Hoppa till huvudinnehåll
Opinion & fakta

Det allmänna pensionssystemet har gått sönder

Det är dags att våra folkvalda tar gemensamt ansvar för livsinkomstprincipen och den allmänna pensionens nivå, skriver Göran Arrius och Ossian Wennström, Saco.

Nyligen kom beskedet att pensionsgruppen ska utvidgas till riksdagens samtliga partier. Det är hoppfullt mot bakgrund av att riksdagens arbete med att vårda och utveckla 1990-talets stora pensionsreform inte har fungerat på länge.

Förlorad ekonomisk rättvisa

En av grundstenarna i det allmänna pensionssystemet är livsinkomstprincipen – att pensionen ska beräknas utifrån hela livets inkomster. Men livsinkomstprincipen fungerar allt sämre och det är tydligt att pensionssystemet inte levererar på en godtagbar nivå. Det urholkar förtroendet och leder till en upplevelse av förlorad ekonomisk rättvisa. Det försvagar också incitamenten för arbete samt yrkesverksammas och äldres möjligheter att förbättra pensionen genom arbete.

Väldigt få ser i dag ut att få en allmän pension som når upp till pensionssystemets ursprungliga målsättning om motsvarande 60 procent av slutlönen. Pensionsmyndigheten har visat att den grupp som kommer närmast målet paradoxalt nog är personer med rätt till garantipension och där en högre kompensationsgrad beror på en låg inkomst innan pensionen påbörjas.

I Sacos nya rapport Stärkt allmän pension beräknas den framtida pensionen för typiska medlemmar i Sacoförbund. Resultaten indikerar att många får mindre än 60 procent. För födda 1963, med cirka 60 000 kronor i månaden, stannar kompensationsgraden vid 40 procent. Det är oacceptabelt.

Garantipensionärerna blir fler

Beräkningar utifrån data från Pensionsmyndigheten visar att 47 procent av samtliga pensionärer i juli 2023 till någon del hade garantipension (enbart kvinnor 66 procent). När garantipensionerna prisjusteras vid årsskiftet får Sverige ytterligare cirka 190 000 garantipensionärer.

Det är givetvis lätt att inse betydelsen av ett välfungerande grundskydd, men det är lika tydligt att det finns problem. Pensionssystemets inkomstrelaterade delar är otillräckliga, samtidigt som utformningen av grundskydden tillsammans med inkomstpensionstillägget gör arbete olönsamt. Det skapar en osäkerhet om hur den egna löneinkomsten påverkar pensionen.

För att stärka intjänandet till pension behöver avgifterna höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Höjningen innebär en återgång till den nivå som ursprungligen var tänkt, men som av olika skäl inte blev av. Det är även viktigt att överväga möjligheterna att höja värdet på tidigare pensionsintjänande. Dessutom bör man att granska hur en ”gas” kan utformas, så att överskott i pensionssystemet återbetalas till dem som bidragit till att de uppstått.

Väldigt få ser i dag ut att få en allmän pension som når upp till pensionssystemets ursprungliga målsättning om motsvarande 60 procent av slutlönen. 

Stärker vi intjänandet till den inkomstrelaterade allmänna pensionen blir pensionen högre samtidigt som sambandet mellan inbetalda avgifter och pensionens nivå förtydligas. Då kommer det bli tydligt för fler att arbete spelar roll. Dessutom bör man utreda möjligheterna att sänka förskottsräntan, så att utbetalningsmodellen bättre passar i en värld där vi blir allt äldre.

Se över grundskydden

Det är dags att våra folkvalda tar gemensamt ansvar för livsinkomstprincipen och den allmänna pensionens nivå. Att fortsatt ha en ordning där reglerna riskerar att ändras i takt med att de politiska majoriteterna skiftar och där pensionsförmåner finansieras via statsbudgeten är ohållbart. Arbete, och utbildning, måste löna sig.

Sacos förslag:

  • Stärk intjänandet till inkomstrelaterad allmän pension. 
  • Inför en ”gas” så att överskott kan återbetalas. 
  • Överväg möjligheterna att höja värdet av redan intjänad pension.
  • Utred möjligheterna att sänka förskottsräntan. 
  • Se över grundskydden.

Kontaktperson

Publicerad: 2023-11-02

Senast uppdaterad: 2023-11-02

Ämne:
Pension,
Samhällsekonomi
Dela artikeln