Snälla, försämra inte studentbostaden ännu mer
Att försämra byggreglerna för studentbostäder ger inte fler bostäder, bara sämre sådana. Det skriver företrädare för Saco studentråd, jagvillhabostad.nu, Funktionsrätt Sverige samt Sveriges arkitekter och dess studentorganisation.
Är 15,5 kvadratmeter onödigt stort att bo i för en student? Ja, enligt bostadsminister Andreas Carlson (KD). Han och övriga Tidöpartier tycker också att studenter kan bo mörkt, utan vettiga möjligheter att laga mat och kan stå ut med buller. Samt att studenter med funktionsnedsättning icke göre sig besvär med att söka plats i nyproducerade studentbostäder.
Slopade krav ger inte fler bostäder
På annat sätt går det inte att tolka regeringens uppdrag till Boverket att ta fram lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Direktivet är att minska storlekskrav, krav på lämplighet för avsedda ändamål och krav på tillgänglighet samt att se över reglerna för dags- och solljus och skydd mot buller.
Sex av tio studenter bor i en stad med allvarlig bostadsbrist, enligt Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport 2022. Att regeringen vill underlätta bostadsbyggandet för studenter är därför en lovvärd ambition, men dit leder inte uppdragets innehåll. Försämringar av byggreglerna innebär negativa konsekvenser för de boendes hälsa, stänger ute studenter med behov av hjälpmedel och leder inte till särskilt många fler bostäder. Vi ser att avskaffade krav på ljusinsläpp och minskade storlekskrav inte har lett till någon ökning av små lägenheter.
Betydligt effektivare är att jobba med finansiella verktyg för att bygga studentbostäder. Vi kan på rak arm föreslå regeringen att se över byggmomsen, skatterna och utlåning för att stimulera byggandet av just denna kategori. Eller varför inte utreda varför nuvarande byggregler inte används fullt ut av bostadsproducenterna och hur det kan underlättas?
Kompromissa inte med kvaliteten
Kvaliteten på studentbostäder behöver tas på allvar. Vi vill få stopp på utvecklingen där bostadsbehov och fastighetsägarnas intressen får politiker att kompromissa med krav på långsiktiga kvaliteter.
Av uppenbara klimatskäl måste vi se börja längre än de närmast kommande åren när vi bygger hus – inklusive studentbostäder. De koldioxidutsläpp som ett byggprojekt genererar gör det nödvändigt att bygga hus som ska bestå i minst 100 år och är anpassade till förändrad användning. Vi måste alltså ha med i beräkningen när vi börjar bygga ett hus för studenter, att det framgent kanske får tjänstgöra som kontor eller äldreboende. Byggreglerna måste underlätta anpassningen, inte snäva in som regeringsdirektivet innebär.
Bostadsministern lyfter som främsta orsak till försämringarna att studentbostaden är en särskild form av hyresbostad, som bebos av studenter under en begränsad tid. Det är ett svagt argument, som inte tar hänsyn till att studenter påverkas lika mycket av en försämrad boendemiljö som alla andra, att studentbostadsbyggandet redan har lägre krav än andra bostäder och att studentbostäder kan omvandlas för annan användning.
Bygg klimatsmart
Vi uppmanar regeringen att dra tillbaka uppdraget till Boverket. Fokusera i stället på hur de nuvarande reglerna kan användas för att bygga studentbostäder som är klimat- istället för kvalitetssnåla, anpassade för långsiktig användning och fullt användbara för alla studenter.
Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd
Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges arkitekter
Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande jagvillhabostad.nu
Louise Wissberger, ordförande Sveriges arkitekter studenterna
Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige
Debattartikeln är publicerad i Altinget 2023-04-20.
Senast uppdaterad: 2023-04-27
- Ämne:
- Studieval,
- Utbildning