändrat beteendemönstret kring val av utbildning är möjligt – men sannolikt inte på det sättet som Fria Moderata Studentförbundet tror. Länder som Storbritannien och USA har bland världens högsta studieavgifter men betydligt högre andelar som tar en kandidat- eller masterexamen inom humaniora än Sverige. Sveriges har – trots fri utbildning – större betydligt större andel ingenjörer, som ofta möter en lättare arbetsmarknad efter examen.

Däremot hade studieavgifter sannolikt lett till färre lärare, arbetsterapeuter, kemister och socionomer. Det är utbildningar som redan idag knappt eller inte alls betalar av sig sett över en livstid, enligt siffror från Saco. Ingen kan rimligen tro att införandet av studieavgifter skulle locka fler till dessa utbildningar.

Social snedrekrytering eller att välja utbildning på felaktiga arbetsmarknads- eller intressegrunder är absolut ett problem. Men i Fria Moderata Studentförbundets text presenteras inte heller studieavgifter på något sätt som en lösning på det problemet.

För att lösa snedrekryteringen är större satsningar på studie- och yrkesvägledning i grund- och gymnasieskolan viktigare. Likaså bättre information om utbildningarna vid ansökningstillfället. När potentiella studenter får möjlighet att fatta välgrundade beslut kring sin utbildning minskar risken för avhopp, genomströmningen ökar och examensåldern sänks.

Studieutgifter utgör ett hinder för studier, precis som Norell och Danieli menar när de önskar införa studieavgifter för att ändra hur personer investerar i sin utbildning. När Sverige behöver fler socionomer i socialtjänsten, fler jurister i domstolarna, fler ingenjörer på företagen och mer vårdpersonal på sjukhusen är det inte rätt att öka kostnaderna för utbildning och riskera att förvärra snedrekryteringen inom den högre utbildningen.

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd

Repliken införd i SvD Debatt 16 mars 2022