Här finns jobben om fem år

Prognos för nyexaminerade

Arbetsmarknaden är god för nyexaminerade agronomer och lantmästare; 93 procent av de som läst agronomprogrammet får jobb inom 1–1,5 år. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av fler pensionsavgångar, färre nyexaminerade och ökad efterfrågan på kvalificerad kompetens på grund av den digitala och gröna omställningen av livsmedelsproduktionen. Särskilt efterfrågade är lantbruksutbildade personer med kompetens inom vatten, markvetenskap, växtodling och växtbiologi samt personer med kompetens inom ekonomi, teknik och analys som också har erfarenhet av rådgivning. Ett inhemskt lantbruk och en inhemsk livsmedelsproduktion är en viktig del av Sveriges krisberedskap, men Sveriges livsmedelsstrategi har ännu inte lett till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens.

Regionala skillnader

Sveriges lantbruk och livsmedelsproducenter är utspridda över hela landet, men allra flest verksamheter finns i de södra delarna av landet. Det finns därför flest jobb för agronomer och lantmästare i södra Sverige. Efterfrågan är också stor i Stockholmsregionen, och över hela landet finns jobb i kommuner, i regioner, på länsstyrelser och på lantbruksskolor.   

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen, och teknisk kompetens har blivit allt viktigare. En utmaning för branschen är att utbildningsinriktningen teknik inom agronomprogrammet har tagits bort. För att stå ut på arbetsmarknaden kan det vara en god idé att komplettera en lantbruksutbildning med kurser inom teknik och AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten beror främst på politiska satsningar på Sveriges livsmedelsproduktion och hur utvecklingen av antalet examinerade utvecklas.

Prognos för nyexaminerade 

Under de närmaste fem åren förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock variera mellan olika branscher. Det är i allmänhet lättast för en nyexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Möjligheterna för apotekare att få arbete inom läkemedels­industrin finns kvar. Framöver påverkas dessa möjligheter av hur det går för dessa företag. Det beror delvis också på vilka politiska beslut som fattas och tillgänglig finansiering. Små företag kan ha sämre möjligheter än stora när det gäller att anställa nyutbildade. Sveriges Farmaceuter driver frågan om att i större utsträckning nyttja apotekares kompetens på apotek och inom hälso- och sjukvården. Att antalet äldre personer ökar i befolkningen och att äldre använder ofta många olika läkemedel bidrar sannolikt till ett ökat behovet av personer med kompetens om läkemedel.  

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och i olika delar av landet. Förutsättningarna för apotekare att få jobb är goda i hela landet, eftersom apotek och hälso- och sjukvård finns både på landsbygden och i storstäder. Allra flest arbetstillfällen finns i Stockholm, Göteborg och Malmö där även de flesta läkemedelsföretagen och myndigheterna finns. Regionerna är också en växande arbetsmarknad där apotekare bland annat kan arbeta patientnära på sjukhusens kliniker, med läkemedelsförsörjning eller med stöd i läkemedelsfrågor till vårdens övriga professioner. 

Påverkan av AI

Vi bedömer att AI ännu inte kommer att påverka arbetsmarknaden för apotekare på något negativt sätt under de närmaste åren, men detta beror på hur snabbt utvecklingen går.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Osäkerheten beror dels på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, och på hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Politiska beslut kan också påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning. 

Prognos för nyexaminerade 

För nyexaminerade tros efterfrågan öka på grund av den ökande ohälsan i arbetslivet som driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens, samt på grund av få nyexaminerade och många pensionsavgångar inom företagshälsovården. Det förväntas inga stora skillnader i antalet personer i Arbetsmiljöverkets kärnverksamhet. För erfarna arbetsmiljöingenjörer är prognosen på fem års sikt fortsatt liten konkurrens om jobben.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer är ungefär densamma över hela landet. De kan arbeta i offentlig sektor i kommuner, i regioner och på myndigheter som Arbetsmiljöverket, eller i den privata sektorn för företagshälsovården. När det gäller företagshälsovård finns troligen fler jobbmöjligheter i storstadsområden där de flesta företagen är verksamma.

Påverkan av AI

Den kommer att bli viktigare med kompetens kring hur AI påverkar arbetsmiljön och arbetstagares hälsa.

Prognosens osäkerhet 

Prognosen osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Efterfrågan på arbetsterapeuter förväntas öka snabbare än antalet studenter som examineras från utbildningen. Bedömningen av Sveriges Arbetsterapeuter är att antalet examinerade arbetsterapeuter behöver öka till 600 per år, en ökning med cirka 50 procent.

Flera faktorer gör att behovet av arbetsterapeutiska insatser förväntas öka i framtiden. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre och Sveriges befolkning blir allt äldre. Det pågår även satsningar på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång till arbete. Även omställningen till god och nära vård innebär fler förebyggande och hälsofrämjande insatser, inte minst inom den kommunala hälso- och sjukvården. Samtidigt efterfrågas arbetsterapeuters kompetens inom nya områden, till exempel inom företagshälsovården och i skolan.

Regionala skillnader

Efterfrågan på arbetsterapeuter är hög på de flesta håll i landet, men det finns vissa regionala skillnader. Utbudet av yrkesverksamma arbetsterapeuter är högre på orter där arbetsterapeututbildningen ges, vilket innebär ökad konkurrens om jobben. Undantaget är de största städerna.

Påverkan av AI

Idag finns inga tecken på att AI skulle påverka efterfrågan på arbetsterapeuter negativt. Men på samma sätt som med annan teknik kommer arbetsterapeuter behöva ha kompetens inom AI när personerna de möter börjar använda den nya tekniken, för att fullt ut kunna stötta dem i deras vardagliga aktiviteter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

En framtida efterfrågan på arbetsterapeuter bygger i stor utsträckning på att politikerna fortsätter att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser.

Prognos för nyexaminerade 

Prognosen för nyexaminerade 2031 är att det råder stor konkurrens om jobben.

Pensionsavgångarna väntas inte bli stora under prognosperioden. Sammantaget förväntas fler examineras än gå i pension vilket betyder att antalet yrkesverksamma arkitekter fortsätter att öka. SCB beskriver i Trender och prognoser 2023 en risk för överskott av nyexaminerade arkitekter 2040, eftersom tillgången beräknas öka kraftigt under perioden, och betydligt mer än efterfrågan.

Demografiska prognoser visar ett minskat behov av att bygga skolor och förskolor på längre sikt. På kortare sikt ses en stabil men låg efterfrågan på nybyggda bostäder som en konsekvens av lågkonjunkturen. Arkitekter kan även hitta jobb i närliggande branscher som fastighetsförvaltning och bygg- och materialindustri, eller söka jobb utomlands. Samtidigt ligger samhället efter med investeringar i grundläggande infrastruktur, transport, energi och anläggningar som stärker krisberedskapen vilket kan skapa jobbtillfällen.

Regionala prognoser

De allra flesta arkitekter arbetar inom privat sektor som konsulter (som anställda eller i eget företag) men arkitekter finns också anställda i olika roller i kommuner i hela landet. Några få arbetar också statligt. Ungefär åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och ungefär hälften av alla arkitekter arbetar i Stockholm.

Påverkan av AI

Det är avgörande att som arkitekt följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i designprocessen, gestaltnings­besluten och skapa möjligheter för arkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden. En arkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men i takt med att AI utvecklas så kan yrket påverkas och förändras. Arkitekter med kunskaper inom digitalisering och programmering har redan idag en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Det är fortfarande oklart hur tillämpningen av AI kommer att påverka efterfrågan, och därför är prognosen relativt osäker. Å ena sidan kan det stärka arkitekterna genom att de kan hantera mer komplexa uppdrag och skapa större värde för kunderna. Å andra sidan kan det sänka trösklarna för andra aktörer att ta över vissa av arkitekternas arbetsuppgifter. Men med tanke på att marknaden kräver ansvar för lösningar är det mer sannolikt att AI kommer att bli gynnsamt för arkitekterna.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. Det offentligas förmåga att fortsätta investera i anläggningar och offentlig service har stor betydelse.

Prognos för nyexaminerade 

Vår bedömning är att konkurrensen om jobben kommer att vara liten även 2031. Efterfrågan på hörselvård kommer troligen att öka, eftersom de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Vi ser också att attityderna till hörselnedsättningar börjar förändras och att fler yngre söker vård. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör även att fler rehabiliteras och att människor ställer högre krav på hörselvården. I regioner som infört vårdval ökar efterfrågan på audionomer, och även närliggande regioner påverkas av detta.

Regionala skillnader

För audionomer finns arbetsplatserna oftast i större samhällen och städer där det finns sjukhus och en större kundkrets för de privata klinikerna. Arbetsmarknaden skiljer sig åt i olika delar av landet. Det kan vara lite svårare att få jobb på utbildningsorterna, medan möjligheterna är större i andra delar av landet. Audionomers kompetens efterfrågas i viss mån av myndigheter och företag som på olika sätt verkar inom hörselvård eller arbetar med personer med hörselnedsättning. Audionomer arbetar också inom forskning och undervisning på universitet och högskolor.

Påverkan av AI

AI-tekniken används mest som ett kvalitetsförbättrande verktyg inom yrkesutövningen. Audionomer har mycket social kontakt med människor så de flesta moment är svåra att ersätta med AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade 

Det är stor brist på barnmorskor idag, delvis beroende på pensionsavgångar. Arbetsmarknaden kännetecknas av liten konkurrens om jobben och en god arbetsmarknad för barnmorskor. På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt liten konkurrens om jobben, eftersom utvecklingen går mot ett ännu större behov av barnmorskor.

Regionala skillnader

Det finns begränsad kunskap och statistik kring regionala skillnader inom barnmorskeyrket, men det är tydligt att sådana skillnader existerar. I vissa regioner kan det vara svårare att få jobb inom specifika delar av yrket, beroende på faktorer som vårdbehov, resurstillgång och arbets­marknadens struktur.

Påverkan av AI

AI används ännu i barnmorskeyrket och bedömningen är att AI:s påverkan på yrket kommer att vara begränsad. Däremot finns möjligheten att AI kan användas för att effektivisera och förenkla vissa arbetsuppgifter i framtiden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på arbetsmarknaden på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: osäker

Prognos för nyexaminerade till år 2031: osäker

För gruppen beteendevetare har det varit för osäkert och svårt att ställa en prognos som ger en tydlig bild av hur stor eller liten efterfrågan det är på beteendevetare på arbetsmarknaden. Beteendevetarutbildningen kan leda till många olika jobb vilket gör det svårt att ställa en generell prognos för nyexaminerade. Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökning 2023 visar att sju av tio får ett jobb som är relevant för utbildningen inom sex månader efter examen, och många får jobb redan under studietiden.

Samtidigt upplever många att det är konkurrens om jobben, särskilt inom vissa arbetsområden. Det kan också ta tid innan man får en tillsvidareanställning. Möjligheterna till jobb ökar för den som tidigt väljer inriktning, skaffar relevant erfarenhet och är aktiv i sitt jobbsökande. Det är därför viktigt att tänka strategiskt i valet av inriktning.

Regionala skillnader

En undersökning från Lunds universitet visar att personer som läst psykologi oftare arbetar i både privat och offentlig sektor, medan de som läst sociologi i högre grad arbetar inom offentlig sektor. De flesta beteendevetare arbetar i kommuner och statliga verksamheter, vilket gör att jobbmöjligheterna ofta är kopplade till hur välfärden och den offentliga sektorn utvecklas i olika delar av landet. Regionala skillnader finns, men variationen mellan olika arbetsområden är ofta större än skillnaderna mellan olika regioner.

Påverkan av AI

AI och digital teknik förändrar arbetslivet snabbt. För beteendevetare innebär det både nya möjligheter och nya krav. Även om AI kan ta över vissa administrativa uppgifter, ökar behovet av människor som kan förstå hur teknik påverkar människor, utveckla användarvänliga digitala lösningar och leda förändring i organisationer. I ett arbetsliv med AI, ökad automatisering och snabba samhällsförändringar blir förmågan att förstå människor, skapa samarbete och leda förändring allt viktigare – något som är kärnan i beteendevetenskap.

Beteendevetare med IT‑inriktning har särskilt goda jobbmöjligheter och lägre konkurrens jämfört med andra inriktningar. Genom att kombinera beteendevetenskap med kunskaper inom till exempel IT kan man arbeta med användarvänlighet, digital utveckling och informationssäkerhet. Här är efterfrågan på utbildad arbetskraft hög, vilket gör detta till ett växande och framtidsinriktat område.

Prognos för nyexaminerade 

Eftersom arbetslösheten bland bibliotekarier är låg får många studenter jobb direkt i anslutning till examen. Många jobbar också extra på bibliotek redan under studietiden. De allra flesta bibliotekarier har en tillsvidare­anställning, men för den som nyligen avslutat sin utbildning kan den första anställningen vara ett vikariat eller annan visstidsanställning.

Fackförbundet DIK bedömer att det kommer finnas stora möjligheter att få jobb som bibliotekarie under de kommande åren. En femtedel av bibliotekarierna är över 60 år, och även om många väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern kommer det inte täcka upp för pensions­avgångarna. Erfarna bibliotekarier och bibliotekarier med specialist­kunskap är särskilt eftertraktade. Det finns också en växande efterfrågan på skolbibliotekarier till följd av en nationell satsning på att bemanna alla skolbibliotek, som inleddes under 2025.

Regionala skillnader

Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om jobben än i övriga delar av landet. 

Påverkan av AI

Behovet av bibliotekariers specifika kunskaper inom informations­hantering, digital kompetens och källkritik kommer sannolikt öka till följd av det ökande användandet av AI och riskerna för en ökad mängd desinformation. Bibliotekarier kan också dra nytta av AI-verktyg i sitt arbete, till exempel för informationssökning, katalogisering och textanalys.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det kan finnas skillnader i efterfrågan i olika delar av landet, men mot bakgrund av den låga arbetslösheten, kommande pensionsavgångar och bristen på både skolbibliotekarier och annan specialistkompetens finns det inga tecken på att efterfrågan på bibliotekarier kommer att minska. Prognosen på längre sikt kan ändras om antalet platser på utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap utökas, vilket det finns stort behov av. Effekterna av detta kommer dock inte att synas inom de kommande fem åren.

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt är prognosen balans mellan utbud och efterfrågan på jobb. Ökningen av antalet biologer har avtagit och det syns en ökad efterfrågan inom life science och miljö. Efterfrågan på biologisk kompetens har ökat stort i samhället. Som nyexaminerad biolog är det viktigt att ha en plan för hur man vill använda sin kompetens för att lättare kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring, matematik och teknik efterfrågas i allt större utsträckning. Alltmer av den tekniska utvecklingen bygger också på biologisk kunskap. Nästan varannan biolog fortsätter på en forskarutbildning, men det är svårt att få en tillsvidaretjänst som forskare och det påverkar biologers arbetsmarknad negativt.

Eftersom biologiutbildningen är bred kan det vara klokt att nischa sig mot ett område, bygga ett professionellt nätverk och skaffa relevant arbetslivserfarenhet redan under studietiden för att underlätta klivet in på arbetsmarknaden.

Regionala skillnader

För biologer som vill arbeta inom miljöområdet finns det möjligheter att jobba i hela landet, både i kommun och i den privata sektorn. Biologer inom hälso- och sjukvården kan arbeta i regioner i hela landet. Däremot, för biologer som vill arbeta inom life science-branschen, är den som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms-Uppsalaregionen.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom AI skapar nya möjligheter för biologer när det gäller att mäta naturvärden, ta fram nya läkemedel eller bättre förstå cellers funktion genom att analysera stora databaser. Sannolikt kommer möjligheterna att leda till nya arbetsmöjligheter. Ett område som vuxit under de senaste åren är datadriven life science (DDLS). Det innebär mötet mellan biologi och avancerad teknik såsom AI, maskininlärning, robotik och beräkningsmatematik. Området väntas revolutionera sättet att utveckla läkemedel och diagnostisera sjukdomar samt kan leda till nya genombrott även genom analys av gamla hälsodata. Efterfrågan på naturvetare inom avancerad DDLS har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten är stor eftersom biologer arbetar inom ett stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden, samtidigt som det finns en betydande konkurrens från andra utbildningar inom exempelvis biomedicin, bioteknik, natur och miljö.

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt bedöms det vara liten konkurrens om jobben för biomedicinare. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från 2024 är det brist på biomedicinare och det är svårt för arbetsgivare att rekrytera och på fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Det innebär att arbetsmarknadsutsikterna är goda för nyexaminerade biomedicinare.

Regionala skillnader

Life science-branschen är som starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholms- och Uppsalaregionen. För de som vill arbeta inom hälso- och sjukvården finns det arbetstillfällen över hela landet.

Påverkan av AI

Datadriven life science (DDLS) är mötet mellan biologi och avancerad teknik såsom AI, maskininlärning, robotik och beräkningsmatematik. Området väntas revolutionera sättet att utveckla läkemedel och diagnostisera sjukdomar samt kan leda till nya genombrott även genom analys av gamla hälsodata. Efterfrågan på naturvetare inom avancerad DDLS har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten beror framför allt på möjlig konkurrens från andra utbildningar. 

Prognos för nyexaminerade 

Det är idag akut brist på biomedicinska analytiker, vilket innebär att det finns stora möjligheter till jobb. De flesta arbetar inom hälso- och sjukvård i regionerna, men det finns också en efterfrågan från privata laboratorier, läkemedelsbolag, akademi och djursjukvård. Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå eller kanske till och med tillta på fem års sikt, enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer från 2025. Tillgången på kompetensen minskar samtidigt som efterfrågan ökar. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och alltför många som lämnar yrket. 

Regionala skillnader

Det är brist på biomedicinska analytiker i alla Sveriges län. Det indikerar att arbetsmarknads­utsikterna är goda för nyexaminerade i hela Sverige.

Påverkan av AI

Många analyser har automatiserats, och bland annat Stiftelsen för strategisk forskning har framfört att biomedicinska analytiker kommer att ersättas av AI. Professionsföreträdare delar inte alls den uppfattningen och det gör inte heller Naturvetarna. Det är långt ifrån alla analyser som kan automatiseras, och biomedicinska analytiker vittnar om att kraven på diagnostiken snarare har ökat och att arbetet i själva verket blivit svårare. Sannolikt försvinner inte tjänster men arbetsinnehållet förändras däremot exempelvis då automatiseringen fångar upp avvikande prover och utredningen kring vad avvikelsen beror på tar mycket tid. Det gör att fler sjukdomar kan fångas upp i ett tidigt stadium. Vi ser också redan nu att allt fler biomedicinska analytiker vidareutbildar sig inom programmering för att bli skickliga användare av de nya verktygen. Kvalitetssäkring och validering kommer att fortsätta vara viktiga arbetsuppgifter. Det är också viktigt att komma ihåg att små regioner har mindre ekonomiska möjligheter att hänga med i den pågående automatiseringen så där går utvecklingen långsammare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade 

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade civilekonomer och ekonomer fortsatt är i balans. 

Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers, inköpare och upphandlare och organisationsutvecklare. Bedömningen är att efterfrågan kommer att vara stor också på fem års sikt. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbets­marknaden i stort sett att vara i balans på fem års sikt, medan det beräknas vara större konkurrens för ekonomer inom finansiering och marknadsföring.

Det pågår en utbildningsväxling som innebär att många jobb blir allt mer komplexa och därför kräver en högre utbildning. Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för högskoleutbildade ekonomer och civilekonomer. Däremot påverkar den generella förändringen av arbetsmarknaden också ekonomer. Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa och det krävs både bredd- och spetskompetens. Rollerna är inte lika tydliga som förr och de går in i varandra. 

Regionala skillnader

I storstadsregionerna arbetar de flesta ekonomer inom den privata sektorn, medan en större andel ekonomer i övriga regioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholms­regionen. Det är också där andelen ekonomer som är chefer är störst. Där finns också största andelen ekonomer som är chefer. Behovet av ekonomer och civilekonomer är stort i hela landet. Under de senaste åren har en del verksamheter i regioner utanför storstadsområdena använt begreppet kompetenskris eftersom kompetensbrist inte är tillräckligt för att beskriva läget.

Påverkan av AI

AI är i allt större utsträckning ett hjälpmedel inom både undervisning och forskning. På senare år har högskolor och universitet infört generativa AI-verktyg och utvecklat regelverk för användningen. Studenter som använder AI-verktyg under sin studietid har en viktig kompetens med sig ut i arbetslivet.

På arbetsmarknaden används den nya tekniken inom många olika områden och kommer att spela en större roll i framtiden. Det innebär inte att alla jobb försvinner och ersätts av nya. Redovisning är exempelvis ett område där processer i arbetet automatiseras och digitaliseras. Samtidigt ökar behovet av rådgivning som kräver mänskliga förmågor och egenskaper som empati, kreativitet och analytiskt och kreativt tänkande. Just de egenskaperna finns på listan Core Skills i The Future of Jobs Report 2025 av World Economic Forum. Den digitala utvecklingen sker på olika sätt i olika organisationer. Den påverkas bland annat av vilken typ av verksamhet det är och storleken på verksamheten. 

Pronosens osäkerhet

Prognos för nyexaminerade 

Under de senaste åren har det varit svårare för nyexaminerade civilingenjörer att hitta arbete jämfört med tidigare. Sannolikt kommer läget för nyexaminerade att förbättras i takt med att den generella utvecklingen på arbetsmarknaden förbättras. Därför talar prognosen för relativt låg konkurrens jämfört med andra akademikeryrken fram till 2031. Flera organisationer och myndigheter, som SCB och Industrirådet, spår också brist på ingenjörer framöver. Samtidigt kan både världshandeln och teknikutvecklingen påverka ingenjörernas arbetsmarknad på sikt. Civilingenjörernas spetskompetens inom teknik lär däremot behövas i ännu större utsträckning framöver.

Regionala skillnader

Civilingenjörer finns på hela arbetsmarknaden i Sverige, i både offentlig och privat sektor. Behovet är också stort i de allra flesta delar av landet. Sju av tio civilingenjörer arbetar i Stockholm, Västra Götaland eller i Skåne.

Påverkan av AI

Ingenjörer arbetar med den senaste tekniken. Därför har maskininlärningsmodeller och annan AI länge varit en del av många civilingenjörers arbetsliv. Det är också många som arbetar med att utveckla modellerna. Den snabba kommersiella utvecklingen av AI kommer att innebära förändringar i hur ingenjörer arbetar och vissa förändringar i vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Hittills går det dock inte att se att några grupper påverkas mer eller mindre än andra.

I och med att det är ingenjörernas jobb att utveckla den senaste tekniken betyder den snabba teknikutvecklingen och det stora investeringsbehovet i ny teknik sannolikt att efterfrågan på ingenjörer kommer att öka framöver, totalt sett. Det kan dock bli skillnader mellan olika grupper.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Om fem år kan det ekonomiska läget vara ett annat än idag, men den övergripande bedömningen är att behovet av civilingenjörer kommer att kvarstå framöver.

Prognos för nyexaminerade 

Det råder mycket stor brist på diakoner idag, och för en behörig diakon är det lätt att få arbete. Utanför storstäderna är det störst brist och arbetsgivarna har svårt att finna sökande till tjänsterna. Även i fortsättningen förväntas störst brist på diakoner utanför storstäderna. Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens om jobben. Idag utbildas för få diakoner för att motsvara den stora efterfrågan. Arbetslösheten bland diakoner är mycket låg. Efterfrågan på erfarna diakoner är också mycket hög.

Regionala skillnader

Det finns inga stora skillnader mellan stad och landsbygd vad gäller möjligheterna att få arbete som diakon. Men bristen på diakoner förväntas även framöver vara störst utanför storstäderna.

Påverkan av AI

AI kan bli ett verktyg som avlastar och ger stöd i det praktiska arbetet, men diakonens roll och ansvar för kyrkans sociala arbete kommer inte att förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).  

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. I dagsläget råder det brist på antagna studenter inom nutrition. De kommande åren kommer färre nutritionister att examineras, men antalet jobb kommer vara detsamma eller öka. Därmed bedöms jobb­chanserna att öka framöver.

Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig till dietist är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat. På nutritionsprogrammet är det lägre söktryck och lätt att komma in på utbildningen.

Regionala skillnader

Det finns goda arbetsmarknadsutsikter i hela landet för de som vill jobba inom kommun och region. I den privata sektorn är det vanligt att arbeta inom life science som är starkast i södra Sverige, Västra Götaland, och Stockholm-Uppsalaregionen, medan livsmedelsbranschen är störst i södra Sverige.

Påverkan av AI

I framtiden väntas ökade möjligheter att förbättra sin hälsa genom att följa sitt kostintag med hjälp av AI-verktyg. En av de mest framträdande tillämpningarna av AI inom näringsvetenskap ligger i kostbedömning och näringsspårning, där AI används för att uppskatta kalori- och näringsintag baserat på matbilder eller användarinteraktion med digitala plattformar. AI-verktyg kan dock inte ersätta mötet med människan eller ha den djupa kunskap om psykologiska faktorer bakom matval som dietister besitter.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

En viss osäkerhet gäller hur regioner och kommuner kommer att hantera sina ekonomiska svårigheter vilket skulle kunna påverka antalet jobb för dietister och nutritionister.

Prognos för nyexaminerade 

Prognosen på fem års sikt är fortsatt brist, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Branschföreträdare har vid flera tillfällen lyft bristen på legitimerade djursjukskötare, och att det behövs fler platser på utbildningen för att inte bristen ska bestå på längre sikt.

Regionala skillnader

Djursjukskötare arbetar på djurkliniker, djursjukhus och distriktsveterinär­stationer och inom läkemedels-, foder- och försäkrings­branscherna. Djursjukskötare kan arbeta i hela landet.

Påverkan av AI

Djursjukskötare är ett omvårdnadsyrke som sannolikt kommer att påverkas i liten utsträckning av utvecklingen inom AI.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Säkerheten i prognosen påverkas av att det är oklart hur fördelningen av arbetsuppgifter och regleringen av djursjukvården kommer att se ut framöver vilket påverkas av vilka politiska beslut som kommer fattas.

Prognos för nyexaminerade

Arbetsmarknaden för fastighetsmäklare är konjunkturkänslig. Efterfrågan på fastigheter är tydligt kopplat till utbudet och efterfrågan på bostäder och det allmänna ränteläget. Under den senaste tioårsperioden har antalet registrerade fastighetsmäklare med ungefär 10 procent. Högre räntor har på senare tid resulterat i att transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden minskat. Sammantaget har detta lett till att arbetsmarknadsläget för fastighetsmäklare försämrats i närtid.  

Idag bedöms konkurrensen om jobben vara hög och på fem års sikt förväntas konkurrensen om jobben kvarstå. Den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden och det allmänna ekonomiska läget bidrar till osäkerhet om hur arbetsmarknaden för fastighetsmäklare kommer att utvecklas.  

Påverkan av AI

Redan idag nyttjas AI för att exempelvis skriva objektsbeskrivningar utifrån bilder och som stöd i värdering.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Bostadsbyggandet och det allmänna konjunkturläget bidrar till osäkerhet kring hur arbetsmarknaden för fastighetsmäklare kommer att utvecklas framöver. Utvecklingen på bostadsmarknaden, inklusive räntenivåer, hushållens köpkraft och omsättningen av bostäder, har stor betydelse för efterfrågan på mäklartjänster. Även regionala skillnader i nyproduktion, flyttmönster och demografisk utveckling bidrar till prognosens osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

Vår bedömning är att arbetsmarknadsläget inte kommer att förändras under de kommande fem åren. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även 2031, och efterfrågan på flygtekniker kommer bestå. Det råder brist på flygteknisk personal och mer än en tredjedel av alla flygtekniker beräknas gå i pension under de kommande tio åren. Arbetsmarknadsprognosen för nyutexaminerade om fem år bedöms därmed vara god.

Regionala skillnader  

Det finns regionala skillnader i arbetsmarknaden eftersom flygteknisk underhållsverksamhet oftast är knutet till orter där det finns civil eller militär flygverksamhet.

Påverkan av AI

AI kommer att spela en allt viktigare roll inom flygteknisk verksamhet. Tekniken kan exempelvis användas för att bedöma tekniska fel och skador samt för att planera när vissa underhållsåtgärder behöver utföras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Prognosens säkerhet grundas på SRATs statistik över pensionsavgångar.

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt är prognosen brist på fysiker. Digitaliseringen har ökat behovet av fysikkompetens, och de få fysiker som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten. De flesta fysiker på arbetsmarknaden är mycket högutbildade och majoriteten slutför en forskarutbildning innan de börjar arbeta i näringslivet. Många nyexaminerade fysiker upplever att de inte är förberedda för ett arbetsliv utanför akademin. Det är därför klokt att fundera över sina intressen och framtida inriktning.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt brist. Efterfrågan ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Regionala skillnader

Fysiker efterfrågas i flera olika branscher, och sjukhusfysiker arbetar inom regionen. Efterfrågan på kompetensen finns alltså utspridd i hela landet.

Påverkan av AI

Fysiker har en utomordentlig, gedigen grund för att utveckla och använda AI. När AI börjar implementeras i arbetslivet på bred front kommer sannolikt efterfrågan på fysiker öka. De kommer att behövas som konsulter och rådgivare. AI kommer sannolikt också bidra till ett kunskaps­språng inom forskningen. Inom hälso- och sjukvården är potentialen att använda AI för exempelvis bildanalys stor. Samtidigt är etiska avvägningar kring integritet brännande, och just nu vet vi inte så mycket om hur en framtida lagstiftning kommer att se ut.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade fysiker, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten har främst att göra med att fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. 

När det gäller sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Det är ett legitimerat yrke och efterfrågan påverkas inte nämnvärt av konjunktur­svängningar.

Prognos för nyexaminerade 

På fem års sikt förväntas det vara fortsatt liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna fysioterapeuter. Efterfrågan förväntas också överstiga antalet studenter som examineras från utbildningen. I Universitetskanslersämbetets rapport Behovet av nybörjare i högskolan anges att antalet examinerade fysioterapeuter behöver öka med 5 procent fram till 2040.

Regionala skillnader

På fem års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheterna till arbete kommer att vara stora i hela landet och att efterfrågan kommer att öka.

Påverkan av AI

Hälso- och sjukvården genomgår en genomgripande digitalisering. Det innefattar bland annat nya sätt att komma i kontakt med vården och nya digitala behandlingar, men också digital infrastruktur som möjliggör mer effektiva arbetssätt och fler möjligheter till forskning inom fysioterapi. På lite sikt kan AI underlätta och förbättra det kliniska arbetet för fysioterapeuter, till exempel genom att ge kliniska beslutstöd och underlätta triagering, som är en process för att bedöma och prioritera patienters vårdbehov.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

En osäkerhet är att politiska beslut om hälso- och sjukvårdens utformning kan komma att påverka arbetsmarknaden.

Prognos för nyexaminerade 

Prognosen för nyutexaminerade församlingspedagoger ser mycket positiv ut på fem års sikt. Det kommer att finnas goda möjligheter till sysselsättning inom Svenska kyrkan, med fortsatt liten konkurrens om jobben.

Regionala skillnader 

Det finns inga stora skillnader mellan stad och landsbygd vad gäller möjligheterna att få arbete som församlingspedagog.

Påverkan av AI

AI kan bli ett verktyg som avlastar, men församlingspedagogens roll att möta, samtala och undervisa människor i kristen tro och inspirera människor att fördjupa sin tro kommer inte att förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyutexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade 

Den gröna omställningen har lett till att gruvnäringen har fått ett uppsving. och det sker satsningar på infrastruktur och förebyggande arbete för att hantera klimatförändringarna där kompetens inom geovetenskap är efterfrågad. Geovetare har även en viktig roll för krisberedskapen, och AI ökar möjligheten att modellera och visualisera geologiska förlopp. Naturvetarna bedömer därför att efterfrågan på geovetenskaplig kompetens kommer att öka och att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

Regionala skillnader

Geovetare och naturgeografer har goda arbetsmarknadsutsikter i hela landet. Gruvnäringen är stark i norra Sverige, medan bygg- och anläggnings­branschen, teknikkonsultbolag och myndigheter finns i hela landet. 

Påverkan av AI

För geovetare innebär utvecklingen inom AI helt nya möjligheter när det gäller att kartlägga, visualisera och följa användningen av naturresurser. Det blir därför allt viktigare för geovetare att ha den tekniska kompetens som krävs för att använda verktygen på ett professionellt sätt. Idag finns kurser för geovetare inom maskininlärning, vilket bekräftar den bilden. Maskininlärning används för att utveckla bättre modeller och för att bestämma vilka variabler som är viktiga.

Prognosens osäkerhet

Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Osäkerheten har att göra med att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper, att konjunkturen kan förändras och att politiska prioriteringar kan komma att påverka utfallet.

Prognos för nyexaminerade 

Under kommande år väntas antalet barn i åldrarna 6–12 år minska, vilket även påverkar antalet inskrivna elever i fritidshem. Behovet av lärare och övrig pedagogisk personal i fritidshem beräknas också minska eftersom det följer utvecklingen av antalet elever. Skolverket beräknar i Lärarprognos 2024 att rekryteringsbehovet av lärare till fritidshemmen uppgår till 3 800 heltidstjänster fram till 2038. En stor del beror på kommande pensionsavgångar eftersom fyra av tio lärare i fritidshem idag är 50 år eller äldre. Sammantaget tyder det på ett balanserat läge på fem års sikt. För att öka behörighetsläget och personaltätheten ytterligare bland lärare i fritidshem är dock behovet av utbildade större.

Regionala skillnader

Det varierar stort mellan länen hur stor andel av den pedagogiska personalen i fritidshem som har en lärartjänst, från 84 procent i Värmlands län till 25 procent i Uppsala län. Andelen lärartjänster säger dock inget om hur stor andel som har behörighet att undervisa i fritidshem. Variationen tyder på att behoven kan se olika ut regionalt.

Påverkan av AI 

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt har digitalisering och AI redan inneburit utmaningar för lärare, exempelvis att AI inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete och att det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Prognoserna för lärare i fritidshem är över lag säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att nyexaminerade i denna verksamhet har goda eller balanserade jobbmöjligheter.  

Prognos för nyexaminerade 

Behovet av lärare i grundskolan följer utvecklingen av antalet barn. Under de närmaste åren förväntas barnkullarna i dessa stadier minska, vilket leder till ett minskat behov av lärare. Över hälften av lärarna i förskoleklass och en av tre lärare i årskurs 1–3 är 50 år eller äldre och väntas gå i pension inom de kommande åren. För årskurs 4–6 beräknas det fortsatt råda viss brist på lärarutbildade i slutet av 2038, enligt Skolverkets Lärarprognos 2024.

Det tyder sammantaget på en balanserad arbetsmarknad för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod. Det finns dock flera föreslagna reformer som kan påverka behovet av lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Exempelvis har regeringen aviserat att en tioårig grundskola kommer att införas 2028, vilket kan innebära ökad lärartäthet i förskoleklass och därmed behov av fler nyexaminerade.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden för lärare varierar över landet. I storstadsområden finns ofta flera huvudmän och många skolor, och därför fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt råder en generell lärarbrist i hela landet, vilket ger minskade skillnader i behov mellan olika regioner och orter.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan Samtidigt innebär digitalisering och AI redan utmaningar för lärare, till exempel när det gäller att hantera exempelvis fusk. Dessutom är digitalisering och AI inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Prognoserna är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara balanserat, eller att det kommer att vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade.

Prognos för nyexaminerade 

Efterfrågan är större på erfarna personer, men stora pensionsavgångar kommer att göra det lättare för nyexaminerade att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessutom kan efterfrågan öka genom regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi och strategi för biologisk mångfald, som innebär att stadsgrönska och ekosystemtjänster ska integreras i urbana miljöer.

Regionala skillnader

Konkurrensen om jobben är störst i södra Sverige. Så vissa möjligheter finns för den som är villig att lämna utbildningsorten och flytta norrut.

Påverkan av AI

AI används i allt större utsträckning för att optimera livsmedelsproduktionen. Inom den professionella odlingen i växthus är den utvecklingen ännu tydligare, med stora möjligheter att monitorera och automatisera tillskott av gödning och vatten. Teknisk kompetens har också blivit allt viktigare för hortonomer och trädgårdsingenjörer. För landskapsingenjörer har nya digitala verktyg sedan länge omformat arbetet och erbjudit nya möjligheter att övervaka och planera underhåll av storstädernas parker.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). En faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler om kompetensbehovet, där branschen rapporterar en sak medan arbetslöshets­statistiken ger en annan bild. Att efterfrågan delvis kan mötas av andra yrkesgrupper bidrar också till osäkerheten, liksom att statistiken är osäker på grund av att yrkesgrupperna är små och underlaget litet.

Prognos för nyexaminerade 

Även på fem till tio års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för nyexaminerade idrottsvetare, folkhälsovetare och hälsovetare. Prognosen speglar i huvudsak relationen mellan antalet examinerade och antalet tjänster med tydligt definierade idrotts-, folkhälso- eller hälsotitlar.

Många nyexaminerade etablerar sig dock i kvalificerade tjänster, ofta under bredare befattningar och i roller som inte alltid är direkt kopplade till utbildningens benämning. Det är vanligt med en stegvis etablering, där första anställningen blir en ingång till mer specialiserade eller strategiska uppdrag.

Utbildningar inom idrottsvetenskap, folkhälsovetenskap och hälsovetenskap utvecklas kontinuerligt för att anpassas till internationell idrotts- och folkhälsoforskning, folkhälsoutmaningar och arbetsmarknadens behov av tvärvetenskaplig, analytisk och utvecklingsinriktad kompetens. Detta stärker förutsättningarna för långsiktig etablering, även om konkurrensen om vissa typer av tjänster bedöms vara fortsatt hög. För studenter som vill arbeta strategiskt eller övergripande med idrotts-, folkhälso- och hälsofrågor är det en fördel att kombinera sin utbildning med ytterligare kompetens inom exempelvis ekonomi, digitalisering, analys, offentlig förvaltning, projektledning, verksamhetsutveckling, hållbarhet, innovation eller ledarskap, utifrån egna intressen och långsiktiga mål.

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget är likartat ut i hela landet, men flest jobbmöjligheter finns i större städer och regioner där fler verksamheter och sektorer är representerade. Samtidigt kan mindre kommuner och regioner erbjuda bredare uppdrag och större ansvar, särskilt i roller som kombinerar analys, utveckling och samverkan. Den generalistkompetens som idrottsvetare, folkhälsovetare och hälsovetare har gör det möjligt för dem att arbeta inom många olika typer av verksamheter, vilket underlättar geografisk rörlighet och bidrar till att arbetsmarknaden inte är strikt geografiskt avgränsad. 

Påverkan av AI

AI påverkar redan idag stora delar av arbetslivet och används allt mer som ett stöd i analyser, uppföljningar och utvecklingsarbete. För idrottsvetare, folkhälsovetare och hälsovetare innebär detta bland annat effektivare hantering av data, underlag och kunskapsproduktion. På sikt är det sannolikt att vissa arbetsuppgifter automatiseras. Det blir också möjligt att bearbeta större datamängder, vilket kan bidra till mer träffsäkra analyser och bättre beslutsunderlag i arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Samtidigt ökar kraven på förmåga att tolka resultat, prioritera åtgärder och omsätta analys i praktiskt förändringsarbete i komplexa verksamheter. Utvecklingen innebär att kombinationen av idrotts-, folkhälso- och hälsokompetens, digital förståelse och förmåga att arbeta med styrning och implementering blir allt viktigare. Kontinuerligt lärande är därför centralt för professionernas långsiktiga relevans.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Osäkerheten hänger samman med att idrotts-, folkhälso- och hälsokompetens används i många olika typer av roller och verksamheter, vilket gör arbetsmarknaden svår att avgränsa utifrån yrkestitlar. Eftersom efterfrågan på kompetensen inte alltid syns i traditionell statistik finns en risk för att arbetsmarknadens faktiska behov underskattas. Prognosen kan förbättras om arbetsgivare i högre grad tydliggör hur idrotts-, folkhälso- och hälsokompetens används och efterfrågas i olika verksamheter.

Prognos för nyexaminerade 

På senare tid har det varit svårare för nyexaminerade högskoleingenjörer att hitta arbete jämfört med föregående år. Sannolikt kommer dock läget för nyexaminerade att förbättras i takt med att arbetsmarknaden generellt återhämtar sig. Vi har redan sett att arbetsmarknaden för byggingenjörer har förbättrats avsevärt. Exempelvis SCB och Industrirådet spår brist på ingenjörer framöver.

Många ingenjörer arbetar dock i privat sektor som är särskilt känslig för snabba förändringar i omvärlden. Tillverkningsindustrin och byggbranschen, där många högskoleingenjörer arbetar, påverkas mycket av det ekonomiska läget och handeln med omvärlden. Det långsiktiga behovet av högskoleingenjörer bör dock vara stort.

Regionala skillnader

Behovet av högskoleingenjörer finns i hela landet men de flesta arbetar i storstäderna. Den geografiska spridningen är dock större än bland civilingenjörer. Drygt sex av tio högskoleingenjörer arbetar i Stockholm, Västra Götaland eller i Skåne.

Påverkan av AI

Ingenjörer arbetar med den senaste tekniken. Därför har maskininlärningsmodeller och annan AI länge varit en del av många civilingenjörers arbetsliv. Det är också många som arbetar med att utveckla modellerna. Den snabba kommersiella utvecklingen av AI kommer att innebära förändringar i hur ingenjörer arbetar och vissa förändringar i vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Exempelvis kommer behovet av programmeringskunskap sannolikt att förändras framöver, men det är svårt att veta i vilken riktning. Hittills går det inte att se att några grupper drabbas mer eller mindre än andra.

I och med att det är ingenjörernas jobb att utveckla och implementera den senaste tekniken betyder den snabba teknikutvecklingen och det stora investeringsbehovet i ny teknik sannolikt att efterfrågan på ingenjörer kommer att öka framöver, totalt sett. Det kan dock bli skillnader mellan olika grupper.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Om fem år kan det ekonomiska läget vara sådant att högskoleingenjörer har svårt att hitta ett nytt jobb. Det långsiktiga behovet av högskoleingenjörer bedöms dock vara stort.

Prognos för nyexaminerade 

Prognosen för nyexaminerade inredningsarkitekter är fortsatt stor konkurrens 2031, trots att det sedan mer än tio år är färre som utbildas än som går i pension. Söktrycket till utbildningarna är högt och utbildningsplatserna är mycket få. Men inredningsarkitekter konkurrerar om jobben med inredare, som har kortare utbildning, och med arkitekter, som är många fler och ofta anses ha en lite bredare kompetens. Det medför stor konkurrens även om enklare uppdrag.

Efterfrågan på inredningsarkitekter kan snabbt öka om fler kontor byggs om i landet som en följd av ökat distansarbete. Offentliga satsningar kan också ge snabbt genomslag eftersom det antalet yrkesverksamma är få. Dessutom pågår en mängd initiativ för att öka takten i omställningen till ett ekologiskt hållbart byggande med en minskad klimat- och miljöpåverkan och en högre grad av återbruk i möbel- och inredningsbranschen. Inredningsarkitekter som anpassar sina kunskaper och lösningar till detta får konkurrensfördelar på marknaden.

Regionala skillnader

De flesta inredningsarkitekter jobbar i privat sektor i storstadsregionerna, som anställda eller egenföretagare, men många har starka kopplingar till möbel­företag runt om i Sverige och internationellt. 

Påverkan av AI

Det är avgörande att som inredningsarkitekt följa med i digitaliseringen av arbetsprocessen och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta designprocessen, ge bättre underlag för gestaltningsbeslut och ge smartare kundanpassning. Det skapar möjligheter för inredningsarkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar, tekniska funktionskrav och återbruk. En inredningsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men yrket kan påverkas och förändras i takt med att tekniken utvecklas.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är att relativt små förändringar på marknaden får en omedelbar och stor effekt på antalet sysselsatta. Men i allmänhet beror osäkerheten på omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. En annan osäkerhet i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö.

Prognos för nyexaminerade 

Tidigare har branschen skrikit efter kompetens och nyexaminerade IT-akademiker har väldigt enkelt kunna etablera sig på arbetsmarknaden, men etableringen för IT-akademiker har minskat med 10 procent under det senaste året, enligt en undersökning av Akavia. En stor utmaning för nyexaminerade studenter inom IT är att de ofta saknar praktisk erfarenhet. Få har haft relevanta extrajobb under studietiden och endast en av tre har gjort praktik som en del av utbildningen. Det kan därför vara en god idé att som student inom IT söka extrajobb eller praktik för att stärka positionen på arbetsmarknaden.

Regionala skillnader

Det finns jobbmöjligheter för it-akademiker både i den privata och offentliga sektorn, och efterfrågan på deras kompetens sträcker sig över hela landet.

Påverkan av AI

AI är en del av den breda digitalisering som pågår i samhället. Hittills har digitaliseringen lett till en kraftigt ökad efterfrågan på digital spetskompetens. Det är troligt att detsamma gäller nu när AI är på väg att införas på bred front. Störst är tillväxttakten inom datavetenskap och AI. Samtidigt kommer en del IT-yrken, såsom programmerare, att förändras radikalt i och med möjligheterna att använda AI för att generera kod.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Konjunktursvängningar, den snabba tekniska utvecklingen och möjligheten att skaffa sig kompetens inom området utanför akademin gör framtidsutsikterna svårbedömda.

Prognos för nyexaminerade 

År 2022 angav omkring 90 procent av arbetsgivarna en god eller balanserad att tillgången på nyutexaminerade jurister var god eller balanserad, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern. Prognosen pekar mot ett visst överskott av juristutbildade på längre sikt eftersom antalet examinerade väntas öka snabbare än efterfrågan fram till 2040, med det antal utbildningsplatser som finns idag. SCB räknar med cirka 1 500 nyexaminerade jurister per år, och förutspår i Trender och prognoser 2023 att tillgången på juristutbildade kommer att öka med 35 procent fram till 2040 om pensionsavgångarna följer prognosen. Efterfrågan beräknas enligt rapporten öka med cirka 15 procent under samma period. Ökningen beror på att juridisk kompetens efterfrågas inom allt fler branscher och att en juristutbildning blir allt vanligare inom yrken såsom handläggare, planerare och utredare, särskilt i offentlig sektor.

Arbetsmarknaden för yrkeserfarna jurister har varit stabil under de senaste åren. Arbetsförmedlingen anger i prognosen Var finns jobben? Och var finns arbetskraften? att arbetsgivare har haft god tillgång på kvalificerade sökande, vilket gjort det lätt att rekrytera och gett möjlighet att ställa höga krav på rätt kompetens. Nationellt bedöms möjligheterna att få arbete som jurist vara medelstora. På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag.

Regionala skillnader

De flesta jobb för jurister finns i residensstäder och tätorter där många myndigheter och företag är belägna. Majoriteten av juristerna jobbar i Stockholmsområdet. För jurister som är intresserade av en internationell karriär finns EU:s institutioner där Sverige för närvarande är underrepresenterat. Där har jurister med kunskap om bland annat mänskliga rättigheter och internationella relationer möjlighet till en karriär.

Påverkan av AI

Digitaliseringen påverkar hela arbetsmarknaden och inom juristyrket finns vissa arbetsuppgifter som påverkas mer än andra. Det kan göra att biträdande jurister och andra instegsjobb rationaliseras bort. Nyexaminerade jurister bör därför vara beredda på att börja arbeta på en mer avancerad nivå. Det är bra att redan under studierna hålla sig uppdaterad och gärna specialutbilda sig. Jurister med spetskompetens är ofta efterfrågade. Arbetsgivare letar redan nu efter jurister med IT-kompetens. Allt pekar på att jurister i framtiden kommer att behöva mer digital kompetens och ha förmåga att bearbeta, förstå och tolka stora mängder digital information i olika format. Framtidens jurister behöver också förstå effekterna av de algoritmer och koder som styr hur den digitala informationen systematiseras, katalogiseras och indexeras i stora databaser.

Juristerna själva är inte särskilt oroliga för att branschen ska påverkas negativt av digitalisering, visar Akavias undersökningar. Hälften av juristerna tror att digitaliseringen kommer att ha en positiv effekt på arbetslivet, medan 40 procent är osäkra eller tror att det inte påverkar alls. Endast 13 procent av juristerna tror att AI kommer ha en negativ påverkan på deras arbetsliv. Akavias rapport Från potential till praktik visar att juristerna är en av de grupper som använder AI minst i arbetslivet. En tänkbar förklaring är att många AI-verktyg fortfarande har brister i form av hallucinationer, osäker datahantering och bristande faktagranskning. Det talar för att användningen inte bara påverkas av teknisk mognad utan även av professionsspecifika bedömningar och olika sektorers förutsättningar.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyutexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade 

Det är stor efterfrågan på kompetens inom skogsbranschen, och etableringsgraden för skogsakademiker är hög. Hela 95 procent av nyexaminerade jägmästare får jobb inom 1,5 år och för skogsmästare ligger etableringsgraden på 89 procent.

Regionala skillnader

Skogsbranschen är koncentrerad till områden där det finns mycket skog. Jobbmöjligheterna är som störst i mellersta och norra Sverige. Det är större konkurrens om jobben i södra Sverige.

Påverkan av AI

Skogsbranschen har satsat på digitalisering som en viktig del av den gröna omställningen. AI används för att samla in data genom flygburen laserskanning, planering, övervakning och automatisering. Den tekniska utvecklingen inom skogsbranschen leder till nya karriärmöjligheter för skogligt utbildade med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Förändringar i EU:s regelverk samt den globala konkurrensen i branschen påverkar kompetens­behovet och bidrar till osäkerheten.

Prognos för nyexaminerade

Arbetsmarknaden för kemister är god och arbetslösheten är låg. Näringslivet larmar om brist på kemister, och det är särskilt stor efterfrågan på specialister och forskarutbildade inom kemi. Kompetensbristen är ett hinder för branschens utveckling och den gröna omställningen.

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det är liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna kemister eftersom efterfrågan är stor och det är fler kemister som går i pension än som examineras. Utsikterna för att få jobb som kemist är därför mycket goda.

Regionala skillnader

Kemister arbetar inom life science och kemiindustrin, i hälso- och sjukvården och på myndigheter, så det finns jobbmöjligheter i hela Sverige. För de kemister som vill arbeta inom life science branschen är den koncentrerad till södra Sverige, Västra Götaland och Stockholm-Uppsalaregionen.

Påverkan av AI

För kemister är AI ett kraftfullt verktyg för att förutse kemiska ämnens uppbyggnad, funktion och påverkan på hälsa och miljö. Möjligheterna att ta fram nya, säkrare och mer hållbara material ökar, vilket sannolikt kommer att innebära särskilt goda karriärmöjligheter för kemister med teknisk kompetens.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna kemister, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Osäkerheten har att göra med att kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper.

Prognos för nyexaminerade

Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år, och de allra flesta väntas ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning.

Nack- och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning när det gäller att diagnostisera, behandla och förebygga besvär i rörelseorganen.

Regionala skillnader

Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm jämfört med landet i övrigt. I många andra delar av landet råder brist på kiropraktorer.

Påverkan av AI

AI kommer troligen att kunna underlätta viss administration, diagnostik och kommunikation för kiropraktorer. Tekniken kan dock inte på något sätt ersätta den personliga kontakten med patienter, till exempel vid undersökning och manuell behandling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Efterfrågan skulle öka om kiropraktorerna integrerades mer i sjukvården. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognosen.

Prognos för nyexaminerade

Yrkesområdet kommunikation och media är populärt. Konkurrensen om jobben är därför relativt stor men det finns samtidigt många tjänster i omlopp. Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna att få jobb just nu är medelstora för kommunikatörer, och att efterfrågan förväntas vara oförändrad under de kommande åren.

Unga har drabbats hårdast av lågkonjunkturen, och just nu är det extra tufft för den som är ny på arbetsmarknaden. Som nyexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en varaktig och relevant tjänst, och projekt- och visstidsanställningar är vanliga. Detta gäller särskilt för den privata sektorn, men samtidigt får 76 procent av de nyexaminerade jobb i just privat sektor, enligt Akavias undersökning Efter examen.

Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens, och det finns inga tecken på förändring. Medelåldern är dessutom relativt låg, vilket betyder att några större pensionsavgångar inte är att vänta.

Ett relevant extrajobb eller praktik inom ditt utbildningsområde kan vara meriterande för att få jobb. Även engagemang vid sidan av studierna kan underlätta, som styrelsearbete eller volontäruppdrag.

Regionala skillnader

Under rubriken kommunikationsyrken ryms en mängd olika yrken och titlar. Den som jobbar med kommunikation kan arbeta inom alla delar av arbetsmarknaden och i en stor bredd av verksamheter. Många är också egenföretagare och konsulter. Även om konkurrensen är stor kan det tvärtom vara brist på arbetskraft när det gäller vissa inriktningar och kompetenser. Jobben är flest i de tre storstadsregionerna, men där finns också det största överskottet på arbetskraft. Specialkompetenser kan vara särskilt eftertraktade i andra delar av landet.

Påverkan av AI

Yrken som arbetar med text och bild påverkas av generativ AI och många arbetsgivare i kommunikationsbranschen efterfrågar kompetens inom AI-verktyg. Eftersom utvecklingen går snabbt behöver de som jobbar i branschen få kontinuerlig kompetensutveckling så att de kan hänga med och lära sig nya verktyg.

Många yrkesgrupper inom kommunikationsområdet använder AI-verktyg som exempelvis bollplank, för att analysera data eller för att ta fram och bearbeta text och bilder. På det sättet kan kommunikatörerna fokusera mer på strategiskt och kreativt arbete. Som kommunikatör är det dock viktigt att säkerställa att de källor som AI använder är korrekta och att den information som genereras stämmer. Enligt Akavias AI-rapport Från potential till praktik är kommunikatörer den yrkesgrupp bland förbundets medlemmar som flitigast använder AI-verktyg. Det är också kommunikatörer som i störst utsträckning vill utbilda sig och lära sig mer om dessa verktyg. En undersökning som DIK genomförde 2025 visar att nio av tio av medlemmarna i kommunikationsbranschen använder AI-verktyg i sitt arbete.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade

Utbildningen till kustbevakare genomförs i Kustbevakningens regi, och myndigheten är även arbetsgivare. I och med detta utbildas enbart så många kustbevakare som det behövs, och arbetsmarknaden är god för både nyutbildade och erfarna. Ser man till arbetsmarknaden i stort för sjöfartsrelaterade yrken är bristen stor på erfaren och utbildad personal.

Bedömningen är att arbetsmarknadsläget inte kommer att förändras under de kommande fem åren, eftersom Kustbevakningen ser till att antalet utbildade matchar efterfrågan. Prognosen för nyexaminerade bedöms därmed som god till 2031.

Regionala skillnader

Färdigutbildade kustbevakare har möjlighet att önska placering vid någon av Kustbevakningens kuststationer, men placeras där behovet är som störst.

Påverkan av AI

AI används som ett verktyg inom ramen för olika system på Kustbevakningen. Det effektiviserar arbetet och underlättar bland annat sjöövervakning.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Prognosens säkerhet grundas på att Kustbevakningen ansvarar för utbildningen och att yrket historiskt inte har påverkats i någon större grad av konjunktursvängningar.

Prognos för nyexaminerade

Prognosen för nyexaminerade landskapsarkitekter är balans 2031. Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering och klimatomställning och biologisk mångfald är trender som stärker efterfrågan på kompetens när det gäller landskapsgestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Klimatförändringarna förändrar och förstärker behoven av landskapsarkitekters kunskaper om ekologisk hållbarhet, ekosystemtjänster, kretslopp och klimatpåverkan.

Regionala skillnader

Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor, exempelvis i anslutning till Trafikverkets infrastrukturprojekt och på länsstyrelserna som arbetar med tillsyn av miljö och kulturarv. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna även om de främst finns där. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag, även inom samhälls- och miljöplanering. De har också goda möjligheter att arbeta i kommunerna med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker.

Påverkan av AI

Landskapsarkitekter behöver följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta i planeringsprocessen och gestaltningsbesluten. Tekniken skapar nya möjligheter för landskapsarkitekter att ta en större roll vid exempelvis klimatberäkningar och beslut i tidiga skeden, med stöd i bättre dataunderlag och översikter. En landskapsarkitekts kreativa process kan inte ersättas av AI, men yrket kan påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). De huvudsakliga orsakerna till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget, den ekonomiska politiken och långsiktigheten i samhällets investeringar i hållbara livsmiljöer. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

På fem års sikt förväntas fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Det finns dock tecken på att logopedyrket är på väg att bli ett bristyrke, eftersom allt fler arbetsgivare har rekryteringssvårigheter. Det kan bero på att logopedernas arbetsmarknad växer, samtidigt som färre tar examen. Det skulle i så fall innebära en minskad konkurrens om jobben, men också risk för att tjänster som är svåra att tillsätta plockas bort och att logopedin därmed inte prioriteras. Arbetslösheten för logopeder har länge varit låg, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras, enligt statistik från Akademikernas a-kassa.

Regionala skillnader

Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb nära utbildningsorterna medan det i mindre orter kan vara svårt för arbetsgivare att rekrytera logopeder till vakanta tjänster. Som nyexaminerad logoped kan det vara värt att undersöka möjligheten att ta en anställning på annan ort, eftersom det ökar chanserna att få anställning och kan ge större möjligheter att förhandla om ingångslönen.

Påverkan av AI

AI ser ut att kunna ta allt större plats i administreringen av svensk hälso- och sjukvård. Däremot finns inga tecken på att AI eller andra digitala lösningar skulle påverka logopeders arbetsmarknad eller arbetsuppgifter i någon högre grad eller på ett negativt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Logopeder har haft en stabilt låg arbetslöshet och regionernas behov av logopeder förväntas inte minska. Finansieringen av den kommunala sektorn innebär dock en viss osäkerhet i prognosen när det gäller logopeder inom skolan.

Prognos för nyexaminerade

På fem års sikt är prognosen att det kommer vara fortsatt balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare. Konkurrensen till olika typer av utbildningstjänster (AT, BT och ST) förväntas dock fortfarande vara stor, men i väntan på en utbildningstjänst finns jobb för nyexaminerade läkare.

På många vårdcentraler kommer det sannolikt att vara stor brist på läkare även om fem år. För den som vill specialisera sig inom en bristspecialitet kommer det finnas mycket goda arbetsmöjligheter om fem år, liksom för den som vill arbeta i glesbygd eller på mindre orter.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden för läkare varierar både mellan och inom regionerna. Generellt sett är det dock mindre konkurrens om jobben i glesbygd, på mindre orter och i regioner med minskande befolkning. I de större städerna och inte minst på universitetssjukhusen är konkurrensen hårdare.

Påverkan av AI

En stor del av läkarkåren använder redan AI i sitt dagliga arbete. Rätt använt har AI potential att förbättra både diagnostisering och behandling. Exempelvis kan AI vara ett effektivt verktyg för att diagnostisera bröstcancer. Men det finns också risker och fallgropar. Både dagens och morgondagens läkare behöver förstå hur AI kan användas i vården, och när det inte är lämpligt. Läkarkåren behöver också hantera det faktum att många patienter använder AI för att försöka diagnostisera sig själva.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Prognos för nyexaminerade

Efter en kraftig ökning av antalet barn i förskolan sedan början av 00-talet väntas antalet minska under kommande år. På fem års sikt väntas därför arbetsmarknaden för förskollärare vara balanserad. På längre sikt bedöms det finnas goda möjligheter att få arbete som förskollärare. Skolverket bedömer i Lärarprognos 2024 att förskolorna kommer att behöva rekrytera cirka 40 000 heltidstjänster fram till år 2038. Men behovet kan bli större eftersom det varierar hur stor andel av personalen på en förskola som ska vara förskollärare. Rekryteringsbehovet till förskolan beror även, liksom för övriga skolformer, till stor del på kommande pensionsavgångar. I prognosen framkommer också att förskollärare i något högre utsträckning än tidigare lämnar förskolan för arbete i andra skolformer eller utanför skolan. Eftersom antalet som tar förskollärarexamen inte väntas täcka behoven finns risk för en bristsituation i framtiden. Den sammantagna bedömningen är därför fortsatt medelgoda jobbmöjligheter på fem års sikt, och på längre sikt goda jobbmöjligheter.

Regionala skillnader

Förskollärare behövs över hela landet, även om vissa regionala skillnader kan förekomma. I län med stora rekryteringsbehov ses en relativt liten minskning av antalet barn och unga, samtidigt med stora pensionsavgångar.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt har digitalisering och AI redan inneburit utmaningar för lärare, exempelvis att AI inte alltid är inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete och att det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). 

Prognoserna för förskollärare är överlag mycket säkra och styrks av prognoser och statistik från Skolverket, Arbetsförmedlingen och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara bra för förskollärare. Den osäkerhet som finns gäller hur många som arbetar kvar efter pensionsåldern och hur många som söker sig till utbildningarna, i kombination med minskade barnkullar.

Prognos för nyexaminerade

Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Digitaliseringen och utvecklingen inom AI har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat efterfrågan på matematiker, statistiker, analytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker).

På fem års sikt bedömer vi att det fortsatt är liten konkurrens om jobben för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker. Det finns fler jobb än utbildade för både nyexaminerade och erfarna.

Regionala skillnader

Matematiker efterfrågas på hela arbetsmarknaden. Men det kan vara ännu mindre konkurrens i storstadsområden där det finns många företag och jobbtillfällen.

Påverkan av AI

Efterfrågan på matematisk kompetens ökar i och med införandet av AI och maskininlärning. Det finns ett tydligt behov av personer som kan utveckla algoritmer samt kvalitetssäkra dem och förklara hur de fungerar eller hur de kan användas i en verksamhet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker och statistiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.  

Prognos för nyexaminerade

Det stora intresset för miljöutbildningar gör att det finns en viss risk för att antalet examinerade kommer att öka snabbare än efterfrågan på längre sikt. Arbetsmarknaden skiljer sig åt något mellan olika yrkesgrupper, men i Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer från 2025 förutspår man ökad efterfrågan på miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Stockholms universitet har tagit fram en påbyggnadsutbildning i miljö och hälsa som kan kombineras med deltidsarbete som inspektör, sådana satsningar motverkar risken för kompetensbrist.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade inom miljövetenskap är relativt konkurrensutsatt eftersom många utbildar sig inom miljöområdet. Samtidigt ökar efterfrågan på spetskompetens för att möta klimatförändringarnas utmaningar. Naturvetarnas samlade bedömning är att efterfrågan och tillgång på miljökompetens kommer att vara fortsatt balanserad under de närmaste fem åren.

Regionala skillnader

Jobbmöjligheterna är goda för miljöakademiker i hela landet eftersom de kan arbeta i både offentlig och privat sektor.

Påverkan av AI

Den digitala och gröna omställningen förändrar kompetensbehovet. Utvecklingen inom AI gör att matematisk och statistisk kompetens är en klar konkurrensfördel för miljöakademiker. AI kommer också att ge nya möjligheter att väga olika intressen mot varandra, mäta naturvärden, monitorera förändringar i miljön och förutse effekten av olika åtgärder. Sannolikt kommer dessa nya tekniska möjligheter att leda till en ökad efterfrågan på miljöakademiker som kan använda de nya AI-verktygen på ett professionellt sätt.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Osäkerheten beror på att antalet akademiker med en miljöutbildning har ökat mycket kraftigt på kort tid, liksom efterfrågan. Miljöakademiker har också en tvärvetenskaplig utbildning, vilket gör att de har en bred arbetsmarknad. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. Andra faktorer som påverkar är regulatoriska krav och politiska prioriteringar.  

Prognos för nyexaminerade

Musei- och kulturmiljöområdet rymmer en stor bredd av yrken med delvis skilda förutsättningar, men totalt sett har det länge varit relativt stor konkurrens om jobben. Arbetsmarknaden präglas generellt av knappa resurser och många satsningar i projektform. Många museer och kulturverksamheter har också fått mindre resurser till följd av den pågående lågkonjunkturen. 

Enligt fackförbundet DIK:s statistik är det just nu extra tufft för den som är ny på arbetsmarknaden. Det är särskilt hård konkurrens om tillsvidareanställningarna, och för många börjar arbetslivet med flera år av tillfälliga anställningar såsom vikariat och projektanställningar. För exempelvis arkeologer, konservatorer och curatorer är det också relativt vanligt att vara egenföretagare.

Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge, för även om många närmar sig pension är det betydligt fler som fyller på. Det kommer även fortsättningsvis finnas ett överskott av utbildade inom området, och stor konkurrens om jobben är att vänta för både nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknaden kommer sannolikt fortsätta att präglas av projekt- och visstidsanställningar.

Regionala skillnader

Musei- och kulturmiljöområdet omfattar en mängd olika yrken, med delvis skiftande förutsättningar. Beroende på sektor och bransch kan det vara mer eller mindre svårt att hitta ett arbete. De flesta jobben finns i storstäderna, men där är det också större konkurrens.

Vissa specialistkompetenser kan vara eftertraktade, exempelvis inom verksamhetsutveckling eller digitalisering. Humanistisk kompetens är också efterfrågad i andra delar av arbetsmarknaden.

Påverkan av AI

I kulturarvssektorn pågår ett stort arbete med att digitalisera föremål, fotografier, dokument med mera vilket innebär att det generellt finns en stor efterfrågan på digital kompetens. Sektorn rymmer dock många olika yrken med skiftande arbetsuppgifter. Vissa yrkesgrupper arbetar mycket med sina händer, till exempel med fysiska byggnader eller föremål, och påverkas därmed i mindre grad av generativ AI. Andra arbetar mycket med bildanalys, texttolkning, katalogisering och digitalisering; där används AI redan i viss mån och kommer sannolikt användas mer framöver. Den som följer med i AI-utvecklingen och kan anamma nya digitala verktyg kan ha lättare att få jobb.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade

Arbetsmarknaden förväntas vara mycket god för nya yrkesofficerare fram till 2031. Försvaret behöver ständigt påfyllning för att kompensera för de som pensionerar sig eller går över till det civila. Under de senaste åren har allt fler sökt till yrkesofficersutbildningarna och Försvarsmakten har med det fyllt sina utbildningsplatser. Prognosen är att det finns mycket goda möjligheter till anställning eftersom det är en liten konkurrens om jobben.

Regionala skillnader

Med utbyggnaden av den svenska försvarsförmågan kommer officerare att behövas på fler platser runt om i landet. Förmånerna för den som arbetar i utlandstjänstgöring har också stärkts, och medlemskapet i Nato ger större möjligheter att arbeta utomlands.

Påverkan av AI

Även inom officersyrket har den pågående teknologiutvecklingen en stor påverkan. Materielutvecklingen går snabbt och kunskaper om både digital och traditionell teknik ger goda grunder för morgondagens officerare. En yrkesofficerare behöver förstå cyberkrigföring, drönare och satellitstyrda enheter men också kunna använda papperskartor, pennor och analoga verktyg.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade yrkesofficerare, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Antalet platser vid yrkesofficersutbildningarna motsvarar inte riktigt Försvarsmaktens behov, vilket talar för att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa sig en intressant karriär inom Försvarsmakten. Även för erfarna yrkesofficerare finns liten osäkerhet, eftersom Försvarsmakten har fått till uppgift att växa markant under det kommande decenniet. Försvarets utbyggnad vilar på en bred politisk enighet.

Prognos för nyexaminerade

På fem års sikt kommer det troligen att vara liten konkurrens om jobben. Nyetablerade optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter, vilket ökar rörligheten bland framför allt erfarna optiker. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag. Men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Det finns också en tendens till att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid.

Regionala skillnader

Konkurrensen om jobben är större i storstäderna, med fler sökande till varje ledigt jobb. Det finns fler jobb att söka på mindre orter.

Påverkan av AI

AI har börjat användas inom optikbranschen och det kan förändra sättet att arbeta på. Men grundkompetensen hos legitimerade optiker kommer dock att behövas även i fortsättningen för en god patientsäkerhet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den stora osäkerheten i prognosen beror på nya arbetssätt som utvecklats i optikbranschen, ofta tillsammans med nya AI-produkter, samt har flera utbildningsplatser tillkommit de senaste åren.

Prognos för nyexaminerade

Idag råder det balans mellan antalet nyexaminerade personalvetare och efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer i Yrkesprognoser hösten 2025 att möjligheterna till jobb för personal- och HR-specialister just nu är medelstora, och att efterfrågan kommer att öka under de kommande fem åren. Det betyder att arbetsmarknaden är ganska stabil och i balans för nya personalvetare.

Samtidigt tyder SCB:s långtidsprognoser i Det regionala arbetsmarknadsläget år 2040 på ett överskott av nyexaminerade personalvetare till 2040, eftersom antalet utbildade förväntas öka snabbare än efterfrågan. Den prognosen siktar dock 14 år framåt i tiden och den som idag funderar på att bli personalvetare hinner ut på arbetsmarknaden innan dess.

Regionala skillnader

I Arbetsförmedlingens Yrkesprognoser bedöms jobbmöjligheterna för personalvetare som medelstora i hela landet. Det finns alltså ingen region där det är svårt att få jobb – men inte heller någon region där det är stor brist. I Uppsala län bedöms efterfrågan vara oförändrad om fem år, medan de andra länen i Sverige bedöms ha en ökad efterfrågan på HR- och personalspecialister.

Påverkan av AI

AI utvecklas snabbt och kommer att påverka framtidens arbetsplatser – och därmed personalvetarnas jobb. När nya digitala system och AI‑lösningar införs påverkas både verksamheten, arbetsmiljön och de arbetsuppgifter som ska göras i ett företag eller organisation. Här blir personalvetarens kompetens om människa, organisation och förändringsarbete en viktig pusselbit. 

Samtidigt håller en del av dagens arbetsuppgifter för personalvetare på att automatiseras, till exempel sådant som rör rekryterings- och löneprocesser. Nya digitala HR‑verktyg kan redan idag hjälpa till med att sortera ansökningar, skriva jobbannonser, göra intervjuer och ta referenser.

Det blir även allt enklare att skapa digitala botar som kan svara på frågor och ge råd till chefer. Det betyder att de delar av HR‑jobbet som handlar om att coacha och stötta chefer kan se annorlunda ut i framtiden.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

Prognosen för nyexaminerade planeringsarkitekter är fortsatt balans 2031 eftersom fler då kommer arbeta i privat sektor. Sveriges Arkitekter bedömer att det nu har utbildats så många planeringsarkitekter som marknaden behöver framåt eftersom en viss nedgång i efterfrågan i kommunerna märks. Samtidigt pekar man i sin omvärldsanalys på att digitaliseringen, urbaniseringen och klimatomställningen ökar efterfrågan på personer som kan planera framtidens hållbara, attraktiva livsmiljöer. Planeringsarkitekter kan efterfrågas mer i den privata sektorn när kommunerna måste hantera ett alltmer komplext samhällsbyggande och nya planeringsförutsättningar till följd av ett förändrat klimat, socialt utsatta områden och krav på minskad miljö- och klimatpåverkan, ökat återbruk och mer digitaliserade kommunala tjänster. Det kan kompensera för en minskad efterfrågan i kommunerna.

Regionala skillnader

Planeringsarkitekter finns anställda i de flesta kommuner, men de allra flesta arbetar i storstadsregionerna. Allt fler söker sig till den privata sektorn, både som plankonsulter och som fastighetsutvecklare, vilket ökar fokuset på storstadsregionerna.

Påverkan av AI

Planeringsarkitekter behöver följa med i och utnyttja den snabba AI-utvecklingen, eftersom det kan underlätta arbetet med att analysera stora mängder data, visualisera komplexa scenarier och göra avvägningar i samråd med olika intressenter. Målkonflikter och konsekvenser av olika scenarier kan snabbt visualiseras med hjälp av AI, till exempel. Planeringsarkitektens arbete kan inte ersättas av AI, men yrket kan påverkas och förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög). Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är omvärldskonjunkturen, inflationen, ränteläget och den ekonomiska politiken. En förutsättning för prognosen är kommunernas fortsatta förmåga att planera och finansiera hållbara livsmiljöer. Behoven av kompetens inom planering är överlag så stora att riskerna inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen.   

Prognos för nyexaminerade

Polistätheten är idag avsevärt lägre än regeringens mål att nå minst motsvarande andel som genomsnittet i EU. Det råder brist på poliser och det finns en politisk ambition att öka polistätheten i Sverige. På fem års sikt förväntas behovet av nyexaminerade poliser fortsatta vara stort. Under de kommande åren förväntas utbildningsplatserna på polisutbildningen öka och årligen uppgå till ungefär 2 200.  Regeringen har beslutat att etablera polisutbildningen vid Uppsala universitet, med start vårterminen 2027, för att nå målet om fler poliser. 

Regionala skillnader  

Bristen på poliser är i synnerhet stor i glesbygden och orter med hög efterfrågan på arbetskraft. Enligt Polismyndigheten är bristen störst i polisregion Stockholm.  

Påverkan av AI

Den omfattning som AI kan antas ersätta polisiära uppgifter kan antas vara begränsad. Olika typer av AI verktyg används idag för att exempelvis transkribera förhör. I framtiden kan AI tänkas används för exempelvis övervakning och ansiktsigenkänning i realtid. 

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade

Det råder stor brist på präster idag och därmed är konkurrens om tjänsterna liten. Bristen är störst utanför storstäderna. 

Prognosen fem år framåt är fortsatt mycket liten konkurrens för prästvigda om tjänsterna. Stora pensionsavgångar väntas, så behöriga präster kommer troligen att ha lätt att få jobb med goda utsikter att göra karriär som mellanchefer och även högsta chefer. De allra flesta präster arbetar idag inom Svenska kyrkan. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt, medan andra gör karriär som lektorer eller lärare. Några väljer en administrativ karriär på nationell nivå och en viss andel går vidare och disputerar till teologie doktor.

Regionala skillnader

Det finns inga stora skillnader mellan stad och landsbygd vad gäller möjligheterna att få arbete. Präster i mindre församlingar kan ha större variation i arbetsuppgifterna.

Påverkan av AI

AI kan bli ett verktyg som avlastar, men prästens roll som medmänniska, själavårdare och teolog kommer inte att förändras.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade

Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer. Med nuvarande omvärldsbevakning som utgångspunkt förutser vi att efterfrågan på psykologer kommer att fortsatt vara hög. Många patienter kräver att få träffa en psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter. Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Massmedier efterfrågar också allt oftare psykologer. Satsningar på försvar och kriminalvård ökar efterfrågan på psykologer i staten.

Utbudet av yrkesverksamma psykologer kommer att öka på grund av att det under senare år tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa orter. Vår bedömning är dock att detta inte kommer att räcka för att balansera ut den stora efterfrågan på psykologer. Prognosen är brist på nyexaminerade psykologer år 2031 och konkurrensen om jobben är även liten för erfarna psykologer. 

Regionala skillnader

Det rådet brist på psykologer i de flesta sektorer över hela landet. Exempelvis bedömer 19 av 21 regioner att de har brist på psykologer sett till efterfrågan i verksamheterna. Men det är ofta svårare att rekrytera psykologer utanför storstadsregioner och större centralorter. Vad gäller PTP-tjänster råder det större konkurrens i Stockholm och andra storstäder och större centralorter jämfört med övriga landet. PTP-tjänsten är en ettårig, avlönad utbildningstjänstgöring som krävs för att bli legitimerad psykolog i Sverige.

Påverkan av AI

Psykologyrket kommer sannolikt att påverkas mycket av AI även om vi idag inte exakt kan säga hur. Forskning om AI kopplat till psykologisk verksamhet pågår, inte minst när det gäller att ställa diagnoser och förutse hur en patient kan tänkas svara på en viss behandling. Till exempel pågår forskning om en maskininlärningsmodell för att förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det har också utvecklats en AI som registrerar och analyserar allt som sker i mötet mellan psykologen och patienten (som mimik, huvudrörelser och tonläge) vilket sedan omvandlas till text. Under de närmaste åren får vi sannolikt se en mängd liknande AI-baserade verktyg växa fram och komma till användning inom den tillämpade psykologin.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. De påverkar vilken roll specialistpsykologer kommer att få och i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. En ytterligare osäkerhet gäller antalet utbildningsplatser på de tolv utbildningsorterna. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet framöver om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer.

Prognos för nyexaminerade

På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade receptarier. En stor anledning är att många yrkesverksamma receptarier, framför allt inom apotek, förväntas gå i pension. Antalet receptarietjänster kommer sannolikt inte att minska inom en femårsperiod, även om marknaden förändras eftersom hälso- och sjukvården har börjat anställa receptarier. Därtill finns det ett ökat intresse för att anställa receptarier i den kommunala omsorgen.

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget kan variera mellan branscher och delar av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade receptarier att få arbete på apotek. Förutsättningarna att få jobb är goda i hela landet, eftersom apotek och hälso- och sjukvård finns både på landsbygden och i storstäder.

Påverkan av AI

Vi bedömer inte att AI kommer att påverka arbetsmarknaden på något negativt sätt under de närmaste åren, men detta beror på hur snabbt utvecklingen går.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1(låg) till 5 (hög). Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. 

Prognos för nyexaminerade

Mer än hälften av arbetsgivarna anger en balanserad tillgång på nyutexaminerade samhällsvetare, och efterfrågan beräknas öka med cirka 25 procent fram till 2040, enligt Arbetsförmedlingen 2026. Efterfrågan ökar eftersom befolkningen fortsätter att växa, men framför allt på grund av att flera samhällsvetarjobb – till exempel handläggare inom offentlig sektor och olika typer av planerare och utredare – numera behöver längre utbildning än tidigare. I nuläget bedöms det vara medelstora möjligheter till arbete som utredare och på fem års sikt förväntas efterfrågan vara högre än idag. På längre sikt, till 2040, kommer det att finnas ett visst överskott av samhällsvetare, enligt SCB:s Trender och prognoser 2023.

Det kan ta ett tag för samhällsvetare att få sitt första relevanta jobb med en fast tillsvidareanställning. Studenter gör klokt i att specialisera sig i något aktuellt område som också känns intressant, till exempel digital kommunikation, informationsteknologi, systemvetenskap, offentlig förvaltning, hållbarhet, juridik, innovation, ledarskap, grön upphandling, risk- och krishantering, samverkan, omställning eller verksamhetsutveckling. Det är också bra att samla erfarenhet genom att engagera sig i ideella, fackliga eller politiska organisationer.

Regionala skillnader

I Sveriges tre största regioner – Stockholm, Västra Götaland och Skåne – finns flest jobb för samhällsvetare. Där är arbetsmarknaden ganska stabil, och inom vissa områden finns det till och med lite större efterfrågan. Det gäller till exempel samhällsvetare som arbetar med utredningar och EU‑frågor, dataanalys, uppföljning av samhällsfunktioner, välfärdsfrågor och brottsförebyggande arbete.

I universitetsstäder och i områden utanför storstäderna, som Uppsala, Umeå/Västerbotten och Örebro, finns det också ganska gott om jobb – framför allt inom offentlig sektor (kommuner, regioner, myndigheter och universitet). Där finns dock färre privata företag som anställer samhällsvetare.

I mindre län, särskilt i delar av Sydost- och Mellansverige (till exempel Kalmar och Gävleborg), finns färre kvalificerade analystjänster. Det betyder att konkurrensen om jobben kan vara hårdare.  

Påverkan av AI

Digitaliseringen effektiviserar och rationaliserar bort en del av samhällsvetarens arbetsuppgifter. Samtidigt behövs personer som kompletterar datorerna med till exempel intuitiv förmåga, emotionell intelligens och etiskt förhållningssätt. Här kan samhällsvetare bidra och fylla nya roller på arbetsmarknaden samt ta rollen att förklara hur digitaliseringen kommer att påverka samhället eller en viss verksamhet.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

Idag råder det brist på utbildade sjuksköterskor. Enligt Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd är bristen på grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor stor, både i kommuner och regioner.  

På fem års sikt förväntas behovet av både grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor vara stort och konkurrensen om jobben vara liten. En åldrande befolkning med ett ökat vårdbehov är en bidragande faktor till att efterfrågan på vårdpersonal kommer vara fortsatt stor på lång sikt. Under kommande år förväntas många specialistutbildade sjuksköterskor lämna arbetskraften på grund av pension.  

Regionala prognoser och skillnader  

Bristen på utbildade sjuksköterskor är stor i hela landet. 

Påverkan av AI

I framtiden kan effekten av AI på vårdyrken antas vara relativt begränsad. AI kan tänkas bidra till att avlasta vissa rutinartade arbetsuppgifter, så som journalskrivning, eller användas som beslutsstöd.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Prognos för nyexaminerade

Socionomer har en bred arbetsmarknad. Det finns idag många nyexaminerade socionomer och de väntas möta en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben. Situationen kan dock variera något beroende på sektor, region och tjänst. Det finns ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning, och framför allt i kommunerna råder brist.

Det beräknas vara fortsatt liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år, men med regionala skillnader. En relativt hög personalomsättning gör att många kan få ett kvalificerat jobb snart efter examen. Nya socialtjänstlagen, vetenskap och beprövad erfarenhet och ett tydligare krav på förebyggande arbete förväntas öka efterfrågan på socionomer på sikt.

Regionala skillnader

Arbetsmarknadsläget för socionomer kan variera beroende på sektor, och för vissa tjänster efterfrågas relativt lång erfarenhet. Det finns också skillnader i landet. I stora tätorter i södra Sverige har det varit större konkurrens om jobben, och stundtals även i glesbygdsområden i norra Sverige.

Påverkan av AI

Fackförbund och arbetsgivare är överens om att framtidens socionomer behöver vara rustade för att hantera den ökade AI-användningen i yrket. Till exempel kan AI användas för att samla in, strukturera och sammanställa information från möten till de utredningar som ligger till grund för socialsekreterarens beslut om insatser. Den minskade mängden administrativa arbetsuppgifter kommer sannolikt bidra till mer fokus på det sociala arbetets kärna. Prognosen är att behovet av socionomer fortsatt kommer att vara stort.

Det är dock viktigt att observera de etiska aspekterna av AI-användning inom socionomyrkena. Även om fördelarna är många finns också risker. Exempelvis kan användning av algoritmer och beslutsfattande leda till orättvisa eller diskriminering om de inte är rätt utformade och kontrolleras kontinuerligt.  

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

Behovet av speciallärartjänster beräknas minska eftersom elevkullarna blir mindre. Sex av tio speciallärare och specialpedagoger är dock 50 år eller äldre och väntas gå i pension framöver, så 2031 kommer det sannolikt att vara fortsatt liten konkurrens om jobben. Skolverket räknar i sin Lärarprognos 2024 med stor brist på speciallärare fram till 2038, och ett visst överskott på specialpedagoger. Även Arbetsförmedlingens prognoser tyder på goda jobbmöjligheter för speciallärare och specialpedagoger på några års sikt.

Regionala skillnader

Enligt Arbetsförmedlingen finns det goda jobbmöjligheter för yrkesgruppen i hela landet, och den långsiktiga efterfrågan ser ut att vara densamma i nästan alla län.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan. Samtidigt innebär digitalisering och AI redan utmaningar för lärare när det gäller att hantera exempelvis fusk. Dessutom är digitalisering och AI inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognoserna för speciallärare och specialpedagoger är överlag säkra och styrks av prognoser av Skolverket, SCB och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt bra för både nyexaminerade och erfarna.

Prognos för nyexaminerade

Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare, och under de senaste åren har bara drygt 200 per år tagit en studie- och yrkesvägledarexamen. Idag saknar cirka 40 procent av studie- och yrkesvägledarna i skolan en studie- och yrkevägledarutbildning. Tillströmningen av elever och vuxna med behov av vägledning väntas ge ökad efterfrågan på studie- och yrkesvägledare, samtidigt som pensionsavgångarna kommer att öka. Arbetsmarknaden väntas därför vara fortsatt balanserad 2031.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden kan skilja sig åt beroende på var man bor. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De kan exempelvis arbeta med karriärrådgivning för vuxna, både inom privat sektor och inom offentlig sektor, som exempelvis på Arbetsförmedlingen. 

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på yrket och de arbetsmetoder som används inom studie- och yrkesvägledning. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge studie- och yrkesvägledare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag och samtidigt dra nytta av AI-verktyg i vägledningsprocessen. AI kan också innebära utmaningar, exempelvis genom att påverka hur elever skaffar sig information och hur de uppfattar olika yrken och utbildningar. Digitalisering och AI är heller inte alltid inkluderat i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete och det finns behov av kompetensutveckling om AI för vägledare.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Det finns en viss osäkerhet i prognosen på grund av den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer. Prognoserna för studie- och yrkesvägledare styrks av prognoser och statistik från Skolverket, Arbetsförmedlingen och SCB. Det mesta tyder på att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt balanserat för nyexaminerade.

Prognos för nyexaminerade

Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens om jobben även om fem år. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta att öka genom pensionsavgångar, ökat behov från samhället och individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser.

Regionala skillnader

Olika delar av landet har olika stor tillgång på tandhygienister. Därför varierar även konkurrensen om jobben. I storstäderna finns viss konkurrens om jobben.

Påverkan av AI

AI har potential att stärka tandvården genom förbättrad diagnostik, minskad administration och bättre möjligheter att tidigt upptäcka och förebygga ohälsa i munnen.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Prognos för nyexaminerade

Prognosen tyder på liten konkurrens om jobben även om fem år, för både nyexaminerade och erfarna tandläkare. Många tandläkare går i pension under de kommande åren, men det är svårt att beräkna exakt när. Situationen kan även påverkas av antalet utlandsutbildade tandläkare, inklusive svenska studenter som läser till tandläkare utomlands.

Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras. Munhälsan förbättras generellt hos den svenska populationen, men med stora variationer i socioekonomiskt utsatta områden och i glesbygd. Under innevarande år har ökade subventioner för personer som är 67 år och äldre lett till ökad efterfrågan på tandvård. Den utvecklingen kommer sannolikt hålla i sig även fem år fram i tiden.

Regionala skillnader

I storstäderna är konkurrensen om tjänster ofta större, medan det kan vara lättare att få jobb på mindre orter och i glesbygdsregioner. Behovet av tandvård hos befolkningen är större i socioekonomiskt svagare områden och i glesbygd, vilket gör att arbetsmöjligheterna är goda där. För nyexaminerade tandläkare är det därför generellt lättare att starta sin karriär utanför storstadsregionerna och utbildningsorterna.

Påverkan av AI

AI kommer på sikt att kunna användas som ett stöd och komplement till tandläkarnas expertis. Exempelvis kan AI analysera röntgenbilder och identifiera karies och parodontala sjukdomar, och på så sätt bidra till bättre beslutsunderlag.

AI kan sannolikt på sikt automatisera journalhantering, tidsbokning och fakturering, vilket minskar den administrativa bördan. Genom maskininlärning kan AI även analysera patienthistorik och identifiera riskfaktorer för framtida tandproblem, vilket möjliggör mer proaktiva insatser.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade tandläkare, på en skala från 1 (låg) till 5 (hög).

Efterfrågan på tandläkare styrs av hur mycket tandvård som konsumeras, och det kan ändras beroende på politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration.  

Prognos för nyexaminerade

Det råder idag liten konkurrens om jobben för nyexaminerade veterinärer. Arbetsgivare inom smådjursjukvård, produktionsdjur och offentlig sektor rapporterar rekryteringssvårigheter. 

Bedömningen är att det även om fem år kommer råda liten konkurrens om jobben för nyexaminerade veterinärer. Prognosen bygger på flera strukturella faktorer:

• Fler som har sällskapsdjur och det finns stor efterfrågan på avancerad djursjukvård.
• Många veterinärer närmar sig pensionsålder.
• Det är svårt att rekrytera veterinärer till området produktionsdjur och till jourverksamhet.
• Ökade krav inom EU:s djurhälso- och livsmedelslagstiftning.
• Behovet av veterinärkompetens ökar inom smittskydd och beredskap.

Ökningen av utbildningsplatser bedöms främst leda till minskad brist snarare än att skapa något överskott av veterinärer. Med regionala obalanser och specialiseringskrav kan det dessutom vara svårt att matcha utbildade och behoven. Sammantaget talar detta för fortsatt goda möjligheter till tillsvidareanställning för nyexaminerade.

Regionala skillnader

Det finns tydliga regionala skillnader i arbetsmarknaden. Bristen på veterinärer är störst i verksamheter med produktionsdjur i glesbygd, och på flera håll är det svårt att bemanna jourverksamheten. I större städer är konkurrensen något större inom smådjursvård, men även där är arbetsmarknaden god.

Lantbruksdjur finns främst i södra och mellersta Sverige, men gårdarna är utspridda och distrikten är stora med långa resvägar, vilket ger problem med bemanning. Det finns idag tydliga signaler om veterinärbrist även inom stordjur, särskilt vad gäller beredskap och akutverksamhet. Detta talar för fortsatt liten konkurrens om jobben, särskilt utanför storstadsområden.

Påverkan av AI

AI och digitala beslutsstöd används redan inom bilddiagnostik, dataanalys och produktionsoptimering. AI kan effektivisera journalföring, triagering och analys av stora datamängder. Veterinäryrket är dock ett legitimationsyrke med medicinskt ansvar, och AI kan inte ersätta diagnostik, behandlingsbeslut, djurägarrelationer och myndighetsutövning. Däremot blir det allt viktigare med digital kompetens och förmåga att arbeta med tekniska beslutsstöd. AI bedöms därför fungera som ett komplement snarare än ett substitut till veterinärer.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Osäkerheten är låg men läget kan påverkas av större strukturförändringar inom djursjukvårdsbranschen, stora förändringar i djurhållningen, politiska beslut som ändrar förutsättningarna eller stora konjunktursvängningar.

Prognos för nyexaminerade

Över hälften av yrkeslärare är idag 50 år eller äldre, och väntas gå i pension inom de kommande åren. Det är också en högre andel yrkeslärare som lämnar yrket, och färre som kommer tillbaka, jämfört med lärare i andra skol- och verksamhetsområden. Om inte fler utbildar sig, stannar kvar i yrket eller återvänder till yrket räknar Skolverket med fortsatt stor brist fram till 2038. Rekryteringsbehovet är störst för yrkesämnen på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och el- och energiprogrammet. Även vård- och omsorgsprogrammet kommer att ha ett stort rekryteringsbehov.

Regionala skillnader

Enligt Arbetsförmedlingen råder goda jobbmöjligheter för yrkeslärare i stort sett hela landet, och man räknar med samma eller större efterfrågan i samtliga län under de kommande fem åren.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administrationen och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan Samtidigt innebär digitalisering och AI redan utmaningar när det gäller att hantera exempelvis fusk. Digitalisering och AI är heller inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Efterfrågan på yrkeslärare påverkas även av politiska beslut, exempelvis om gymnasieskolans yrkesprogram och om hårdare behörighetsregler för lärare.

Prognos för nyexaminerade

Generellt väntas liten konkurrens om jobben som ämneslärare, med vissa skillnader mellan undervisningsämnen och del av landet.

Antalet elever i årkurs 7–9 väntas minska framöver, vilket medför minskat behov av lärare. Samtidigt är antalet som jobbar kvar i yrket lägre än andra skolyrken. I kombination med kommande pensionsavgångar bedömer Skolverket i Lärarprognos 2024 att det kommer att råda brist på lärare i grundskolans årkurs 7–9 fram till 2038. Flest lärare behövs i ämnena slöjd, franska, tyska och teknik.

På sikt räknar Skolverket med hårdare konkurrens om jobben för ämneslärare i gymnasieskolan. Elevantalen fortsätter öka i ytterligare något år, men sedan kommer elevkullarna i gymnasieskolan att minska. Rekryteringsbehoven i gymnasieskolan är störst för ämnena matematik, engelska, svenska, teknik, franska, tyska och övriga språk.

Regionala skillnader

Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. I storstadsområden finns ofta flera huvudmän och många fler skolor, och därmed fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt finns en generell lärarbrist i hela landet.

Påverkan av AI

Utvecklingen inom digitalisering och AI kommer sannolikt att ha stor påverkan på läraryrket och de arbetsmetoder som används i skolan. Användning av digital teknik kan i bästa fall effektivisera administration och ge lärare större utrymme för att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, även om det enligt Skolverket idag saknas längre studier om hur AI påverkar undervisning och annat arbete i skolan Samtidigt innebär digitalisering och AI redan utmaningar när det gäller att hantera exempelvis fusk. Dessutom är digitalisering och AI inte alltid inkluderat i skolornas arbetsmiljöarbete, och det finns behov av kompetensutveckling.

Prognosens osäkerhet

Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade, på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.

Yrkesgruppen är stor och det finns skillnader i efterfrågan på lärare i olika ämnen, så det är svårt att göra en generell prognos. Det kommer dock att vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom flera ämnen år 2031.