2 236,4 miljoner kronor i sjön

Sverige står inför stora och omvälvande utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Skälen till det är många. Dels handlar det om en åldrande befolkning och ett minskat barnafödande, dels om grön omställning, automatisering och AI. Omställningsstudiestödet skulle vara en del av lösningen på Sveriges tillgång till kompetens. Det nya studiestödet har dock kantats av stora problem sedan det infördes.

Tanken var att stödet skulle räcka till omställning och vidareutbildning för uppskattningsvis 8 800 personer under 2023. Av olika anledningar hann CSN bara med att betala ut stödet till knappt 5 200 personer. Eftersom anslaget inte är överförbart mellan åren fick 735 miljoner kronor lämnas tillbaka och mer än 3500 personer gick därmed miste om kompetensutveckling.

Anslaget för omställningsstudiestöd kommer öka succesivt till och med år 2026 då stödet är fullt utbyggt. I år finns anslagna medel som beräknas räcka till 17 900 studerande. I CSN:s utgiftsprognos uppskattar myndigheten dock att inte ens hälften av medlen kommer att hinna betalas ut och att över 1,5 miljarder kronor därmed kommer att brinna inne. Tillsammans med 2023 års miljoner innebär det alltså över 2,2 miljarder i outnyttjade medel. Detta är katastrofalt i en tid av brådskande omställning och brist på kompetens.

Den kvalificerade arbetskraften har en viktig roll när samhället ska ställa om. Trots akademikers höga utbildning finns stora behov av att kunna fylla på med kunskap under yrkeslivet. Saco företräder Sveriges akademiker och har en viktig uppgift att bevaka att omställningsstudiestödet hanteras och fungerar i enlighet med Trygghetsöverenskommelsen. I en unik sammanställning har Saco undersökt hur akademiker tagit del av omställningsstudiestödet. Resultaten visar tydligt att akademiker behöver kompetensutveckling och ser en anledning att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Drygt var tredje person som sökt omställningsstudiestödet de tre första omgångarna är akademiker. Sju av tio akademiker söker omställningsstudiestöd för utbildning inom högskolan. De vanligaste utbildningsinriktningarna som akademiker fått utbetalat stöd för är fristående kurser[1], pedagogik och lärarutbildning, masterprogram[2], samt hälso- och sjukvård. Två av tio akademiker söker omställningsstudiestöd för studier inom yrkeshögskolan. Där är de vanligaste utbildningsinriktningarna informations- och kommunikationsteknik, företagsekonomi, handel och administration, samt samhällsbyggnad och byggnadsteknik.  

För att se till att det finns rätt utbildningsutbud för att täcka behoven av kompetensutveckling är det viktigt att följa vilka utbildningar som efterfrågas. Det är dock omöjligt när fristående kurser eller masterutbildningar klumpas ihop i odefinierade kategorier, så som CSN gör nu. Saco kräver att det snarast åtgärdas av CSN så att statistiken håller för det den ska användas för. Utan relevanta utbildningar och förutsättningar för lärosäten att planera utbudet riskerar angelägen kompetens att gå förlorad.

Omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit för att trygga kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Regelförenklingar kommer inte ensamt att lösa handläggningsproblemen och de resurser som tillförs 2024 och 2025 räcker inte, enligt myndighetens beräkningar. Saco kräver därför att regeringen tar ansvar för sin del av överenskommelsen och ger CSN förutsättningar att snabbare och bättre hantera ansökningarna till omställningsstudiestödet. Det finns inte utrymme för kortsiktig snålhet när de långsiktiga behoven är så pass stora. Sverige kommer att förlora i den globala konkurrensen om inte kompetensförsörjningen ges högsta prioritet.

Göran Arrius, ordförande Saco

[1] Markeras av CSN som Bred generell utbildning och kan även innehålla andra typer av utbildningar.

[2] Markeras av CSN som Övrigt och kan även innehålla andra typer av utbildningar.

https://www.gp.se/debatt/katastrofalt-nar-csn-inte-lyckas-betala-ut-omstallningstod-for-studier.1939b625-fa58-4e65-9c6e-f08fd17f588f