Ett längre arbetsliv
Sverige står inför en betydande demografisk utmaning där en åldrande befolkning och sjunkande födelsetal sätter press på den ekonomiska tillväxten och förutsättningarna för vår välfärd. För att bibehålla det ekonomiska välståndet krävs att fler arbetar längre upp i åldrarna. Rapporten visar att förutsättningarna för ett förlängt arbetsliv är goda för dem som vill och har möjlighet, då antalet friska år efter 65 stadigt ökar och arbetsmarknaden i allt högre grad präglas av kunskapsintensiva snarare än fysiskt krävande arbetsuppgifter. Trots detta kvarstår betydande hinder, främst i form av utbredd ålderism och attitydproblem hos arbetsgivare.
Som ett första steg blir det nödvändigt att försöka bryta den nuvarande pensionsåldersnormen och låta arbetslivet bli längre för fler i takt med att vi lever längre. Frågan är hur pensionsåldersnormen på bästa sätt kan påverkas och anpassas till den demografiska utvecklingen.
Erfarenheter från 1990-talet visar att om det politiska målet om ett längre arbetsliv ska kunna uppnås så är direkta åtgärder som höjda åldersgränser, det överlägset mest effektiva instrumentet. En sådan strategi är mer förutsägbar än att enbart förlita sig på ekonomiska incitament och informationskampanjer. Positivt är att riktåldern, den rekommenderade pensionsåldern som är anpassad efter medellivslängdens förändring har höjts. Den är nu fastställd till 67 år för dem som väljer att gå i pension under 2026 och förväntas höjas mer framöver. För att en riktålder för pensionssystemet ska vara rimlig, måste givetvis övriga trygghetssystem anpassas.
Arbetsmiljön måste bli mer inkluderande
Artbetsmiljön måste också blir bättre och det måste ske förändringar hos arbetsgivarna och på arbetsplatserna för att fler ska kunna och vilja arbeta vidare längre upp i åren. Det gäller för många akademiker som ofta har hög arbetsbelastning och stress. Man måste i högre grad balansera krav och resurser för att på så sätt få en hållbar arbetsbelastning. Ett väl genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete skulle få fler medarbetare att kunna och vilja arbeta fram till aktuell riktålder.
Ålderism och åldersdiskriminering behöver hanteras
Sverige beskrivs i vissa undersökningar som ett av världens mest ålderistiska länder. Åldersdiskriminering gör det svårt för seniorer att byta jobb eller komma tillbaka i arbete efter arbetslöshet. Det leder i sin tur leder till att många tvingas att gå i pension tidigare, med lägre ekonomisk standard som resultat. Diskrimineringslagen räcker inte som verktyg för att motverka ålderism i arbetslivet. Det krävs bredare insatser och fördomar måste bort och attityder måste förändras. Här bör staten gå före och visa ett föredöme i dessa frågor som ett led i en förändring. De flesta är överens om att arbetslivet behöver bli längre i takt med att vi lever längre och då krävs stora förändringar.
Kontaktperson
- Ämne:
- Pension,
- Samhällsekonomi