Läkare

Merparten av läkarna i Sverige är anställda inom den regionala hälso- och sjukvården till exempel vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Som läkare kan du vara regionanställd eller privatpraktiserande. Du kan även arbeta med forskning och undervisning vid ett universitet, inom företagshälsovården eller läkemedelsindustrin eller på en myndighet. De flesta läkare väljer att bli specialistläkare.

Senast uppdaterad: Måndag 30 aug 2021

Kort om läkares arbetsmarknad och utbildning 


Arbetar du kliniskt som läkare består din vardag till stor del av patientmöten då du genomför undersökningar, ställer diagnos och påbörjar eventuell behandling. Du upplyser även patienten och dennes anhöriga om eventuella biverkningar av olika behandlingar och mediciner.

De flesta läkare i Sverige väljer att specialisera sig inom någon av de 63 specialiteterna som finns. Det finns 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter. Det kan till exemel vara inom allmänmedicin, klinisk kemi, ortopedi eller psykiatri.

Den i särsklass största arbetsgivaren för dig som läkare är inom den regionala hälso- och sjukvården. Det vill säga vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Du kan även arbeta med forskning och undervisning på ett universitet, inom företagshälsovården eller läkemedelsindustrin eller på en myndighet. 

För att kunna arbeta som läkare behöver du först studera vid ett universitet. Läkarprogrammet är sedan höstterminen 2021 12 terminer, det vill säga 6 år. Den nya läkarutbildningen är legitimationsgrundande. Det innebär att du efter läkarexamen kan ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. 

Efter att du erhållit din läkarlegitimation kan du arbeta som läkare.

För att bli specialistläkare behöver du genomföra en specialiseringstjänstgöring (ST). De som har gjort eller kommer att göra en svensk allmäntjänstgöring (AT) för att erhålla läkarlegitimation kan därefter påbörja en ST inom någon av de 63 specialiteterna som finns.

De som inte har gjort eller kommer att göra en svensk AT för att erhålla läkarlegitimation behöver sedan 1 juli 2021 inleda sin ST med en bastjänstgöring (BT) om minst 6 månader (normtid för BT är 12 månader). Därefter kan du fortsätta din specialiseringstjänstgöring inom någon av de 63 specialiteterna som finns. 

Jobbet


Lön

Lön ska sättas individuellt och du förhandlar själv om din lön vid början av en anställning. 

Eftersom lönen sätts individuellt varierar således lönerna mellan olika individer beroende på till exempel tidigare erfarenheter och färdigheter. 

Medianlönen år 2020 för en AT-läkare var 33 500 kronor per månad, för en ST-läkare 46 000 kronor per månad. För färdiga specialistläkare var medianlönen 66 000 kronor per månad och för överläkare var den 78 900 kronor per månad.

För de läkare som arbetar på ett akutsjukhus eller i en annan så kallad dygnet-runt-verksamhet tillkommer ofta jour- och beredskapsersättning, utöver grundlönen. Det är till exempel om du arbetar natt eller helg.  

Jämför läkares löner med andra yrkesgrupper

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och löneutveckling för 36 olika utbildningar och yrken. 

Finns det jobb för läkare?

För nyexaminerade:  Du som gått det äldre läkarprogrammet behöver genomgå AT om minst 18 månader för att erhålla läkarlegitimation. Därefter kan du ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Idag är det en stor konkurrens om AT-tjänsterna, särskilt i storstäderna och vid universitetsorterna. I väntan på AT arbetar många som underläkare. Arbetsmarknaden för underläkare är tämligen god. Återigen är det generellt sett svårare att få en tjänst som underläkare i storstadsregioner eller vid universitetsorter. 

För nylegitmerade: För att bli specilistläkare behöver du genomföra en ST. Du som har gjort eller kommer att göra en svensk AT kan efter att du erhållit läkarlegitimation söka en tjänst som ST-läkare inom någon av de 63 specialiteterna som finns. Konkurrensen om ST-tjänsterna varierar beroende på region och specialitet. Generellt sätt är det enklare att få en ST-tjänst inom en bristspecialitet till exempel allmänmedicin, geriatrik eller psykiatri.  

Du som inte har gjort eller kommer att göra en svensk AT för att erhålla läkarlegitimation behöver efter 1 juli 2021 inleda din ST med en BT.

För specialistläkare: För erfarna specilistläkare är det liten konkurrens om tjänsterna, vilket blir särskilt tydligt inom bristspecialiteter såsom allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. Lokala variationer förekommer dock. 

Prognoser om fem år

Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar läkare med?

Det finns idag cirka 44 000 legitimerade och yrkesverksamma läkare i Sverige. Varje år utexamineras cirka 1 500 framtida läkare från de sju universiteten i Sverige som bedriver läkarutbildning. Dessutom läser ett stort antal svenska studenter till läkare utomlands. Ofast i ett annat EU/EES-land. 

77 procent av läkarna är anställda inom den regionala hälso- och sjukvården till exempel vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Andra arbetar med forskning och undervisning vid ett universitet, inom företagshälsovården eller läkemedelsindustrin eller på en myndighet. De flesta legitimerade läkare väljer att bli specialistläkare. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, kirurgi samt psykiatri.  

Har du en utländsk läkarexamen?

Läkarlegitimationen är en garant för att den enskilde läkaren ska ha erforderlig kompetens för att utöva läkaryrket. Läkare står även under samhällets tillsyn. Det innebär att om en läkare brister i sitt omdöme eller i sin kompetens har samhället möjlighet att begränsa den enskilde läkarens möjlighet att förskriva läkemedel. I allvarliga fall kan läkarlegitimationen även återkallas. 

Om du har utbildat dig till läkare i ett annat EU/EES-land godkänner Socialstyrelsen din utländska läkarlegitimation automatiskt och du erhåller således en svensk läkarlegitimation. Det kan också gälla för specialistkompetensbevis, förutsatt att specialiteten finns i Sverige. Du behöver även kunna svenska för att få arbeta som läkare i Sverige. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Du som inte har gjort eller kommer att göra en svensk AT för att erhålla  svensk läkarlegitimation behöver från och med 1 juli 2021 genomföra en BT inom ramen för din ST. BT kommer tids nog att bli obligatoriskt för alla läkare som vill specialisera sig i Sverige, oaktat utbildningsland. BT är en del av den nya utbildningsstrukturen för läkare. 

Du som har en läkarexamen eller läkarlegitimation från ett land utanför EU/EES behöver antingen genomgå ett kunskapsprov med tillhörande praktisk tjänstgöring om 6 mån eller kompletterande utbildning för att erhålla svensk läkarlegitimation. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Om du vill har mer information kring läkares utbildning eller karriärmöjligheter kan du läsa vidare på Sveriges läkarförbunds hemsida.

Jobba utomlands med en svensk läkarlegitimation

Inom EU/EES erkänns en svensk läkarlegitimation automatiskt, men du behöver ändock söka tillstånd för att arbeta som läkare i landet. Detta görs vanligen genom landets motsvarighet till Socialstyrelsen.  

I länder utanför EU/EES har respektive land egna regler för godkännande av en svensk läkarlegitimation. Beroende på hur regleverken ser ut kommer du att behöva komplettera din svenska läkarlegitimation i varierande grad. 

Utbildning


Antagning sker två gånger per år och då främst via gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat. Ett fåtal universitet har även en alternativ antagning till en del av utbildningsplasterna vid läkarprogrammet.  

Läkarutbildningen är mycket eftertraktad, vilket gör att antagningskraven är höga.

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvat med tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion på ett akutsjukhus eller vid en vårdcentral. 

Den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den lokala studieplanen ska se ut. Arbetsformerna inom läkarutbildningen ska dock stimulera till självständig aktivitet och djupinlärning hos studenterna.

Efter den grundläggande läkarutbildningen och läkarexamen följer vidareutbildning i form av AT eller BT och ST. Under AT, BT och ST erhåller läkaren lön. 

Utbildningens längd

Den äldre läkarutbildningen omfattar 330 hp, vilket motsvarar 5,5 års studier på heltid. Därefter följer AT för att erhålla läkarlegitimation. AT omfattar normalt tjänstgöring under 18–21 månader. Efter AT kan du ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. För att bli specialistläkare behöver du därefter genomgå ST under minst fem år. 

Den nya läkarutbildningen omfattar 360 hp, vilket motsvarar 6 års studier på heltid. Den nya läkarutbildningen är legitimationsgrundande. Efter läkarexamen kan du således ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. För att bli specialistläkare behöver du därefter genomgå ST under minst 5,5 år. Du börjar din ST med en BT om minst 6 månader. BT omfattar i normalfallet tjänstgöring under 12 månader. Därefter kan du fortsätta med din övriga specialisering. 

Inriktningar & vidareutbildning

Efter legitimeringen påbörjar läkaren sin ST. Det är under specialiseringstjänstgöringen som läkaren fördjupar sig inom ett avgränsat medicinskt område, det vill säga inom en medicinsk specialitet. Det finns 63 specialiteter i Sverige, varav 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter. 

För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt en målbeskrivning som anger vilka färdigheter och kunskaper en läkare ska besitta för att kunna erhålla ett specialistkompetensbevis i angiven specialitet. 

Här kan du studera

Läkarutbildningen finns vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet.  

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi 2, Fy 2, Ke 2 och Ma 4 (områdesbehörighet A13) eller motsvarande Bi B, Fy B, Ke B och Ma D (områdesbehörighet 13). Se information om behörighet på Studera.nu.

Kolla med respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands, medan andra väljer att läsa hela grundutbildningen utomlands. I många EU/EES-länder innebär läkarexamen även att läkaren erhåller läkarlegitimation. Då kan du utan kompletteringar få en svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. Med läkarexamen från ett annat EU/ EES-land som också har krav på praktisk tjänstgöring för att erhålla läkarlegitimation krävs fullgjord svensk AT eller motsvarande för att kunna erhålla svensk läkarlegitimation.

Om läkaren har läkarexamen och läkarlegitimation från ett land utanför EU/EES krävs antingen genomgånget kunskapsprov med tillhörande praktisk tjänstgöring eller kompletterande utbildning för att kunna erhålla svensk läkarlegitimation.


Sveriges läkarförbund är Sacos expert på läkaryrken

Sacos olika medlemsförbund arbetar för att hjälpa sina medlemmar i karriärfrågor, men även för att förbättra medlemmarnas arbetsvillkor. Därför är medlemsförbunden experter på de utbildningar och yrken som de olika förbunden företräder. De har också skrivit informationen om yrket på den här sidan.

Sveriges läkarförbund

www.slf.se