Ökning av arbetslösa utländska akademiker
För första gången är det fler utrikes födda akademiker som är arbetslösa än inrikes födda akademiker. Detta trots att de utrikes födda enbart utgör en sjättedel av det totala antalet akademiker i Sverige. Det visar den genomgång av arbetsmarknadsstatistiken för 2014 som Sacos statistiker Thomas Ljunglöf gjort.
– Det är en mycket oroande utveckling. Det är dags att snabbt sätta in stora åtgärder för att få ner arbetslösheten bland akademiker som är födda utomlands, säger Sacos ordförande Göran Arrius.
I förra veckan visade Saco hur lönsamt det skulle vara att se till att de invandrade akademikernas kompetens togs till vara. Sacos beräkningar visar att en invandrad läkare genom validering och komplettering kostar drygt en tiondel jämfört med en svenskutbildad läkare. Trots det avsattes förra året endast 70 miljoner för den typen av kompletteringar.
Jämför det med att en svenskutbildad akademiker som har en 4,5 år lång högskoleutbildning kostar i snitt cirka 450.000 kronor. Om förskola till och med gymnasium räknas in uppgår summan till nära 2,5 miljoner kronor.
Slöseriet med utländsk kompetens förstärks i Thomas Ljunglöfs närstudie av arbetsmarknadsstatistiken . 2014 blev det första året då de utrikes födda akademikerna utgjorde majoriteten av de arbetslösa akademikerna i Sverige. Detta trots att de utrikes födda akademikerna utgör endast 16 procent av akademikerna i arbetskraften. Bland de akademiker som var arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadsprogram var 51 procent utrikesfödda.
Allra svårast att få arbete har akademiker från Afrika och Asien, men även bland akademiker födda i Amerika eller Europa utanför Norden är arbetslösheten mycket hög.
– Thomas Ljunglöfs statistikgenomgång understryker ytterligare behovet av snabba åtgärder för kompletterande utbildning och validering som gör att de utländska akademikernas kompetens kan komma till sin rätt. Det vore en bra affär för alla, säger Göran Arrius.
Kontaktperson
Senast uppdaterad: 2015-02-11
- Ämne:
- Arbetsmarknad