Förslagen för att förbättra för sjuka studenter finns redan

Frågan om förbättrade trygghetssystem för studenter som blir sjuka är redan utredd. Förslagen har legat på politikernas bord i flera år men det tas inga initiativ för att förverkliga dem. Varför råder det politiskt dödläge i frågan om studenternas trygghetssystem?

Sverige är ett land som satsar mycket på att utbilda sin befolkning. Det finns en bred politisk enighet om att utbildning stärker Sveriges konkurrenskraft och främjar både innovationstakten och produktiviteten. I en internationell jämförelse finns det goda möjligheter att utbilda sig genom offentligt finansierad utbildning och studiemedelssystem. Det bygger på en bild av att den som utbildar sig idag kommer att bidra mer till samhället i framtiden.

För studenter som blir sjuka under sin utbildning finns det däremot stora brister som kan leda till bland annat stress. För att vara ett land som lägger stora resurser på tillgång till utbildning genom studieplatser och kursutbud är det uppseendeväckande hur litet det politiska intresset är för att se till att studenterna kommer igenom utbildningen på ett tryggt sätt.

Frågan om bättre skydd för studerande som blir sjuka är utredd flera gånger i olika sammanhang, senast i ett delbetänkande av en statlig offentlig utredning år 2018. 

Delbetänkandet tar ett helhetsgrepp av den problematik som studerande som blir sjuka möts av idag och poängterar att dessa förslag har potential för att öka genomströmning i utbildningar. Utredningen presenterar också en rad förslag för att förbättra för den här gruppen.

Våra organisationer vill återigen påminna Sveriges politiker om några av dessa förslag:

1. Möjliggör deltidssjukskrivning

För den studerande som blir sjuk är det viktigt att kunna rehabiliteras tillbaka in i studier i en rimlig takt. Idag finns det bara möjlighet att vara sjukskriven från sina studier på heltid eller på halvtid. Utredningen föreslår att det även ska gå att sjukskrivas på kvarts- och trekvartsfart. Det skulle ge studenterna möjlighet att återgå till studier under mer ordnade former och påskynda vägen till examen med minskade risker för återfall i sjukdom.

2. Förtydliga rehabiliteringsansvaret

Utredningen konstaterar att det är otydligt vem som bär ansvaret för en student som blir sjuk. Det kan lätt uppstå oreda i gränsen mellan studentens lärosäte, CSN och Försäkringskassan. Den här typen av otydlighet gynnar inte studenter som blir sjuka. Därför borde rehabiliteringsansvaret förtydligas, inte minst för lärosätena. Då blir det tydligt vad en student kan förvänta sig för stöd från sitt lärosäte vid sjukdom. 

3. Sänk ’karenstiden’ till 14 dagar

Studerande som blir sjuka får inte sitt studielån avräknat förrän efter 30 dagar. Det innebär att den student som blir sjuk belånar sig för sitt uppehälle nästan en månads tid. Utredningen slår fast att den här tiden borde halveras till 14 dagar. Studenten kommer fortsatt att ha god till att få fram ett läkarintyg och det bedöms inte leda till någon särskild ökning i sjukskrivningar då karenstiden fortsatt kommer att vara relativt lång.

De här förslagen ligger alltså redan på politikernas bord och väntar på att genomföras. Under valrörelsen var den politiska enigheten i frågan bred – en stor riksdagsmajoritet svarade att de stödde idén om sjukskrivningar på deltid med bibehållet studiemedel. 

Förslagen finns alltså på plats, samt en till synes bred politisk uppslutning. Vad är det som hindrar Sveriges politiker från att agera i frågan?

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd
Sofia Holmdahl, ordförande SSCO - Stockholms Studentkårers Centralorganisation

Debattartikeln är publicerad i Arbetsvärlden 2023-04-13.