Läkare

Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är t ex privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare.

Kort om läkare


De flesta läkare undersöker, ställer diagnoser och behandlar patienter. De informerar anhöriga och upplyser om eventuella biverkningar av mediciner och behandlingar. Många väljer att specialisera sig inom ett område, till exempel kirurgi, ortopedi eller psykiatri. Största arbetsgivare är sjukhus och vårdcentraler som drivs i landstingets och kommunernas regi. Det finns också möjlighet att driva egen privatpraktik, jobba för företagshälsovården eller inom läkemedelsindustrin.

Den grundläggande läkarutbildningen är fem och ett halvt år lång, och den totala tiden för att bli specialist kräver cirka 12 till 13 års utbildning och praktik. Läkarlegitimation utfärdas av Socialstyrelsen efter fullgjord allmäntjänstgöring, och det är först efter det som inriktning på ett medicinskt specialområde kan ske.

Jobbet


Vilken lön har läkare?

Alla läkare omfattas av ett individuellt lönesystem och förhandlar själva om sin lön vid anställningen.

Eftersom lönen är individuell och differentierad varierar lönerna mellan individer beroende på individuella meriter och färdigheter men även p.g.a. andra faktorer som marknadskrafter.

Medianlönen år 2017 var för AT-läkare 32 100 kr per månad och för ST-läkare 44 600 kr per månad. Färdiga specialistläkare hade en medianlön på 61 100 kronor per månad och överläkare 74 300 kr per månad.

Därutöver tillkommer för de flesta läkare ersättning för jour- och beredskapstjänstgöring.

Jämför med andra löner

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och möjlighet till löneutveckling för 36 olika utbildningar.

Finns det jobb för läkare?

För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden – det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb. Konkurrens om AT-platser för nyexaminerade och väntetid finns, speciellt på de större orterna i Sverige.

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben – det finns fler jobb än utbildade. Detta är särskilt tydligt i vissa bristspecialiteter såsom allmänmedicin, psykiatri och geriatrik.

Prognoser om fem år

Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar läkare med?

Det finns idag ca 43 000 yrkesverksamma läkare i Sverige. Varje år utexamineras ca 1400 läkare från de sju universitet i Sverige som har läkarutbildning. Ca 3000 svenska studenter läser dessutom till läkare på utländska universitet.

Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är till exempel privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Som färdig specialistläkare arbetar man inom någon av de 63 specialiteter som finns i Sverige. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, psykiatri, kirurgi.

Läkarutbildningen är också en bra grund för en yrkeskarriär inom läkemedelsindustrin, miljö och hälsovårdsarbete och hälso- och sjukvårdsadministration. 

Har du en utländsk läkarexamen?

Legitimationen är ett uttryck för att en läkare står under samhällets tillsyn och har tillräckligt hög kompetens för att utöva yrket. Om läkaren brister i omdöme eller kompetens har samhället möjlighet att begränsa möjligheten att förskriva läkemedel eller dra in legitimationen.

Om du har utbildat dig till läkare i ett annat EU-land eller Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, godkänner Socialstyrelsen din legitimation och ger dig svensk läkarlegitimation. Det gäller också specialistbevis, om specialiteten från utbildningslandet också finns i Sverige. Socialstyrelsen kräver inte att du ska kunna svenska utan det ska din arbetsgivare bedöma. Läs mer på socialstyrelsens hemsida. 

Du som är utbildad i ett land utanför EU/EES måste komplettera utbildningen. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Om du vill har mer information om legitimation finns det på Sveriges läkarförbunds hemsida.

Jobba utomlands med en svensk läkarexamen

Inom EU/EES erkänns svensk läkarlegitimation, men tillstånd från behörig myndighet i det berörda landet krävs. För detta krävs vissa intyg från Socialstyrelsen.

I övriga världen har respektive land egna regler för utländsk läkarlegitimation. Beroende på hur dessa ser ut, måste en läkare med svensk läkarlegitimation komplettera denna i olika stor utsträckning.

Utbildning


Antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet är för närvarande ca 1 600 platser per år. Antagning sker två gånger per år och då främst via betyg eller högskoleprov. Några av de medicinska fakulteterna har alternativ antagning med personliga intervjuer i kombination med resultat på högskoleprov till en del av utbildningsplatserna och vissa använder betyg i kombination med högskoleprov som urvalskriterium.

Läkarutbildningen är mycket eftertraktad vilket gör att antagningskraven är höga.

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvade med handledd tjänstgöring på kliniker på sjukhus och vårdcentraler.

Den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den exakta studieplanen ser ut. Arbetsformerna inom läkarutbildningen ska stimulera till självständig aktivitet och djupinlärning hos studenterna.

Efter den grundläggande läkarutbildningen och läkarexamen följer vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Under AT och ST erhåller läkaren lön. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med sådana praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett framtida yrkesinriktning. AT avslutas med ett prov, AT-provet, och därefter erhålls läkarlegitimation av Socialstyrelsen.

Efter läkarlegitimation kan läkaren påbörja sin ST som leder fram till specialistkompetens.

Utbildningens längd

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar 330 hp vilket motsvarar 5 1/2 års studier på heltid. AT omfattar normalt 18–21 månader och ST minst fem år. Den totala tiden för att bli specialist är alltså ca 12–13 års utbildning och arbete.

Inriktningar & vidareutbildning

Efter legitimeringen påbörjar läkaren sin specialiseringstjänstgöring (ST). Det är under ST som läkaren riktar in sig på ett område, en medicinsk specialitet.

För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som anger vilka kunskaper och färdigheter en läkare ska besitta för att få sin specialistkompetens.

Här kan du studera

Läkarutbildningen finns vid universiteten i Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi 2, Fy 2, Ke 2 och Ma 4 (områdesbehörighet A13) eller motsvarande Bi B, Fy B, Ke B och Ma D (områdesbehörighet 13).Se information om behörighet på Studera.nu.
Kolla med respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands och en del läser hela utbildningen utomlands. I många EU-länder innebär läkarexamen även att läkaren blir legitimerad och då kan man utan kompletteringar få svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. Med läkarexamen från ett annat EU/ EES-land som också har krav på praktisk tjänstgöring för legitimation krävs fullgjord AT/motsvarande antingen i utbildningslandet eller i Sverige för att få svensk legitimation. Om läkaren har läkarexamen/legitimation från ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att få svensk läkarlegitimation.


Sveriges läkarförbund är Sacos expert på läkaryrken

Sacos förbund arbetar med att hjälpa sina medlemmar i karriärfrågor och med förbättra deras arbetsvillkor. Därför är de experter på de yrken och utbildningar de företräder. De har också skrivit informationen om yrket på den här sidan.

Sveriges läkarförbund

www.slf.se