Hoppa till huvudinnehåll
Studier

En mer tillgänglig och synlig studenthälsa

Sveriges universitet och lärosäten brister i omhändertagandet av sina studenter, skriver Albert Ohlin, ordförande i Saco studentråd. Regeringen måste få lärosätena att kartlägga sina studenters behov av stöd, och agera därefter.

Psykisk ohälsa är vanligare bland studenter än bland yrkesverksamma i samma ålder. Studerande som inte får rätt stöd i tid kommer att ta med sig sin problematik in i arbetslivet. Men skillnaden i stöd är stort mellan lärosätena och idag saknas jämförbar information om tillgången och kvalitén på studenthälsa vid olika lärosäten och utbildningar.

Anmälan till höstens kurser och program på Sveriges lärosäten är öppen. Hundratusentals hoppfulla blivande och nuvarande studenter ska välja utbildning och studieort. För att fatta ett väl övervägt beslut krävs däremot mer än bara flashiga texter och högskoleguider. Ett sådant exempel är information om studenthälsan.

Lärosätenas tillhandahållande av hälsovård regleras av Högskoleförordningen 1 kap. 11 §. Där står det att ”högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa”. Den här skrivningen ligger till grund för lärosätenas studenthälsovård.

Det ger lärosätena stort svängrum kring studenthälsovårdens innehåll och utformning. Som resultat skiljer sig servicen som studenterna får oerhört mycket beroende på lärosäte och om de studerar på plats eller på distans, något som UKÄ konstaterade i en rapport 2021. Saco studentråd har tidigare slagit fast att uppdraget för studenthälsan borde förtydligas, för att skapa större likhet mellan lärosätena.

Skillnader mellan lärosäten kan motiveras med att lärosätenas studentpopulationer ser olika ut. Skillnader i utbildningsutbud kan tveklöst motivera mindre skillnader i utbudet av studenthälsovård. Saco studentråd anser däremot att lärosätena inte kartlägger eller följer upp sina studenters mående i en sådan utsträckning att det är motiverat att ha stora skillnader. Orsaken verkar långt mer organisatorisk och ekonomisk än motiverad från studenternas behov.

Studenterna i sin tur har dålig koll på när de ska vända sig till studenthälsan. År 2020 konstaterade Saco studentråd genom en undersökning att sju av tio studenter inte vet när de ska vända sig till studenthälsan. En av fyra visste inte ens att studenthälsan existerar.

Med tanke på den låga kännedomen och de stora skillnader som finns lärosäten emellan borde det finnas mer lättillgänglig information kring studenthälsovården vid de olika lärosätena, redan vid ansökningstillfället. Blivande studenter med begynnande problematik eller särskilda behov skulle därigenom kunna göra bättre studieval.

Saco studentråd anser att det behövs nya tillvägagångssätt för att stävja den ökande ohälsan bland studerande. Vi lämnar tre konkreta förslag för den nya regeringen att hantera:

  • Skapa en plattform för jämförbar information om studenthälsan vid olika lärosäten redan vid ansökan
  • Reglera vilken kompetens som måste finnas på studenthälsovården
  • Ge lärosätena i uppdrag att kontinuerligt kartlägga sina studenters mående på aggregerad nivå så att de kan anpassa sin studenthälsovård därefter

Studerande som inte får rätt stöd under studietiden riskerar att ta med sig sin problematik in i arbetslivet. Utöver de enorma individuella problemen skulle det utgöra en ökad samhällskostnad i form av sjukskrivningar och stressymptom.

Skillnader mellan lärosätenas utbud av studenthälsovård måste vara tydligt för de som söker högre utbildning. Skillnaderna mellan lärosätena måste vara skäliga och baserade på studenternas behov. Och grundnivån måste vara så pass hög att alla studenter kan få det stöd de behöver i tid genom sin studenthälsa eller den offentliga vården.

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd

Debattartikeln är publicerad i Lundagård 2023-03-20.

Publicerad: 2023-03-20

Senast uppdaterad: 2023-03-20

Ämne:
Studieval,
Utbildning
Dela artikeln