Samhällsekonomin i en lågkonjunktur

Experterna svarar:

Hur påverkas vi av lågkonjunkturen?   

Lågkonjunkturen har satt sina spår både privat- och samhällsekonomiskt. Resultatet är att hushållens konsumtion minskar, företagen drar ned på sina kostnader och anpassar sig till ett försämrat efterfrågeläge vilket i sin tur ökar arbetslösheten. En fördjupad lågkonjunktur medför även ökade offentliga utgifter som ska hanteras parallellt med långsiktiga investeringsbehov. 

Hur kan vi förhindra att arbetslösheten fortsätter att öka? 

Just nu stiger arbetslösheten och EU-kommissionens prognos för 2024 är att Sverige kommer vara det enda EU-landet där ekonomin inte växer. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det väl motiverat och naturligt att nu öka utgifterna. Utan satsningar är risken stor att arbetslösheten blir orimligt stor samt att det tar längre tid för ekonomin att vända uppåt. Lägre utgifter än intäkter har oavsett regering varit målet för den svenska ekonomiska politiken sedan 1990-talet. Det har gett goda statsfinanser, men försämrat arbetsvillkoren i offentlig sektor och medfört att nödvändiga investeringar skjutits på framtiden. Därför är det högst aktuellt att politiken inte lägger allt sitt fokus på statsfinanserna. 

Det behövs idag resurser för att hantera både en lågkonjunktur och investera för att stärka ekonomins långsiktiga innovations- och tillväxtförmåga. Det är viktigt att politiken prioriterar rätt.  

Vilken typ av satsningar behövs för att få fart på ekonomin? 

De finanspolitiska utmaningarna är stora och det är angeläget att diskutera hur stora resurser som behövs och vilka investeringar som ska prioriteras. Det behövs idag resurser för att hantera både en lågkonjunktur och investera för att stärka ekonomins långsiktiga innovations- och tillväxtförmåga.  

Tumreglerna för hantering av konjunkturnedgångar är att insatser riktas mot de delar av ekonomin som förväntas drabbas hårdast samt att de genomförs skyndsamt. De ska vara tillfälliga och dras tillbaka snabbt när konjunkturen vänder uppåt. Det handlar till exempel om vägar, spårtrafik, dricksvatten och avloppsledningar, det andra om elnät, klimatanpassning och grön omställning. Till detta kan läggas försvar, säkerhet, bostadsbrist, kompetensbrist och åldrande befolkning. 

Vill du läsa hela Utblicken? Ladda ner rapporten!