Högskolans kvalitet och studenternas framtida inkomster

Studenter som har högskoleutbildade föräldrar läser i större utsträckning på lärosäten med hög kvalitet medan studenter som inte har högskoleutbildade föräldrar i större utsträckning läser på lärosäten med lägre kvalitet. Saco har genomfört en studie som visar att hög kvalitet hänger ihop med högre inkomster och karriärmöjligheter efter utbildningen.

Stora kvalitetsskillnader

I studien mäts högskolans kvalitet med tre mått: andel disputerade lärare, medstudenternas gymnasiebetyg och antal lärare per student. De vägs ihop till ett kvalitetsindex. Sambandet mellan indexet och studenternas inkomster efter utbildningen analyseras och redovisas utifrån en mängd bakgrundsfaktorer om bland annat familj, utbildningsval och föräldrabakgrund.

Studien visar att det finns stora skillnader mellan studenter som läser på högskolor av olika kvalitet:

• I den högsta kvalitetsgruppen har 43 procent av studenterna minst en högskoleutbildad förälder jämfört med 19 procent i den lägsta kvalitetsgruppen.
• Genomsnittsbetygen från gymnasiet är betydligt högre bland studenter som har läst på den fjärdedel av högskolorna som har högst kvalitet jämfört med dem som läst på den fjärdedel av högskolorna som har den lägsta kvaliteten.

Det finns tydliga skillnader även efter utbildningen:

• Studenterna i den högsta kvalitetsgruppen tar fler högskolepoäng och en större andel är examinerade.
• Studenterna i den högsta kvalitetsgruppen satsar först på arbetsmarknaden och sedan på familj.

Resultaten visar också att det finns ett samband mellan kvalitet och inkomster. Sambandet kvarstår även när effekten av gymnasiebetyg, utbildningsinriktning och föräldrarnas utbildningsbakgrund räknas bort.

Social snedrekrytering inom högskolan

De flesta är medvetna om snedrekryteringen till högskolan, där valet att utbilda sig beror på vilka föräldrar man har. Men färre diskuterar den sneda rekrytering som finns inom högskolan - det är främst studenter med föräldrar som inte har någon högskoleutbildning som går på högskolor av relativt lägre kvalitet. Studenter med högskoleutbildade föräldrar väljer i större utsträckning högskolor som har hög kvalitet. Det finns en länk mellan föräldrabakgrund, gymnasiebetyg, val i högskolan, inkomst och möjligheterna på arbetsmarknaden.

Prioritera kvalitet före nya platser

En orsak till den sneda fördelningen av kvalitet är att högskolepolitiken länge fokuserat på kvantitet istället för på kvalitet. Rättvisa har handlat om antal högskoleplatser. Orättvisan i kvalitetsnivåer och framtida möjligheter på arbetsmarknaden har ignorerats.

Fler högskoleplatser löser inte den sociala snedrekryteringen, varken till eller inom högskolan. För att utjämna orättvisorna inom högskolan måste kvaliteten prioriteras.