LAS-utredningens förslag kan leda till sämre kompetens­utveckling

Stärkt kompetensutveckling sägs bli uppsidan för arbetstagarna om lagen om anställningsskydd görs om. Lagförslagen i las-utredningen är dock ihåliga och verkningslösa.

För att det ska ge någon effekt att lagstifta om kompetensutveckling måste arbetsgivarna arbeta systematiskt och ha ett ansvar för alla medarbetares kompetens på individnivå.

När LAS-utredningen nu har presenterat sina förslag ser vi på Saco inte alls att förslagen är konstruerade på ett sätt som gör att kompetens och särskilt spetskompetens får en stärkt ställning.

Visserligen är arbetsgivaren, så som förslagen nu är konstruerade, skyldig att i skälig utsträckning erbjuda arbetstagare kompetensutveckling. Vad som är skäligt är dock svårt att slå fast. 

Det finns ingen individuell rätt till kompetensutveckling i förslaget. Arbetsgivaren avgör vem som ska få, vilken utbildning och när kompetensutveckling ska erbjudas.

Först när man väl blivit uppsagd på grund av arbetsbrist kan det prövas om kompetensutveckling har erbjudits i skälig utsträckning. Det är så dags då. 

Ett annat förslag är att när en arbetstagare omplaceras så ska inte längre tillräckliga kvalifikationer krävas. I tillräckliga kvalifikationer ligger ett krav på arbetsgivaren att lära upp arbetstagaren.

Nu ska kvalifikationer bedömas, vilket betyder att en anställd från dag ett ska kunna utföra arbetsuppgifterna i en annan tjänst, utan inlärning eller upplärning.

För de allra flesta på en kunskapsintensiv arbetsmarknad är detta omöjligt. Även om du i grunden har tillräcklig kompetens inom tex juridik så är de flesta tjänster i dag så specialiserade att en viss inlärningsperiod krävs.

Detta betyder att en arbetsgivare enkelt kan göra sig av med arbetstagare och hänvisa till arbetsbrist och bristande kompetens.

Centern och Liberalerna, som varit drivande i att förändra arbetsrätten i januariöverenskommelsen, har en i bästa fall naiv och okunnig syn på anställningstrygghet och kompetensutveckling.

Arbetsgivare i de flesta branscher vittnar om att det är brist på kompetens som är deras största problem.

Inte på något sätt bidrar de här förslagen till att lösa kompetensbristen på svensk arbetsmarknad. Det som behövs är incitament för strukturerad och långsiktig kompetensutveckling anpassad till olika branscher.

Vad som enligt uppdraget skulle gagna arbetstagarna i form av en ökad anställningsbarhet som motvikt till försämringar i anställningstryggheten är i själva verket inget annat än ett luftslott.

Saco ser helst att parterna kommer överens på ett övergripande plan om arbetsrätten ska förändras. Lagstiftning om kompetensutveckling kan vara ett användbart verktyg, men först om följande ingår: 

• Arbetsgivarna måste avkrävas ett ansvar för kompetensutveckling av alla medarbetare på individnivå
• För att kompetensutvecklingen ska bli relevant och utgå från både individens och verksamhetens behov måste det finnas ett krav på systematiskt kompetensutvecklingsarbete som ska ske i samråd med de fackliga företrädarna på arbetsplatsen.
• Behoven av kompetensutveckling och vad som är relevant ser olika ut för olika branscher och yrken. Det är därför viktigt att flexibla och branschanpassade lösningar kan förhandlas fram i kollektivavtal.

De förändringar som föreslås i las-utredningen kan i stället leda till sämre möjligheter till kompetensutveckling.

Inte minst äldre på arbetsmarknaden riskerar ökad sårbarhet, något som är än mer oacceptabelt då vi mot bakgrund av Coronapandemin har en vikande konjunktur. 

I stället för att fila på lagförslag om hur man enklast gör sig av med oönskade medarbetare borde politikerna satsa sig ur krisen. Anställda behöver lära och utvecklas genom hela arbetslivet.

Det handlar inte bara om de deras bästa utan även om företagens. Engagerade medarbetare där arbetsgivaren investerar i utveckling ger framgångsrika organisationer. 

Då vill det till att politiken har långsiktighet och trygghet i fokus istället för att skapa ännu mer osäkerhet på en redan vacklande arbetsmarknad.

Debattartikel införd i Arbetet den 3 juli 2020.