Logistiker

Kort om logistiker

Som logistiker styr du flödet av material, information och betalningar inom många olika branscher. Några vanliga yrkestitlar inom området är transportplanerare, informationslogistiker, inköpare och produktionsplanerare. I takt med att kraven på effektivitet ökar i samhället får logistiken en allt större betydelse och logistikchefen sitter idag ofta i företagets ledningsgrupp. Vanliga arbetsgivare är tillverknings, tjänste- och transportföretag men även företag i IT-branschen. Den ökande e-handeln innebär en större efterfrågan på personer inom logistikområdet.

Utbildningsvägarna för en logistiker varierar. Det finns flera treåriga kandidatprogram men också fyraåriga civilekonom- och femåriga ingenjörsprogram som erbjuder inriktning mot logistik. Det finns även utbildningar i logistik inom Yrkeshögskolan som är upp till två år långa.

Jobbet

Vilken lön har logistiker

Lönen beror på många olika faktorer, till exempel vilken typ av organisation det gäller – privat eller offentlig sektor, industriföretag eller konsultverksamhet – var i landet du jobbar, tidigare erfarenheter och din position i företaget eller organisationen.

Medianlönen år 2022 för civilekonomer och ekonomer inom logistik och inköp, med upp till fem års erfarenhet, var 34 500 kr per månad. Med 10–15 års yrkeserfarenhet var medianlönen 48 800 kr per månad enligt Akavias lönestatistik.

Medianlönen 2022 för civil- respektive högskoleingenjörer inom logistik och inköp i privat tjänst, med upp till fem års erfarenhet, var 39 000 respektive 37 500 kr per månad enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Med 10–15 års yrkeserfarenhet var medianlönen 56 000 respektive 43 000 kronor.

Finns det jobb för logistiker?

Arbetsmarknaden för logistiker är god och ligger väl i linje med dem som har Civilekonom- eller Ekonomexamen respektive Civil- eller Högskoleingenjörsexamen. Läs mer under dessa rubriker.

Prognoser om fem år

Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar logistiker med?

Logistiker finns i alla typer av organisationer och branscher, men kanske främst i tillverknings, tjänste- och transportföretag. Som logistiker kan man även arbeta i IT-branschen och i offentliga sektorn.

Du hittar logistiker på alla nivåer, vilket betyder att man kan ha såväl operativa som strategiska arbetsuppgifter.

Logistik bygger på optimering och effektivisering av verksamheten. Logistiken får en allt större betydelse i företag och organisationer och logistikchefen sitter ofta i företagets ledningsgrupp.

Informationslogistiker

Informationslogistiker ser till att rätt information finns hos rätt person, på rätt sätt, i rätt tid, på rätt plats och till rätt kostnad. Informationslogistik är baserat på informatik och IT, men också logistik, ekonomi, processer och ledarskap. En Informationslogistiker har helhetssynen och samtidigt kunskap för att samspela med andra specialister och bygger nödvändiga bryggor mellan de olika pusselbitarna i en verksamhet – ledning, funktioner, avdelningar, processer, nätverk, länder och kulturer.

Inköpare

Inköpare arbetar ofta med att säkra försörjningen av varor och tjänster från olika leverantörer. Inom offentlig sektor kallas inköpare ofta för upphandlare.

Inköpare/upphandlare ansvarar för valet av leverantör och har både kontakt med befintliga leverantörer och söker nya leverantörer. Både befintliga och nya leverantörer utvärderas och bedöms utifrån kraven på till exempelvis kvalitet, pris, leveransprecision och hållbarhetsarbete.

Transportplanerare

En transportplanerare planerar och styr materialflöden mellan företag. Transportplanerare på tillverkande och säljande företag ansvarar för att de varor som tillverkas och säljs transporteras effektivt. Transportledare vid godsförmedlingsföretag, lastbilscentraler eller åkerier har motsvarande uppgifter men arbetar åt olika kunder.

Produktionsplanerare

Produktionsplanerare planlägger produktionen av varor eller tjänster på både kort och lång sikt. De fungerar som en länk mellan marknadsavdelningen och produktionen och ansvarar för att planera produktionen optimalt.

Utbildning

Ett kandidatprogram är 3 år (180 högskolepoäng). Civilekonomprogrammet är 4 år (240 högskolepoäng). Högskoleingenjörsprogrammet är 3 år (180 högskolepoäng). Civilingenjörsprogrammet är 5 år (300 högskolepoäng).

Den som har en kandidatexamen kan bygga på den med 1 år för att få en magisterexamen eller 2 år för att få en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen, som omfattar 2 respektive 4 år.

Det finns också olika utbildningar i logistik inom Yrkeshögskolan. De har olika längd men är upp till 2 år.

Inriktningar & vidareutbildning

Utbildningar i logistik har ofta ekonomisk eller teknisk inriktning. Det finns program i logistik som är inriktade på exempelvis Transportlogistik, Informationslogistik eller Sjöfart och logistik. Andra program är allmänt inriktade och det finns lärosäten som erbjuder logistik som fördjupning i civilekonom- och ekonomprogrammen eller högskole- och civilingenjörsprogrammen (se Civilekonom/Ekonom och Högskole-/Civilingenjör). Det finns också systemvetenskapliga utbildningar inriktade på logistik (se Systemvetare).

Många högskolor och universitet erbjuder påbyggnadsutbildningar i logistik i form av magister- och/eller masterprogram. Flera lärosäten ger också fristående kurser i ämnet.

Här kan du studera

Förutom de högskolor, universitet och tekniska högskolor som erbjuder logistik inom ramen för sina civilekonom- och ekonomprogram respektive högskoleingenjör- och civilingenjörsprogram, finns olika kandidat- och masterprogram med logistikinriktning.

Exempel på kandidatprogram är Logistik och ekonomi på Södertörns högskola, Samhällets logistik på Linköpings universitet och Informationslogistik på Linnéuniversitetet.

Campus Ljungby (tidigare Centrum för informationslogistik (CIL) har både högskole- och yrkeshögskoleutbildningar. Campus Ljungby samarbetar med Linnéuniversitetet, näringslivet och den offentliga sektorn i regionen. I styrelsen är också Jönköping University och Högskolan i Halmstad representerade.

Läs mer om utbildningarna på respektive högskolas eller universitets hemsida och på www.studera.nu. På www.yrkeshogskolan.se finns information om yrkesutbildningarna.

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För många utbildingar krävs också särskild behörighet. Se information om behörighet på Studera.nu. Kolla med respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Det kan man göra på olika sätt, exempelvis genom att delta i ett utbytesprogram som anordnas av din högskola eller ditt universitet. Fördelen med detta är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning. Du behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana. Om du vill studera utomlands utan att delta i ett utbytesprogram måste du själv kontakta de högskolor och universitet som du är intresserad av för att få mer information om möjligheter till utbytesstudier. Ordna i så fall allting på egen hand och sök själv till ett utländskt universitet. Väljer du det här alternativet måste du noggrant undersöka om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen.

Ta alltid reda på vad som gäller innan du reser iväg. Möjlighet till masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Akavia och Sveriges Ingenjörer är Sacos experter på det här yrket

Sacos förbund arbetar med att hjälpa sina medlemmar i karriärfrågor och med förbättra deras arbetsvillkor. Därför är de experter på de yrken och utbildningar de företräder. De har också skrivit informationen om yrket på den här sidan.

Akavia

www.akavia.se

Sveriges Ingenjörer

www.sverigesingenjorer.se