Läkare

Kort om läkares arbetsmarknad och utbildning 

---

Arbetar du kliniskt som läkare består din vardag till stor del av patientmöten då du genomför undersökningar, ställer diagnos och påbörjar eventuell behandling. Du upplyser även patienten och dennes anhöriga om eventuella biverkningar av olika behandlingar och mediciner.

De flesta läkare i Sverige väljer att specialisera sig inom någon av de 63 specialiteterna som finns. Det finns 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter. Du kan bli specialistläkare inom till exemel allmänmedicin, klinisk kemi, ortopedi eller psykiatri.

Den i särsklass största arbetsgivaren för dig som läkare är inom den regionala hälso- och sjukvården. Det vill säga vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Du kan även arbeta med forskning och undervisning på ett universitet, inom företagshälsovården eller läkemedelsindustrin eller på en myndighet. 

För att kunna arbeta som läkare behöver du först studera vid ett universitet. Läkarprogrammet är 12 terminer, det vill säga 6 år. Läkarutbildningen är legitimationsgrundande. Det innebär att du efter läkarexamen kan ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. 

Efter att du erhållit din läkarlegitimation kan du arbeta som läkare.

För att bli specialistläkare behöver du genomföra en specialiseringstjänstgöring (ST). Du inleder din ST med en bastjänstgöring (BT) om minst 6 månader. Därefter kan du fortsätta din ST inom någon av de 63 specialiteterna som finns. BT och ST omfattar sammantaget tjänstgöring under minst 5,5 år.

---

Lön

Lön ska sättas individuellt och du förhandlar själv om din lön vid början av en anställning. 

Eftersom lönen sätts individuellt varierar således lönerna mellan olika individer beroende på till exempel tidigare erfarenheter och färdigheter. 

Medianlönen år 2021 för en BT-läkare var 43 000 kronor per månad och för en ST-läkare 47 900 kronor per månad. För färdiga specialistläkare var medianlönen 67 900 kronor per månad och för en överläkare 82 600 kronor per månad.

För de läkare som arbetar på ett akutsjukhus eller i en annan så kallad dygnet-runt-verksamhet tillkommer ofta jour- och beredskapsersättning, utöver grundlönen. Det är till exempel om du arbetar natt eller helg.  

Jämför läkares löner med andra yrkesgrupper

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och löneutveckling för 36 olika utbildningar och yrken. 

Finns det jobb för läkare?

För nyexaminerade/nylegitimerade: Efter att du erhållit läkarexamen kan du ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Efter att du fått din läkarlegitimation kan du arbeta som läkare. Arbetsmarknaden för läkare är tämligen god. Det är generellt sett svårare att få en tjänst i storstadsregioner eller vid universitetsorter.

För att bli specilistläkare behöver du genomföra en ST. Du inleder din ST med en BT. Konkurrensen om BT-tjänsterna varierar beroende på region. Efter avslutad BT kan du fortsätta med din ST inom någon av de 63 specialiteterna som finns. Generellt sett är det enklare att få en ST-tjänst inom en bristspecialitet till exempel allmänmedicin, geriatrik eller psykiatri.  

För specialistläkare: För erfarna specilistläkare är det liten konkurrens om specialistläkartjänsterna, vilket blir särskilt tydligt inom bristspecialiteter såsom allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. Lokala variationer förekommer dock. 

Prognoser om fem år

Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar läkare med?

Det finns drygt 44 000 legitimerade och yrkesverksamma läkare i Sverige. Varje år utexamineras drygt 1 500 framtida läkare från de sju universiteten som bedriver läkarutbildning. Dessutom läser ett stort antal svenska studenter till läkare utomlands. Ofast i ett annat EU/EES-land. 

77 procent av läkarna är anställda inom den regionala hälso- och sjukvården till exempel vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Andra arbetar med forskning och undervisning vid ett universitet, inom företagshälsovården eller läkemedelsindustrin eller på en myndighet. De flesta legitimerade läkare väljer att bli specialistläkare. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, kirurgi samt psykiatri.  

Har du en utländsk läkarexamen?

Om du har en läkarlegitimation från ett annat EU/EES-land godkänner Socialstyrelsen din utländska läkarlegitimation automatiskt och du erhåller således en svensk läkarlegitimation. Detsamma kan också gälla för specialistkompetensbevis, förutsatt att specialiteten finns i Sverige. Du behöver även kunna svenska för att få arbeta som läkare i Sverige. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Du som inte har gjort eller kommer att göra en svensk AT för att erhålla en  svensk läkarlegitimation behöver från och med 1 juli 2021 genomföra en BT inom ramen för din ST. BT kommer tids nog att bli obligatoriskt för alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oaktat utbildningsland. BT är en del av den nya utbildningsstrukturen för läkare. 

Om du har en läkarlegitimation från ett land utanför EU/EES behöver du antingen genomgå ett kunskapsprov med tillhörande praktisk tjänstgöring om 6 mån eller kompletterande utbildning för att erhålla en svensk läkarlegitimation. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Jobba utomlands med en svensk läkarlegitimation

Inom EU/EES erkänns en svensk läkarlegitimation automatiskt, men du behöver ändock söka tillstånd för att arbeta som läkare i landet. Detta görs vanligen genom landets motsvarighet till Socialstyrelsen.  

I länder utanför EU/EES har respektive land egna regler för godkännande av en svensk läkarlegitimation. Beroende på hur regleverken ser ut kommer du att behöva komplettera din svenska läkarlegitimation i varierande grad. 

Utbildning

---

Antagning till läkarprogrammet sker två gånger per år och då främst via gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat. Ett fåtal universitet har även en alternativ antagning till en del av utbildningsplasterna vid läkarprogrammet.  

Läkarutbildningen är mycket eftertraktad, vilket gör att antagningskraven är höga.

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvat med tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion på ett akutsjukhus eller vid en vårdcentral. 

Den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den lokala studieplanen ska se ut. Arbetsformerna inom läkarutbildningen ska dock stimulera till självständig aktivitet och djupinlärning hos studenterna.

Utbildningens längd

Läkarutbildningen är legitimationsgrundande och omfattar 360 hp, vilket motsvarar 6 års studier på heltid. Efter läkarexamen kan du således ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. För att bli specialistläkare behöver du därefter genomgå ST under minst 5,5 år. Du börjar din ST med en BT om minst 6 månader. BT omfattar i normalfallet tjänstgöring under 12 månader. Därefter kan du fortsätta med din ST. 

Inriktningar & vidareutbildning

Det är under ST som läkaren fördjupar sig inom ett avgränsat medicinskt område, det vill säga inom en medicinsk specialitet. Det finns 63 specialiteter i Sverige, varav 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter. 

För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt en målbeskrivning som anger vilka färdigheter och kunskaper en läkare ska besitta för att kunna erhålla ett specialistkompetensbevis i angiven specialitet. 

Här kan du studera

Läkarutbildningen finns vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet.  

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi 2, Fy 2, Ke 2 och Ma 4 (områdesbehörighet A13) eller motsvarande Bi B, Fy B, Ke B och Ma D (områdesbehörighet 13). Se information om behörighet på Studera.nu.

Kolla med respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands, medan andra väljer att läsa hela sin grundutbildning utomlands.

---