Regeringen borde göra studiemedlet mer gynnsamt – inte mindre

Trots stort motstånd bland Sveriges studenter väljer regeringen att inte backa från sitt förslag att kraftigt höja räntan på studielånen. CSN har nu levererat ett förslag på hur den nya modellen med höjd ränta skulle se ut.

80 000 underskrifter

Räntan föreslås att höjas med 0,5–0,6 procentenheter från 2023, utöver eventuell annan ränta på studielånet. En sådan höjning kan kosta upp till 40 000 kronor för en lärarstuderande sett över yrkeslivet.

När förslaget att höja studielånsräntan kom startade Saco studentråd en namninsamling mot förslaget som samlade över 80 000 underskrifter. Bland Sveriges studenter är motståndet mot förslaget fortsatt stort. Sverige behöver mycket kvalificerad arbetskraft i framtiden och att öka kostnaderna för studier kommer inte att gynna viljan att studera vidare – särskilt inte inom de viktiga vård- och pedagogiska yrken där lönen ofta är låg.

När Sverige behöver högutbildad arbetskraft ställer vi oss frågande till varför regeringen väljer att gå fram med en kraftig höjning av studielånsräntan i stället för att åtgärda problem med nivån på studiemedel?

Att regeringen säger att det inte rör sig om så mycket pengar klingar illa. Den totala återbetalningskostnaden kommer att öka i framtiden när ränteläget förändras. Eventuellt kommer kreditförlusterna i studielånen – som den höjda räntan baseras på – att öka och göra lånen ännu dyrare.

Fel med höjd ränta

Den höjda räntan ska finansiera det omställningsstudiestöd som arbetsmarknadens parter har förhandlat fram. Saco studentråd är positiva till omställningsstudiestödet men anser att höjd ränta är fel sätt att finansiera det.

Utbildningsminister Anna Ekström (S), som har ansvar för högre utbildning, har flera gånger valt att lyfta hur gynnsamt Sveriges studiemedel är. Saco studentråd håller med om att studiemedlet är viktigt för att ge unga möjlighet att studera och att studiemedelssystemet i dag på många sätt är gynnsamt för individen. När Sverige behöver högutbildad arbetskraft ställer vi oss därför frågande till varför regeringen väljer att gå fram med en kraftig höjning av studielånsräntan i stället för att åtgärda problem med nivån på studiemedel?

Den relativa köpkraften jämfört med yrkesverksamma har kontinuerligt minskat under en tjugoårsperiod. Hade studiebidraget och -lånet utvecklats i samma takt som lönerna har sedan millennieskiftet hade totalbeloppet år 2020 varit nästan 2 000 kronor högre än i dag. Den bidragshöjning på 300 kronor som regeringen genomförde år 2018 var välkommen, men sett över tid är studenterna relativa förlorare.

Genomströmningen försämras

Låga nivåer på studiemedlet gör att studenter väljer att arbeta vid sidan av sina studier. Att möjligheten till det finns och att det utnyttjas av de som kan och vill är bra. Men arbete vid sidan av studierna riskerar att förlänga studietiden och därigenom försämra genomströmningen från den högre utbildningen. Högre nivåer på studiemedlet för alla studenter skulle därför gynna samhället på sikt. Men vissa grupper är i särskilt stort behov av höjningar.

Underlätta för föräldrar

En ekonomiskt utsatt grupp är den stora gruppen studerande föräldrar. Här finns ofta av praktiska skäl inte möjligheten att arbeta vid sidan av sina heltidsstudier. Färre än fyra av tio av studerande föräldrar med studiemedel uppger att deras hushåll hade klarat av en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att be om hjälp eller ta lån, enligt en rapport från CSN från 2021. Det skapar stor stress för föräldrarna och riskerar att skapa otrygga miljöer att växa upp i för barnen.

Omställningsstudiestödet kommer vara till hjälp för vissa studerande föräldrar, men bara till de som varit väl etablerade på arbetsmarknaden under lång tid innan påbörjade studier.

För att underlätta för studerande föräldrar borde tilläggsbidraget höjas med 50 procent. Vid fullt uttag i dag får en förälder med två barn under sex år ut 1 024 kronor extra i månaden från studiemedlet. I ett hushåll där ena föräldern har en lön på den undre kvartilen i samhället och den andra föräldern studerar täcker tilläggsbidraget inte ens kostnaderna för att ha sina barn i förskola. En femtioprocentig höjning skulle ge mer än 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Framtidens arbetskraft

Sveriges studenter är starkt kritiska till den föreslagna räntehöjningen. Det är dags för regeringen att dra tillbaka sitt förslag om höjd ränta. Återbetalande akademiker bör inte betala för de studenter som inte betalar tillbaka på lånen. I stället borde studiebidraget höjas, allra särskilt för de grupper som har det sämst ekonomiskt ställt.

Sveriges studenter är framtidens arbetskraft. För en tryggare studiegång och en ökad genomströmning i den högre utbildningen borde regeringen genomföra nödvändiga förbättringar i studiemedelssystemet – inte höja räntan.

Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd

Debattartikel införd i Altinget, 22 februari 2022