Valet att studera ska inte medföra risk för att bli sjuk

Studenter lider av psykisk ohälsa i betydligt högre utsträckning än yrkesarbetande i samma ålder. Enligt Folkhälsomyndigheten upplever hälften av alla studenter besvär med ängslan, oro eller ångest och en av fyra upplever nedsatt psykiskt välbefinnande.

Att studenter drabbas av psykisk ohälsa handlar inte om naturliga upp- och nedgångar i livet utan om ett strukturellt problem.

Att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten nu har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en generell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention är bra. Men det räcker inte, en nationell strategi som riktar sig mot hela befolkningen riskerar att inte ringa in och bemöta de problem som präglar studenternas situation.

Att vara student i Sverige idag innebär bland annat stor osäkerhet kring ekonomi och tillgång till bostad liksom prestationskrav. Till det kommer att studenter saknar ett skyddsnät. I arbetslivet skapar möjligheten till sjukskrivning och a-kassa trygghet. Det är rättigheter som studenter inte kan ta del av. Istället måste de klara sina studier för att få studiemedel, oavsett vad som händer i livet.

De åtgärder som hittills har vidtagits för att förbättra studenternas situation, till exempel förstärkning av studenthälsan, möjligheten för studenter att vända sig till särskilda kuratorer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och liknande yrkesgrupper, är inte oviktiga, men inte heller tillräckliga, och fokuserar bara på studenter som redan mår dåligt.

En rad åtgärder måste omgående sättas för att minska den psykiska ohälsan hos studenter.

1. Förbättra arbetsmiljön. Majoriteten av studenterna anser enligt CSN:s rapport Studerandes Hälsa 2020 att deras hälsobesvär helt eller delvis påverkas av studiesituationen. Det kan till exempel gälla höga prestationskrav, bristande stöd från lärare eller diskriminering och sexuella trakasserier.
   
   
2. Öka studenternas ekonomiska trygghet. Var tredje student med psykisk ohälsa uppger enligt CSN:s rapport att deras ekonomiska situation helt eller delvis är orsaken till deras hälsobesvär. Det kan handla om oro för att inte kunna betala räkningar eller stress över att behöva extrajobba och samtidigt lägga tillräcklig tid på studierna för att möta prestationskrav och ta till sig sin utbildning fullt ut.
   
   
3. Ge studenter möjlighet till trygghet. Som student har du inte rätt till vare sig studiemedel eller a-kassa efter din examen. Om du blir sjuk under dina studier har du 30 karensdagar innan du kan få sjukersättning. Det är inte heller möjligt att vara sjukskriven på deltid. Mer stress i en redan utsatt situation ökar risken för att må allt sämre. Om regeringen tar initiativ till stärkta trygghetssystem, a-kassa för studenter och möjlighet till sjukskrivning så kommer landets studenter ges förutsättningar för en mer hälsosam studiesituation.

Ingen enskild aktör kan genomföra de åtgärder som behövs. Myndigheter, universitet och högskolor måste göra sin del, men ingen myndighet har tillräckligt mandat. Därför kräver vi att regeringen tar ett helhetsansvar. Nu ligger bollen hos Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning och Ardalan Shekarabi (S), socialförsäkringsminister.

Linn Svärd, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer.
Mimmi Rönnqvist, ordförande för Saco Studentråd.

Debattartikel införd i Sydsvenskan 22 maj 2021.