Hoppa till huvudinnehåll
Studier

Saco: Pandemin kräver satsning på studenthälsan

Studielivet har blivit ensammare under pandemin och fler än normalt riskerar att må psykiskt dåligt. Nu är det hög tid att regeringen förtydligar studenthälsans uppdrag och tillsätter mer resurser, skriver Saco  tillsammans med Saco studentråd.

Ungefär 380 000 antogs till högskolan läsåret 2020. Merparten har bedrivit studierna helt online. Distansundervisning innebär mer självstudier än närundervisning. Självstudier ställer i sin tur krav på studenternas studieteknik, motivation och koncentrationsförmåga. Dessa omständigheter drabbar framför allt studenter från studieovana miljöer, men alla grupper påverkas.

När motivationen sjunker, och för en del kanske resultaten, riskerar studenterna att påverkas psykiskt. Dessutom har den sociala situationen inte alls blivit som många tänkt sig – en rolig och social tid i studentrum eller i egen lägenhet. I stället har det blivit social distansering, isolering och ensamhet.

Kan få stora konsekvenser

Nu signalerar studentorganisationerna inom Sacoförbunden att studenterna mår sämre under pandemin. Därutöver visar en färsk undersökning från CSN att fler studerande med studiemedel uppger att de mådde dåligt 2020 jämfört med 2017. Så många som sju av tio upplever ängslan, oro eller ångest enligt undersökningen.

Det här är mycket allvarliga signaler. Studenttiden ska innebära ett startskott för resten av yrkeslivet. Om vuxenlivet inleds med psykisk ohälsa under studietiden och därefter en tuff situation på arbetsmarknaden kan det få stora konsekvenser. Det är ett scenario som både individen och i förlängningen hela samhället förlorar på.  

Systematiska brister

Studenthälsan på högskolorna är viktig för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa. Men tyvärr finns det systematiska brister i hur studenthälsan fungerar. Vilken förebyggande vård och vilken tillgång till studenthälsa som studenter erbjuds beror på var i landet de studerar. Det beror på flera faktorer, exempelvis:

  • Studenthälsans uppdrag i högskoleförordningen är svårtolkat. Det öppnar för lokala tolkningar. Det gäller både verksamhetens innehåll och exempelvis bemanning. Det leder till ojämlikhet.
  • Lokala arbetssätt och organisation gör det svårt att utvärdera och följa upp nationellt. Därmed kan staten inte dra några slutsatser eller förbättra metoderna för att mer effektivt förbygga psykisk ohälsa.

Felaktiga slutsats

Regeringen har låtit utreda hur man bättre kan främja studenters hälsa. Utredningen bekräftar att det saknas gemensamma utgångspunkter för studenthälsan. Den pekar även på att arbetsmiljöarbetet ibland inte fungerar. Tyvärr drar utredaren därefter den felaktiga slutsatsen att bristerna i studenthälsan inte är systematiska.

Stärk studenthälsans roll

Om regeringen och Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning, menar allvar med målet om att främja god hälsa hos studenter är det dags att agera nu. Saco vill se följande förändringar:

  • Ett tydligt uppdrag som stärker studenthälsans roll.
  • En gemensam modell för studenthälsan och förutsättningar för att utvärdera studenthälsans verksamhet.   
  • Tydliggör ansvaret för studenternas arbetsmiljö.
  • En likvärdig tillgång på kompetens på alla studenthälsomottagningar. Det bör exempelvis vara obligatoriskt för alla studenthälsor att erbjuda psykologer.

Göran Arrius
Ordförande, Saco   
Mimmi Rönnqvist
Ordförande, Saco studentråd  

Debattartikel införd i altinget.se den 18 mars 2021.

Publicerad: 2021-03-18

Senast uppdaterad: 2021-03-18

Dela sidan