Studentgrupper ställs emot varandra när pengarna ska fördelas

Det ekonomiska läget är osäkert och enligt flera prognoser kommer arbetslösheten att stiga framöver. Men samtidigt är det brist på kvalificerad arbetskraft i många sektorer. Digitaliseringen och den gröna omställningen har gjort att kompentensutveckling idag krävs inom de flesta branscher.

Därför är det viktigt att vi har ett omställningsstudiestöd på plats, som möjliggör för fler att utbilda sig vidare under yrkeslivet för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Högskolan har en central roll, och behöver nu utveckla utbildningen och undervisningen för att bättre passa yrkesverksammas behov.

Men lärosätena har varken ekonomiska incitament eller långsiktiga resurser för att utveckla utbudet. En långsiktig plan från regeringen saknas. Det är oroande.

Under de senaste åren har universitet och högskolor tillförts särskilda resurser för att stärka tillgången till livslångt lärande. Yrkesverksamma, äldre studenter har både andra ingångsvärden och en annan vardag att förhålla sig till än förstagångsstudenten. Det ställer högre krav på en flexibilitet i undervisningen. Lärosäten har därför arbetat med att möjliggöra för fler att ta del av kursutbudet samt delta digitalt i undervisningen.

Det pågår också projekt för att utveckla arbetet med validering samt för att samla och synliggöra utbildningsutbudet som särskilt passar målgruppen som vill kompetensutveckla sig.

Nu varnar flera lärosäten för att mycket av det arbete som startats upp kommer att gå i stöpet om inte resurser tillförs långsiktigt. Det framkommer i UKÄ:s nya sammanställning av de statliga universitetens och högskolornas rapportering av utbildningsutbudet med anledning av det nya omställningsstudiestödet. Hela 20 av de 23 statliga lärosätena flaggar för negativa konsekvenser i form av undanträngningseffekter när de ska anpassa undervisningen för yrkesverksamma.

Studentgrupper ställs emot varandra när pengar ska fördelas mellan utbildning för livslångt lärande och det ordinarie utbudet. Det måste tas på allvar. Anpassningar av högskolans utbildningar för yrkesverksammas behov får aldrig ske på bekostnad av förstagångsstuderandes omfattning eller kvalitet på utbildningen.

Ett problem är att lärosätena idag saknar ekonomiska incitament att satsa på yrkesverksamma som vill kompetensutveckla sig. Orsaken är att äldre studenter som läser enskilda kurser historiskt sett har lägre genomströmning än yngre programstudenter. Delvis handlar detta om att målet med studierna inte i lika stor utsträckning är att samla högskolepoäng som att tillgodogöra sig själva kompetensen. Det gör det mindre viktigt för studenten att examineras, vilket drabbar lärosätet som då inte får samma ekonomiska utväxling. Detta måste förändras.

Den 17 april överlämnas regeringens vårproposition för 2023 till riksdagen. Regeringen har redan nu gett besked om olika satsningar på att få in arbetslösa i utbildning och arbete. Det är bra, men det räcker inte. Satsningar på yrkesvux och liknande kommer inte att lösa den alarmerande bristen på kvalificerad kompetens.

Utbildning är en investering för såväl samhället som för individen, och är en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling. Det är därför av största vikt att högskolan nu tillförs tillräckliga resurser för att möta såväl yngre studenters som yrkesverksammas behov av utbildning av hög kvalitet.

Saco och Saco studentråd kräver att lärosätena får förutsättningar för att uppfylla sina olika uppdrag!

• För det livslånga lärandet krävs:
• Breddat utbud med korta kvalificerade utbildningar och kurser
• Förbättrad tillgänglighet till information och vägledning
• Flexiblare antagning
• Ökad effektivitet för studenten genom satsningar på validering av reell kompetens

Tillför långsiktiga, öronmärkta resurser för livslångt lärande. Detta krävs för att säkra kvaliteten i utbildningen och undvika undanträngningseffekter.

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd
Göran Arrius, ordförande Saco

Debattartikeln är publicerad i Universitetsläraren 2023-03-31.